Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Lanjekmassivets
glaciärer
Upp
Sareks
glaciärer
Nästa
Äparmassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Ålkatjmassivets glaciärer

Ålkatjmassivet från SO Ålkatjmassivet från SO, 24 juli 1989. (69 kB)

Ålkatjmassivet är ett stort och omfattande högfjällsmassiv mellan Alkavagge och Sarvesvagge i västra Sarek. Det har ett antal höga, men något mjukare utformade toppar, varav den högsta är Akkatjåkkå (1974 m). Massivet korsas av dalarna Neitarieppvagge och Akkavagge. Ålkatjmassivet innehåller 19 till 25 glaciärer, beroende på hur man räknar, inklusive Sveriges största glaciärkomplex.

Tabell över Ålkatjmassivets glaciärer med grunddata

# Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Sarvesjekna Nischglaciär 0.51 1.2 1255 1580 325
2. Kalmejekna Nischglaciär 0.82 1.3 1215 1620 405
3. Skaitejekna Dalglaciär 0.97 1.6 1245 1685 440
4. Ritajekna Glaciärkomplex 3.73 3.7 1100 1735 635
4a. varav Neitajekna Dalglaciär 0.59 1.3 1250 1530 280
4b. varav Ritajekna Dalglaciär 3.14 3.4 1100 1735 635
5. David Nygrens glaciär Platåglaciär 0.28 0.6 1410 1690 280
6. Norra Sadelbergsglaciären Dalglaciär 0.64 1.6 1330 1695 365
7. Södra Sadelbergsglaciären Platåglaciär 0.24 0.6 1490 1830 340
8. Årjep Akkatjåkkåjekna Platåglaciär 0.14 0.5 1740 1960 220
9. Nuortap Akkatjåkkåjekna Platåglaciär 0.22 0.9 1700 1930 230
10. Lulep Akkatjåkkåjekna Nischglaciär 0.11 0.4 1310 1575 265
11. Akkajekna Glaciärkomplex 7.22 6.3 1020 1890 870
11a. varav Nuortap Akkajekna Dalglaciär 3.05 3.0 1110 1610 500
11b. varav Årjep Akkajekna Dalglaciär 3.22 4.2 1020 1890 870
11c. varav Ritanjunjesjekna Nischglaciär 0.95 0.7 1250 1545 295
12. Lulep Ritatjåkkåjekna Platåglaciär 0.12 0.5 1510 1725 215
13. Kaska Ritatjåkkåjekna Platåglaciär 0.21 0.6 1650 1850 200
14. Alep Ritatjåkkåjekna Nischglaciär 0.34 0.9 1410 1740 330
15. Skårvajekna Dalglaciär 0.96 1.9 1120 1615 495
16. Nuortap Ålkatj-jekna Platåglaciär 1.23 1.8 1160 1640 480
17. Ålkatj-jekna Glaciärkomplex 17.38 7.4 1000 1745 745
17a. varav Skårvatjåkkåjekna Platåglaciär 0.87 1.5 1435 1745 310
17b. varav Årjep Ålkatj-jekna Platåglaciär 7.44 4.8 1105 1690 585
17c. varav Jåkåtjkaskajekna Platåglaciär 7.18 4.5 1000 1590 590
17d. varav Kanalbergsglaciären Platåglaciär 1.89 1.6 1410 1700 290
18. Axel Hambergs glaciär Platåglaciär 0.32 0.8 1470 1550 80
19. Tielmajekna Nischglaciär 0.16 0.4 1300 1500 200
Totalt 35.60


1. Sarvesjekna

Sarvesjekna (0.51 km2) är en nischglaciär i västligaste Ålkatjmassivet.


2. Kalmejekna

Kalmejekna (0.82 km2) är en rätt stor nischglaciär i västra Ålkatjmassivet.


3. Skaitejekna

Skaitejekna (0.97 km2) är en mindre dalglaciär väster om Skaitetjåkkå i Ålkatjmassivet.


4. Ritajekna

Ritajekna (3.73 km2) är ett glaciärkomplex bestående av två delar: Neitajekna och Ritajekna.

4a. Neitajekna

Neitajekna (0.59 km2) är den del av dalglaciär-komplexet som flyter mot Alkavagge. Glaciären tycks vara relativt sprickfri. Glaciärpasset mot Ritajekna ligger på ca 1435 m.

