Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Ålmajalosmassivets
glaciärer
Upp
Sulitelmas
glaciärer
Nästa
Jeknaffomassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Sulitelmamassivets glaciärer

Sulitelmamassivet från Årjep Saulo Sulitelmamassivet från Årjep Saulo, 6 augusti 1996. (65 kB)

Sulitelmamassivet är ett omfattande högfjällsmassiv, varav hälften ligger på svenskt område. Området ligger mellan Sårjåsjaure och Pieskehaure, riksgränsen och Kailavagge-Varveksänkan. Den högsta toppen på svenska sidan är Svenska Stortoppen (1875 m). Den svenska delen innehåller 4 eller 6 glaciärer (beroende på hur man räknar), varav flera mycket stora.

Tabell över Sulitelmamassivets glaciärer med grunddata

# Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Västra Stortoppsglaciären Platåglaciär 0.29 0.6 1425 1710 205
2. Östra Stortoppsglaciären Nischglaciär 0.88 1.5 1190 1775 585
3. Stuorrajekna Glaciärkomplex 12.07 5.0 1075 1665 590
3a. varav Westmans glaciär Platåglaciär 0.85 1.0 1125 1590 465
3b. varav Stuorrajekna Platåglaciär 9.74 5.2 1075 1665 590
3c. varav Mietjerjekna Platåglaciär 1.45 2.6 1180 1570 390
4. Salajekna Dalglaciär 10.54+ 7.3 850 1710 860
Totalt 23.78+

Plustecken efter uppgift om area innebär att glaciären är större och att en del ligger i Norge. Värdet anger ytan på svenskt territorium.


1. Västra Stortoppsglaciären

Västra Stortoppsglaciären (0.29 km2) är en liten platåglaciär eller dödis på Svenska Stortoppens nordsluttning. Den är inte utsatt på fjällkartan.


2. Östra Stortoppsglaciären

Östra Stortoppsglaciären 
från S Östra Stortoppsglaciären från S, 1 augusti 1996. (63 kB)

Östra Stortoppsglaciären (0.88 km2) är en rätt stor nischglaciär norr om Svenska Stortoppen.

Isfallet i Östra 
Stortoppsglaciären Isfallet i Östra Stortoppsglaciären, 1 augusti 1996. (65 kB)

Den är ganska brant och sprickig, och har t.o.m. ett mindre isfall.


3. Stuorrajekna

Stuorrajekna från Ö Stuorrajekna från SO, 5 augusti 1991. (106 kB)

Stuorrajekna (12.07 km2) är ett stort glaciärkomplex med tre delar, vars största del är den egentliga Stuorrajekna. De andra är Mietjerjekna och Westmans glaciär.

3a. Westmans glaciär

Westmans glaciär från SO Westmans glaciär från SO, 5 augusti 1991. (67 kB)

Westmans glaciär (0.85 km2) är en brant platåglaciär på östra sidan av Lullevare (den ca 1655 m höga toppen 2.5 km Ö om Svenska Stortoppen). Den är inte utsatt på fjällkartan, vilket är förvånande med tanke på att detta inte på något sett är ett gränsfall. Jag har uppkallat den efter J. Westman, som 1897 utförde glaciologiska undersökningar i trakten, och som också ritade ut glaciären på sin karta. Ett glaciärpass på 1370 m leder över till Stuorrajekna.

Westmans glaciär från Ö Westmans glaciär från Ö, 31 juli 1996. (51 kB)

Jag noterade isen redan 1991, men då kom jag inte tillräckligt nära för att vara säker. 1996 passerade jag emellertid alldeles intill. Det är möjligt att glaciären varit borta (eller bara dödis/stor snölega) tidigare, och att den de senaste åren har nybildats. En del kan tyda på det; t.ex. har isen blivit betydligt tjockare mellan åren -91 och -96. Glaciären sträcker sig ända ned i sjön.

Isfallet i Westmans glaciär Isfallet i Westmans glaciär, 31 juli 1996. (78 kB)

Glaciären är rätt sprickig, och har ett vilt isfall, där en hel del ismassor tydligen rasar ner.

