Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Ruotesmassivets
glaciärer
Upp
Sareks
glaciärer
Nästa
Skanamassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Sarektjåkkåmassivets glaciärer

Sarektjåkkåmassivet från N Sarektjåkkåmassivet från N, 9 augusti 1986. (57 kB)

Sarektjåkkåmassivet är ett långsträckt och mäktigt högfjällsmassiv mellan Kukkesvagge och Ruotesvagge-Rapadalen i norra Sarek med många höga toppar, däribland Sveriges näst högsta berg, Sarektjåkkå (2089 m). Längst upp i nordväst korsar dalen Niakvagge bergmuren. Massivet har också den största koncentrationen av glaciärer i Sarek, ja, i hela Sverige. Hela 23-28 glaciärer (beroende på om man räknar glaciärkomplex som en eller flera) återfinns i massivet, därav flera stycken riktigt stora.

Tabell över Sarektjåkkåmassivets glaciärer med grunddata

# Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Niakvaggejekna Nischglaciär 0.09 0.4 1410 1590 180
2. Niakjekna Dalglaciär 1.60 2.2 1325 1780 455
3. Alep Suottastjåkkåjekna Nischglaciär 0.52 1.2 1270 1635 365
4. Lulep Suottastjåkkåjekna Nischglaciär 0.29 0.8 1220 1490 270
5. Suottasjekna Glaciärkomplex 8.24 4.3 1090 1825 735
5a. varav Suottasjekna Dalglaciär 8.06 4.5 1090 1825 735
5b. varav Gavelbergsglaciären Nischglaciär 0.18 0.6 1430 1720 290
6. Såltajekna Nischglaciär 1.27 1.6 1205 1675 470
7. Såltatjåkkåjekna Nischglaciär 0.14 0.6 1465 1710 245
8. Kassajekna Dalglaciär 1.39 1.9 1435 1890 455
9. Södra Kassakamglaciären Platåglaciär 0.12 0.4 1390 1480 90
10. Norra Kassakamglaciären Platåglaciär 0.14 0.4 1155 1295 140
11. Vartasjekna Glaciärkomplex 4.88 3.8 1255 1800 545
11a. varav Vartasjekna Dalglaciär 3.72 3.1 1255 1780 525
11b. varav Kavajekna Dalglaciär 1.16 1.9 1440 1800 360
12. Vargtoppsglaciären Nischglaciär 0.30 0.9 1330 1615 285
13. Mikkajekna Glaciärkomplex 11.49 7.0 965 1830 865
13a. varav Mikkajekna Dalglaciär 7.31 4.6 965 1830 865
13b. varav Matujekna Nischglaciär 0.31 0.7 1405 1620 215
13c. varav Svarta Spetsglaciären Platåglaciär 0.18 0.5 1510 1610 100
13d. varav Alep Sarekjekna Dalglaciär 3.69 3.4 1335 1830 495
14. Sarekpaktejekna Nischglaciär 0.36 1.2 1510 1720 210
15. Kaska Sarekjekna Dalglaciär 2.53 3.2 1300 1840 540
16. Årjep Sarekjekna Dalglaciär 4.90 4.4 1085 1900 815
17. Tjågnårisjekna Dalglaciär 3.00 3.0 1155 1770 615
18. Tjågnårisålkejekna Nischglaciär 0.19 0.6 1220 1505 285
19. Vuoinesjekna Dalglaciär 3.20 3.8 1260 1890 630
20. Alep Vuoinestjåkkåjekna Nischglaciär 0.17 0.7 1590 1885 295
21. Lulep Vuoinestjåkkåjekna Nischglaciär 0.05 0.4 1340 1545 205
22. Sarvajekna Dalglaciär 1.54 2.6 1170 1780 610
23. Sarvalåptåjekna Nischglaciär 0.44 0.8 1450 1615 165
Totalt 46.85


1. Niakvaggejekna

Niavaggejekna (0.09 km2) är en mycket liten nischglaciär på sydsluttningen av Stuor-Niak.


2. Niakjekna

Niakjekna (1.60 km2), en mindre dalglaciär norr om Kantberget, ligger i en grund sänka mellan detta berg och Suottastjåkkå. En passövergång (1630 m) till Suottasjekna finns i östra delen.


3. Alep Suottastjåkkåjekna

Alep Suottastjåkkåjekna från N Alep Suottastjåkkåjekna från N, 7 augusti 1998. (51 kB)

Alep Suottastjåkkåjekna (0.52 km2) är en avlång nischglaciär på nordsidan av Suottastjåkkå. I likhet med en del andra mindre glaciärer verkar den ha blivit något mäktigare de senaste åren.