4b. Ritajekna

Ritajekna och Alep Ritatjåkkåjekna från Palkattjåkkå Ritajekna och Alep Ritatjåkkåjekna från Palkattjåkkå, 17 augusti 1994. (58 kB)

Ritajekna (3.14 km2) är en dalglaciär väster om Ritatjåkkå, och den sitter ihop med Neitajekna via ett glaciärpass (1435 m). Passet över mot Årjep Akkajekna är framsmält och ligger på 1480 m. Ritajekna har ett par sprickområden, och har vid sin reträtt lämnat efter sig ett stort antal små moränryggar (eventuellt anuella). Norra kantens mellersta del är felinritad på fjällkartan.


5. David Nygrens glaciär

David Nygrens glaciär från 
NO David Nygrens glaciär från NO, 3 augusti 1998. (49 kB)

David Nygrens glaciär (0.28 km2) är en liten platåglaciär norr om David Nygrens toppar. Eftersom den är brant har den en del sprickor.


6. Norra Sadelbergsglaciären

Norra Sadelbergsglaciären (0.64 km2) är en liten dalglaciär väster om Akkatjåkkå.


7. Södra Sadelbergsglaciären

Södra Sadelbergsglaciären (0.24 km2) är en brant lutande platåglaciär på Sadelbergets sydsluttning. Tidigare under nittonhundratalet satt den ihop med Årjep Akkajekna.


8. Årjep Akkatjåkkåjekna

Årjep Akkatjåkkåjekna (0.14 km2) är en liten platåglaciär på Akkatjåkkås södra sluttning. Den når nästan upp till toppen


9. Nuortap Akkatjåkkåjekna

Nuortap Akkatjåkkåjekna (0.22 km2) är en liten platåglaciär på Akkatjåkkå med en isvägg mot Nuortap Akkajekna, där det eventuellt rasar ner is ibland.


10. Lulep Akkatjåkkåjekna

Lulep Akkatjåkkåjekna från Ö Lulep Akkatjåkkåjekna från Ö, 3 augusti 1998. (46 kB)

Lulep Akkatjåkkåjekna (0.11 km2) är en mycket liten, men tydligen välmående nischglaciär på Akkatjåkkås östsida. Den är rätt sprickig.


11. Akkajekna

Akkajekna (7.22 km2) är ett glaciärkomplex sammansatt av tre delar: Nuortap Akkajekna, Årjep Akkajekna, och Ritanjunjesjekna. Det är också Sareks mest använda glaciärpass med en berömd vindkanal i själva passet (d.v.s. Akkavagge). Detta glaciärkomplex är inte att förväxla med den betydligt mindre nischglaciären med samma namn i Akkamassivet.

11a. Nuortap Akkajekna

Nuortap Akkajekna från N Nuortap Akkajekna från N, 22 juli 1989. (69 kB)

Nuortap Akkajekna (3.05 km2) är en medelstor dalglaciär i norra delen av Akkavagge. Glaciärpasset genom den 900 m långa och 35 m djupa vindkanalen mot Årjep Akkajekna ligger på ca 1425 m. Via ett annat pass med höjden 1465 m kan man komma över till Kanalbergsglaciären i Ålkatj-jekna, och en tredje övergång till Norra Sadelbergsglaciären på 1635 m är möjlig.

Nuortap Akkajekna från Axel Hambergs 
topp Nuortap Akkajekna från Axel Hambergs topp, 3 augusti 1998. (90 kB)

Den vanliga rutten längs östra sidan är relativt sprickfri, men det finns omfattande sprickområden i den västra delen; nästan ett isfall.

11b. Årjep Akkajekna

Årjep Akkajekna från S Årjep Akkajekna från S, 22 juli 1989. (40 kB)

Årjep Akkajekna (3.22 km2) är en ganska stor dalglaciär i södra delen av Akkavagge. Den vanliga rutten genom Akkavagge går uppför glaciärens östra del, och genom vindkanalen (1425 m) vidare ned över Nuortap Akkajekna.

