	Dokumentets början	Tsatsamassivets glaciärer	Sareks glaciärer	Piellorieppemassivets glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.

Pårtemassivets glaciärer

Pårtemassivet från Ö, 24 juli 1989. (55 kB)

Pårtemassivet är ett omfattande högfjällsmassiv mellan Njåtjosvagge-Pårekslätten och Luottolako-Lullihavagge. Topparna omger den mäktiga Pårtejekna, den högsta av dem Pårtetjåkkå (2005 m). Pårtemassivet innehåller 8 glaciärer, däribland Sveriges största enskilda.

Tabell över Pårtemassivets glaciärer med grunddata

#	Namn	Typ	Area (km²)	Längd (km)	Lägsta punkt (m)	Högsta punkt (m)	Höjdskillnad (m)
1.	Saitarisjekna	Nischglaciär	0.74	1.1	1300	1735	435
2.	Ruopsokjekna	Nischglaciär	0.24	0.7	1450	1685	235
3.	Palkatjekna	Dalglaciär	2.82	2.3	1285	1800	515
4.	Tvillingrygglaciären	Nischglaciär	0.29	0.8	1420	1660	240
5.	Alep Lullihajekna	Nischglaciär	0.71	1.4	1375	1930	555
6.	Lulep Lullihajekna	Nischglaciär	0.30	0.9	1290	1650	360
7.	Pårtejekna	Dalglaciär	11.17	5.4	1080	1870	790
8.	Pårekjekna	Nischglaciär	0.28	1.1	1270	1530	260
Totalt			16.55

1. Saitarisjekna

Palkatjekna och Saitarisjekna från V, 19 augusti 1994. (69 kB)

Saitarisjekna (0.74 km²) är en nischglaciär väster om Saitaristjåkkå. På fjällkartan är den utsatt som två, men i verkligheten sitter de ihop. Den är brant och sprickig, i synnerhet den övre delen.

2. Ruopsokjekna

Ruopsokjekna från SV, 21 augusti 1994. (74 kB)

Ruopsokjekna (0.24 km²) är en liten nischglaciär sydöst om Saitaristjåkkå, inte att förväxla med den mycket större glaciären med samma namn i Äparmassivet. Den tycks vara hyfsat sprickfri. Ett högt pass till Palkatjekna finns från dess övre del (1670 m).

3. Palkatjekna

Palkatjekna från N, 15 augusti 1994. (80 kB)

Palkatjekna (2.82 km²) är en rätt stor sammansatt dalglaciär på västsidan av Pårtemassivet. Glaciären är i stort sett sprickfri, utom i de översta delarna. En hög passövergång till Ruopsokjekna på ca 1670 m finns från den södra grenen, och det kan också vara möjligt att ta sig över till Pårtejekna från den östra delen; passhöjd 1710 m. Södra kanten av norra närområdet är felinritad på fjällkartan; i själva verket går isen ända in till bergsbranten.

4. Tvillingrygglaciären

Tvillingrygglaciären från Ö, 16 augusti 1994. (84 kB)

Tvillingrygglaciären (0.29 km²) är en liten nischglaciär, som tycks vara sprickfri, norr om Tvillingryggen. Invid den finns ett högt men lätt pass till Pårtejekna på omkring 1650 m.

5. Alep Lullihajekna

Alep Lullihajekna från NO, 24 juli 1989. (96 kB)

Alep Lullihajekna (0.71 km²) är en nischglaciär norr om Lullihatjåkkå. Den är brant och ganska rik på sprickor, och dess översta del går nästan upp till Lullihatjåkkås dubbeltopp.

6. Lulep Lullihajekna

Lulep Lullihajekna från NO, 24 juli 1989. (64 kB)

Lulep Lullihajekna (0.30 km²) är en liten nischglaciär på Lullihatjårros nordöstsida. Den slutar i en liten sjö, och är fattig på sprickor.

7. Pårtejekna

Pårtejekna från Skierfe, 26 juli 1989. (44 kB)

Pårtejekna (11.17 km²), Sveriges största enskilda isström, är en mäktig sammansatt dalglaciär. Den har tre stora närområden, varav det södra i sin tur är sammansatt. Tre passövergångar finns: från det norra närområdet över till Tvillingrygglaciären (1650 m), från det mellersta till Palkatjekna på en höjd av 1710 m (svårt), och från tungan söderut över Pårtetjåkkåryggen mot Tjeuramåske (1610 m). Vid sekelskiftet var den lilla Pårekjekna en del av Pårtejekna. Alldeles öster om Palkattjåkkå och norr om Observatoriet är kanten felritad på fjällkartan.

Pårtejekna från S, 18 augusti 1994. (262 kB)

Pårtejeknas tunga är drygt 2 km bred och lutar inte särskilt mycket. Detta medför att den är nästan helt sprickfri, men sprickområden finns i de övre delarna, speciellt där det mellersta närområdet spiller ut ur sin nisch. Som helhet är dock Pårtejekna fattig på sprickor.

Pårtejekna med vindkanalen, 17 augusti 1994. (65 kB)

Alldeles söder om Palkattjåkkå finns en upp till 20 m djup och 800 m lång vindkanal.

Smutskon på Pårtejekna, 16 augusti 1994. (103 kB)

Pårtejekna visar upp många olika ytformer på tungan; smältvattensbäckar, glaciärbrunnar och smutskoner. De senare har bara ett lager av grus och sand ett par cm tjockt. Resten är is, som på grund av grusets isolerande inverkan inte har smält.

Isskiktning i Pårtejekna, 16 augusti 1994. (94 kB)

Man kan också tydligt se olika former av skiktning i isen.

8. Pårekjekna

Pårekjekna (0.28 km²) är en liten nischglaciär i Pårektjåkkås nordvästligaste nisch. Den satt tidigare under århundradet ihop med Pårtejekna. Den består av två delar, som nästan är avsnörda från varandra; endast den norra delen är utsatt på fjällkartan.

	Dokumentets början	Tsatsamassivets glaciärer	Sareks glaciärer	Piellorieppemassivets glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.