4. Lulep Suottastjåkkåjekna

Lulep Suottastjåkkåjekna från N Lulep Suottastjåkkåjekna från N, 7 augusti 1998. (49 kB)

Lulep Suottastjåkkåjekna (0.29 km2) är en mindre nischglaciär under Suottastjåkkås höga stup.


5. Suottasjekna

Suottasjekna från NO Suottasjekna från NO, 7 augusti 1998. (149 kB)

Suottasjekna (8.24 km2) täcker ett stort område i den nordvästra delen av Sarektjåkkåmassivet. Den egentliga Suottasjekna är den absolut största delen av detta komplex, och den andra delen som den hänger ihop med via ett glaciärpass är den lilla Gavelbergsglaciären.

5a. Suottasjekna

Suottasjekna från N Suottasjekna från N, 7 augusti 1998. (79 kB)

Suottasjekna (8.06 km2) är den största glaciären i Sarektjåkkåmassivet och en av de största i Sarek. Den är en dalglaciär, även om dess övre del snarast är ett bäcken. Det finns två passövergångar från den, en till Niakjekna (1630 m), och en mot Ruotesvagge (1490 m). Vid den senare passpunkten kan en liten smältvattenssjö förekomma. Ett högt pass mot Gavelbergsglaciären på 1650 m finns också. Suottasjekna är ganska sprickrik, även utanför isfallet.

Suottasjeknas isfall Suottasjeknas isfall, 7 augusti 1998. (59 kB)

Suottasjeknas främsta kännetecken är dess massiva isfall. Ca 1 km uppströms tungan glider isen över ett bergstup, och bryts upp i block, knivseggar och torn av korsande spricksystem. På senare år har en liten nunatak smält fram i isfallet.

Suottasjeknas övre del Suottasjeknas övre del, 20 juli 1989. (122 kB)

Suottasjekna har också en annan nunatak i sin övre del, som av någon anledning utelämnats på den senaste versionen av fjällkartan. Södra delen av glaciärtungan har också ritats för smal på kartan.

5b. Gavelbergsglaciären

Gavelbergsglaciären från S Gavelbergsglaciären från S, 20 juli 1989. (71 kB)

Gavelbergsglaciären (0.18 km2) är en liten nischglaciär, som sitter ihop med Suottasjekna via ett högt glaciärpass (1650 m).


6. Såltajekna

Såltajekna och Såltatjåkkåjekna från S Såltajekna och Såltatjåkkåjekna från S, 4 augusti 1998. (53 kB)

Såltajekna (1.27 km2) är en komplex och sprickig nischglaciär, som "hänger" på en hylla i bergsidan söder om Såltatjåkkå. Tidigare satt den ihop med den lilla Såltatjåkkåjekna.

Såltajeknas isfall Såltajeknas isfall, 20 juli 1989. (67 kB)

Såltajekna har ett vackert isfall, som möjligtvis har avancerat något de senaste åren.


7. Såltatjåkkåjekna

Såltatjåkkåjekna (0.14 km2) är en liten nischglaciär på sydsidan av Såltatjåkkå. Vid sekelskiftet år 1900, när glaciärerna var mer omfattande, var den en del av Såltajekna.


8. Kassajekna

Kassajekna (1.39 km2) är en liten dalglaciär mellan Kassatjåkkå och Kamtoppen. Av någon orsak missade Hamberg den på sin karta.


9. Södra Kassakamglaciären

Södra Kassakamglaciären (0.12 km2) är en liten platåglaciär invid Kassakammen. Den är inte utsatt på fjällkartan, och är eventuellt bara en dödis.


10. Norra Kassakamglaciären

Norra Kassakamglaciären (0.14 km2) är en liten platåglaciär vid foten av Kassakammen. Den har ett något underligt läge, men är otvivelaktigt en äkta glaciär.


11. Vartasjekna

Vartasjekna (4.88 km2) är egentligen bara en glaciär, men den går åt två håll; egentliga Vartasjekna mot Kassalako, och Kavajekna mot Ruotesvagge. Vid sekelskiftet år 1900 satt Vartasjekna ihop med Alep Sarekjekna i Mikkajekna.

11a. Vartasjekna

Vartasjekna från N Vartasjekna från N, 7 augusti 1998. (62 kB)

Vartasjekna (3.72 km2) är en dalglaciär som glider ner mot Kassalako i en rätt bred tunga. Glaciärpasset mot Kavajekna ligger på omkring 1550 m. Till skillnad mot t.ex. Mikkajekna har Vartasjekna nu slutat att retirera, och tungan är nu stabil i sin position. Vartasjekna tycks vara relativt sprickfri.

