Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Tsatsamassivets
glaciärer
Upp
Sareks
glaciärer
Nästa
Piellorieppemassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Pårtemassivets glaciärer

Pårtemassivet från Ö Pårtemassivet från Ö, 24 juli 1989. (55 kB)

Pårtemassivet är ett omfattande högfjällsmassiv mellan Njåtjosvagge-Pårekslätten och Luottolako-Lullihavagge. Topparna omger den mäktiga Pårtejekna, den högsta av dem Pårtetjåkkå (2005 m). Pårtemassivet innehåller 8 glaciärer, däribland Sveriges största enskilda.

Tabell över Pårtemassivets glaciärer med grunddata

# Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Saitarisjekna Nischglaciär 0.74 1.1 1300 1735 435
2. Ruopsokjekna Nischglaciär 0.24 0.7 1450 1685 235
3. Palkatjekna Dalglaciär 2.82 2.3 1285 1800 515
4. Tvillingrygglaciären Nischglaciär 0.29 0.8 1420 1660 240
5. Alep Lullihajekna Nischglaciär 0.71 1.4 1375 1930 555
6. Lulep Lullihajekna Nischglaciär 0.30 0.9 1290 1650 360
7. Pårtejekna Dalglaciär 11.17 5.4 1080 1870 790
8. Pårekjekna Nischglaciär 0.28 1.1 1270 1530 260
Totalt 16.55


1. Saitarisjekna

Palkatjekna och Saitarisjekna från V Palkatjekna och Saitarisjekna från V, 19 augusti 1994. (69 kB)

Saitarisjekna (0.74 km2) är en nischglaciär väster om Saitaristjåkkå. På fjällkartan är den utsatt som två, men i verkligheten sitter de ihop. Den är brant och sprickig, i synnerhet den övre delen.


2. Ruopsokjekna

Ruopsokjekna från SV Ruopsokjekna från SV, 21 augusti 1994. (74 kB)

Ruopsokjekna (0.24 km2) är en liten nischglaciär sydöst om Saitaristjåkkå, inte att förväxla med den mycket större glaciären med samma namn i Äparmassivet. Den tycks vara hyfsat sprickfri. Ett högt pass till Palkatjekna finns från dess övre del (1670 m).


3. Palkatjekna

Palkatjekna från N Palkatjekna från N, 15 augusti 1994. (80 kB)

Palkatjekna (2.82 km2) är en rätt stor sammansatt dalglaciär på västsidan av Pårtemassivet. Glaciären är i stort sett sprickfri, utom i de översta delarna. En hög passövergång till Ruopsokjekna på ca 1670 m finns från den södra grenen, och det kan också vara möjligt att ta sig över till Pårtejekna från den östra delen; passhöjd 1710 m. Södra kanten av norra närområdet är felinritad på fjällkartan; i själva verket går isen ända in till bergsbranten.


4. Tvillingrygglaciären

Tvillingrygglaciären från Ö Tvillingrygglaciären från Ö, 16 augusti 1994. (84 kB)

Tvillingrygglaciären (0.29 km2) är en liten nischglaciär, som tycks vara sprickfri, norr om Tvillingryggen. Invid den finns ett högt men lätt pass till Pårtejekna på omkring 1650 m.


5. Alep Lullihajekna

Alep Lullihajekna från NO Alep Lullihajekna från NO, 24 juli 1989. (96 kB)

Alep Lullihajekna (0.71 km2) är en nischglaciär norr om Lullihatjåkkå. Den är brant och ganska rik på sprickor, och dess översta del går nästan upp till Lullihatjåkkås dubbeltopp.


6. Lulep Lullihajekna

Lulep Lullihajekna från NO Lulep Lullihajekna från NO, 24 juli 1989. (64 kB)

Lulep Lullihajekna (0.30 km2) är en liten nischglaciär på Lullihatjårros nordöstsida. Den slutar i en liten sjö, och är fattig på sprickor.


7. Pårtejekna

Pårtejekna från Skierfe Pårtejekna från Skierfe, 26 juli 1989. (44 kB)

Pårtejekna (11.17 km2), Sveriges största enskilda isström, är en mäktig sammansatt dalglaciär. Den har tre stora närområden, varav det södra i sin tur är sammansatt. Tre passövergångar finns: från det norra närområdet över till Tvillingrygglaciären (1650 m), från det mellersta till Palkatjekna på en höjd av 1710 m (svårt), och från tungan söderut över Pårtetjåkkåryggen mot Tjeuramåske (1610 m). Vid sekelskiftet var den lilla Pårekjekna en del av Pårtejekna. Alldeles öster om Palkattjåkkå och norr om Observatoriet är kanten felritad på fjällkartan.

Pårtejekna från S Pårtejekna från S, 18 augusti 1994. (262 kB)

Pårtejeknas tunga är drygt 2 km bred och lutar inte särskilt mycket. Detta medför att den är nästan helt sprickfri, men sprickområden finns i de övre delarna, speciellt där det mellersta närområdet spiller ut ur sin nisch. Som helhet är dock Pårtejekna fattig på sprickor.

Pårtejekna med vindkanalen Pårtejekna med vindkanalen, 17 augusti 1994. (65 kB)

Alldeles söder om Palkattjåkkå finns en upp till 20 m djup och 800 m lång vindkanal.

Smutskon på Pårtejekna Smutskon på Pårtejekna, 16 augusti 1994. (103 kB)

Pårtejekna visar upp många olika ytformer på tungan; smältvattensbäckar, glaciärbrunnar och smutskoner. De senare har bara ett lager av grus och sand ett par cm tjockt. Resten är is, som på grund av grusets isolerande inverkan inte har smält.

Isskiktning i Pårtejekna Isskiktning i Pårtejekna, 16 augusti 1994. (94 kB)

Man kan också tydligt se olika former av skiktning i isen.


8. Pårekjekna

Pårekjekna (0.28 km2) är en liten nischglaciär i Pårektjåkkås nordvästligaste nisch. Den satt tidigare under århundradet ihop med Pårtejekna. Den består av två delar, som nästan är avsnörda från varandra; endast den norra delen är utsatt på fjällkartan.


Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Tsatsamassivets
glaciärer
Upp
Sareks
glaciärer
Nästa
Piellorieppemassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.