Dödis invid Westmans glaciär Dödis invid Westmans glaciär, 31 juli 1996. (87 kB)

I södra delen av Westmans glaciär finns en ca 20 m tjock vertikal isvägg, där is antagligen emellanåt rasar ned. Nedanför finns flera stora snöfält/dödisar, som om tillväxten fortsätter snart kommer att bli verkliga glaciärer de också.

Karta över Westmans glaciär med omgivning Karta över Westmans glaciär med omgivning. (259 kB)

Kartan ritad av författaren (även större snöfält utsatta här).


3b. Stuorrajekna

Stuorrajeknas tunga från Ö Stuorrajeknas tunga från Ö, 1 augusti 1996. (161 kB)

Stuorrajekna (9.74 km2) är en stor platåglaciär som ligger i en flack sänka SO om Svenska Stortoppen. Glaciärpass leder till Westmans glaciär (1370 m) och Mietjerjekna (1205 m). Via ett pass på 1530 m kan man komma till Östra Stortoppsglaciären och Sulitelmas nordsida.

Stuorrajeknas tunga från S Stuorrajeknas tunga från S, 7 augusti 1991. (266 kB)

Stuorrajekna är en ganska sprickfattig glaciär, men sprickor finns - i synnerhet i de mellersta delarna. Det tidigare isfallet nere på tungan är sedan många år bortsmält.

3c. Mietjerjekna

Mietjerjekna från N Mietjerjekna från N, 1 augusti 1996. (97 kB)

Mietjerjekna (1.45 km2) är en platåglaciär som glider ner mellan Kaskavare (topp 1607) och Mietjerpakte. Den tycks vara relativt sprickfri, utom i de övre delarna. Från dess tunga kan man ta sig ned till Salajekna.


4. Salajekna

Salajekna från SO Salajekna från SO, 8 augusti 1991. (258 kB)

Salajekna (10.54+ km2) är en mäktig dalglaciär i Sulitelmamassivet och utgör huvuddelen av isen där. Den svenska delen är visserligen "bara" drygt 10 km2, men inklusive den norska delen blir arean hela 21.20 km2. Isen strömmar ned från två närområden; ett stort mellan Svenska Stortoppen och Suliskongen, och ett ännu större väster om den senare. Dessa två isstömmar går samman och formar en massiv glaciärtunga, som inte finns maken till i Sverige.

Salajekna från NO Salajekna från NO, 1 augusti 1996. (78 kB)

Salajeknas övre del är en vidsträckt snötäckt sänka, från vilken det går att ta sig västerut eller norrut genom ett antal glaciärpass. Mellan Vaknatjåkkå och Stortoppen (1390 m), mellan Stortoppen och Knekten (1450 m), mellan Knekten och topp 1781 (1570 m), samt mellan den senare namnlösa toppen och Suliskongen (1575 m). Norska Salajekna sitter ihop med ett antal andra norska glaciärer, som Vaknajekna, Tjeurajekna, Vardetoppsbreen, Kokedalsbreen, Damabreen, och Kongsbreen.

Salajeknas isfall och isbräcka Salajeknas isfall och isbräcka, 8 augusti 1991. (131 kB)

Glaciärens namn betyder "sprick-isen", och den gör skäl för namnet, åtminstone i de nedre delarna. Glaciärtungan är rätt sprickig, i synnerhet den västra delen som flyter ut mot isbräckan i Salajaure. Där isen väller över en klippkant finns det också ett ordentligt isfall.

Salajeknas isbräcka Salajeknas isbräcka, 8 augusti 1991. (91 kB)

Tidigare under seklet täckte Salajekna hela den 2 km långa sjö, av mig kallad Salajaure, som nu finns väster om tungan. Glaciären kalvar aktivt i issjön med en 600 m lång och 10 m hög isbräcka.

Glaciärbrunn på Salajekna Glaciärbrunn på Salajekna, 8 augusti 1991. (58 kB)

Salajeknas tunga uppvisar också många andra ytformer, som t.ex. svärmar av glaciärbrunnar.

Salajekna från V Salajekna från V, 8 augusti 1991. (41 kB)

Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Ålmajalosmassivets
glaciärer
Upp
Sulitelmas
glaciärer
Nästa
Jeknaffomassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.