11b. Kavajekna

Kavajekna (1.16 km2) är den dalglaciär som flyter ned mot Ruotesvagge från glaciärpasset över till Vartasjekna (1550 m). Hamberg skrev om en periodisk issjö uppe i passet under Kavapaktes kam.


12. Vargtoppsglaciären

Vargtoppsglaciären (0.30 km2) är en mindre nischglaciär på västsidan av Vargtoppen.


13. Mikkajekna

Mikkajekna och Sarektjåkkå från Palkattjåkkå Mikkajekna och Sarektjåkkå från Palkattjåkkå, 17 augusti 1994. (59 kB)

Mikkajekna (11.49 km2) är ett stort och komplicerat glaciärkomplex bestående av hela fyra isströmmar. Den största enskilda är egentliga Mikkajekna, och sedan kommer Alep Sarekjekna, Matujekna, och Svarta Spetsglaciären. Tidigare under nittonhundratalet hängde hela Vartasjekna också ihop med detta omfattande isområde.

13a. Mikkajekna

Mikkajekna från Axel Hambergs topp Mikkajekna från Axel Hambergs topp, 3 augusti 1998. (120 kB)

Mikkajekna (7.31 km2) är en stor och osedvanligt vacker dalglaciär nedanför Sarektjåkkå. Den matas av två närområden; ett mindre, djupt nedgrävt i öster, och ett större grunt i norr. Glaciärpasset till Alep Sarekjekna ligger på ca 1625 m, medan det till Matujekna och Svarta Spetsglaciären är något lägre med sina 1550 m.

Mikkajekna från SV Mikkajekna från SV, 21 juli 1989. (77 kB)

Mikkajekna har dragit sig tillbaka drygt en km sedan sekelskiftet 1900 och retirerar fortfarande, även om den har ökat sin tjocklek i de övre delarna. Den högsta uppmätta tjockleken på isen är 175 m, men det kan förstås finnas djupare ställen i de områden där inga mätningar ännu utförts.

Glaciärbord på Mikkajekna Glaciärbord på Mikkajekna, 9 juli 1983. (114 kB)

Mikkajekna uppvisar både glaciärbrunnar och glaciärbord nere på tungan, speciellt på östra delen.

Mikkajeknas östra närområde Mikkajeknas östra närområde, 9 juli 1983. (44 kB)

Mikkajekna har omfattande sprickområden i sina övre delar, men normalvägen upp mot Sarektjåkkå är någorlunda säker. I östra delen finns en ca 35 m djup och 700 m lång vindkanal, medan den nordvästra innehåller två nunatakker, som av någon anledning saknas på den senaste fjällkartan. Inte heller västra delen av glaciärtungan är korrekt inritad på kartan; den är bredare och fyller upp hela dalgångens bredd.

13b. Matujekna

Matujekna (0.31 km2) är en liten nischglaciär under Matutjåkkå. Den hänger ihop med Mikkajekna och Svarta Spetsglaciären via ett glaciärpass på 1550 m. Glaciären är nästan sprickfri.

13c. Svarta Spetsglaciären

Svarta Spetsglaciären (0.18 km2) är en liten platåglaciär (eller möjligen dödis) på sydvästsluttningen av Svarta Spetsen. Ett glaciärpass (1550 m) binder samman den med Mikkajekna och Matujekna.

13d. Alep Sarekjekna

Alep Sarekjekna, Vartasjekna, och Norra 
Kassakamglaciären från NV Alep Sarekjekna, Vartasjekna, och Norra Kassakamglaciären från NV, 7 augusti 1998. (48 kB)

Alep Sarekjekna (3.69 km2) är en bred dalglaciär norr om Sarektjåkkå. Den hänger ihop med Mikkajekna med ett glaciärpass på 1625 m. I själva passet kan små smältvattenssjöar förekomma. Alep Sarekjekna hängde samman med Vartasjekna förr i tiden. Glaciären har få sprickor, men har en stor vindkanal nedanför Sarekpaktes stup. Den är omkring 800 m lång och ca 25 m djup.

Alep Sarekjekna och Vartasjekna från Ö Alep Sarekjekna och Vartasjekna från Ö, 9 juli 1983. (160 kB)


14. Sarekpaktejekna

Sarekpaktejekna från Ö Sarekpaktejekna från Ö, 6 augusti 1998. (123 kB)

Sarekpaktejekna (0.36 km2) är en liten "sned" nischglaciär norr om Sarektjåkkå. Den är relativt sprickfri och består av ganska ren is, utan slam som smutsar ner den. Däremot ligger det rätt mycket sten på isen. Glaciären har mycket stora och omfattande ändmoräner, som med stor sannolikhet är isfyllda.

Iskanjon på Sarekpaktejekna Iskanjon på Sarekpaktejekna, 6 augusti 1998. (48 kB)

Det finns också vackert meandrande smältvattenbäckar på Sarekpaktejekna. Stereobild på iskanjonen.

Fjällvallmo invid Sarekpaktejekna Fjällvallmo invid Sarekpaktejekna, 6 augusti 1998. (48 kB)

Alldeles nedanför Sarekpaktejeknas ändmoräner växer ett bestånd av den mycket sällsynta Fjällvallmon (Papaver radicatum ssp. hyperboreum).


15. Kaska Sarekjekna

Kaska Sarekjekna från Ö Kaska Sarekjekna från Ö, 5 augusti 1998. (43 kB)

Kaska Sarekjekna (2.53 km2) är en medelstor dalglaciär öster om Sarektjåkkå. Den är en av de mest alpina i Sverige, eftersom den omges av hela 4 st 2000-meterstoppar. Själva glaciären verkar vara tämligen sprickfri. Den kallades i början av seklet för Linds jökel, efter kartografen Leonard Lind.


16. Årjep Sarekjekna

Årjep Sarekjekna från Ö Årjep Sarekjekna från Ö, 5 augusti 1998. (44 kB)

Årjep Sarekjekna (4.90 km2), som också har kallats Lulep Sarekjekna och Buchtglaciären (efter kartografen G. W. Bucht), är en stor dalglaciär som flyter ned i Kukkesvagge. En liten sprickig biglaciär glider ner från sänkan mellan Spikas båda toppar, och ett annat tillskott kommer uppifrån Buchttoppen. Årjep Sarekjekna har en stor bred mittmorän på tungan, som på fjällkartan satts ut som isfritt område. Tidigare fanns ett glaciärpass mot Tjågnårisjekna på 1635 m, men på grund av avsmältningen har en fjällrygg kommit fram där. Vid passet förekommer också en del sprickor.


17. Tjågnårisjekna

Tjågnårisjekna från Axel Hambergs topp Tjågnårisjekna från Axel Hambergs topp, 3 augusti 1998. (56 kB)

Tjågnårisjekna (3.00 km2) är en oval dalglaciär söder om Svarta Spetsen. Den är jämn, och verkar vara ganska sprickfri; ett sprickområde finns dock i mellersta delen. Ett pass (1635 m) mot Årjep Sarekjekna finns i den övre delen. I början av nittonhundratalet var det ett glaciärpass, men det är numera framsmält. Ett annat möjligt pass mot Vuoinesjekna finns i den östra delen (1770 m). Tidigare satt också Årjep Sarekjekna ihop med den lilla Tjågnårisålkejekna.

Tjågnårisjekna från Palkattjåkkå Tjågnårisjekna från Palkattjåkkå, 17 augusti 1994. (67 kB)

18. Tjågnårisålkejekna

Tjågnårisålkejekna (0.19 km2) är en liten nischglaciär söder om Tjågnåris. Tidigare var den en del av den rätt stora Tjågnårisjekna, men är nu separat.


19. Vuoinesjekna

Vuoinesjekna från Ö Vuoinesjekna från Ö, 28 juli 1998. (52 kB)

Vuoinesjekna (3.20 km2) är en rätt stor dalglaciär i en grund dalsänka mellan Vuoinestjåkkå och Spika. Ett tänkbart pass till Tjågnårisjekna ligger på 1770 m. Glaciären verkar vara i stort sett sprickfri.


20. Alep Vuoinestjåkkåjekna

Alep Vuoinestjåkkåjekna (0.17 km2) är en liten nischglaciär precis nedanför toppen av Vuoinestjåkkå.


21. Lulep Vuoinestjåkkåjekna

Lulep Vuoinestjåkkåjekna (0.05 km2) är en ytterst liten nischglaciär i den östra nischen på Vuoineskammen. Den är inte utsatt på fjällkartan, och den som är utsatt ovanpå kammen är bara ett snöfält.


22. Sarvajekna

Sarvajekna från Ö Sarvajekna från Ö, 29 juli 1998. (55 kB)

Sarvajekna (1.54 km2) är en mindre dalglaciär som hänger ut över branten mot Pierikjaure. Dess övre delar omges av vilda stup på alla sidor, och glaciären är rik på sprickor.

Sarvajeknas tunga Sarvajeknas tunga, 30 juli 1998. (49 kB)

Sarvajeknas front tycks ha avancerat något de senaste åren.


23. Sarvalåptåjekna

Sarvalåptåjekna (0.44 km2) är en mindre nischglaciär invid Södra Sarvakammen. Den har på västra sidan större utsträckning än vad fjällkartan anger.


Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Ruotesmassivets
glaciärer
Upp
Sareks
glaciärer
Nästa
Skanamassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.