Årjep Akkajeknas övre del med Södra 
Sadelbergsglaciären och vindkanalen Årjep Akkajeknas övre del med Södra Sadelbergsglaciären och vindkanalen, 22 juli 1989. (139 kB)

Ett annat pass mot Ritajekna ligger på ca 1480 m, och en möjlig förbindelse över till Jåkåtjkaskajekna finns i öster (1530 m). Norra kanten av närområdet är felritad på fjällkartan.

Årjep Akkajekna m.fl. från Palkattjåkkå Årjep Akkajekna m.fl från Palkattjåkkå, 17 augusti 1994. (65 kB)

Årjep Akkajekna har en lång, skarp mittmorän som går ända upp till Sadelberget, och brukar räknas som en rätt sprickfri glaciär. Södra Sadelbergsglaciären satt tidigare under seklet ihop med Årjep Akkajekna.

11c. Ritanjunjesjekna

Ritanjunjesjekna (0.95 km2) är en bred och kort nischglaciär som sitter ihop med Årjep Akkajekna.


12. Lulep Ritatjåkkåjekna

Lulep Ritatjåkkåjekna (0.12 km2) är en liten platåglaciär som har en isvägg mot Årjep Akkajekna, där det möjligen kan rasa ner is.


13. Kaska Ritatjåkkåjekna

Kaska Ritatjåkkåjekna (0.21 km2) är en liten platåglaciär på Ritatjåkkås sydöstsluttning. Den är inte utsatt på fjällkartan.


14. Alep Ritatjåkkåjekna

Alep Ritatjåkkåjekna (0.34 km2) är en nischglaciär på Ritatjåkkås sydsida. Den tycks ha få sprickor.


15. Skårvajekna

Skårvajekna (0.96 km2) är en mindre dalglaciär norr om Skårvatjåkkå. Den har en del sprickområden.


16. Nuortap Ålkatj-jekna

Nuortap Ålkatj-jekna från N Nuortap Ålkatj-jekna från N, 4 augusti 1998. (41 kB)

Nuortap Ålkatj-jekna (1.23 km2) är en platåglaciär på nordsidan av Ålkatj. Tidigare hängde den ihop med Ålkatj-jekna.


17. Ålkatj-jekna

Ålkatj-jekna från Snavvavagge Ålkatj-jekna från Snavvavagge, 29 juli 1989. (114 kB)

Ålkatj-jekna (17.38 km2) är Sveriges största glaciärkomplex (= sammanhängande glaciärområde helt i Sverige). Det består av fyra delar: Skårvatjåkkåjekna, Årjep Ålkatj-jekna, Jåkåtjkaskajekna, och Kanalbergsglaciären.

17a. Skårvatjåkkåjekna

Skårvatjåkkåjekna (0.87 km2) är en platåglaciär på östsidan av Skårvatjåkkå. Den tycks vara i det närmaste helt sprickfri, och har ett glaciärpass på ca 1570 m mot Årjep Ålkatj-jekna.

17b. Årjep Ålkatj-jekna

Årjep Ålkatj-jekna från V Årjep Ålkatj-jekna från V, 3 augusti 1998. (104 kB)

Årjep Ålkatj-jekna (7.44 km2) är en stor platåglaciär i en svag sänka mellan Ålkatj och Axel Hambergs topp. I sin nedre del sitter den ihop med Jåkåtjkaskajekna, i motsats till vad fjällkartan visar. Det "isfria" område som där skiljer dem åt är i själva verket is täckt av en hel del block. Även den på kartan separata glaciären under "topp" i "Axel Hambergs topp" är en del av Årjep Ålkatj-jekna; "gränsen" mellan dem är en bred mittmorän. Årjep Ålkatj-jekna är ganska sprickfri, och verkar också vara delvis subpolär, om än i mindre utsträckning än sin södra granne.

Årjep Ålkatj-jekna och issjön från 
Axel Hambergs topp Årjep Ålkatj-jekna och issjön från Axel Hambergs topp, 3 augusti 1998. (58 kB)

I sina övre delar är Årjep Ålkatj-jekna ganska flikig, och en av "flikarna" går ned i en högt belägen issjö (1470 m). Därifrån kan man ta sig ned i Akkavagge via ett pass på ca 1495 m. Ett annat glaciärpass i norr på 1570 m leder till Skårvatjåkkåjekna.

Årjep Ålkatj-jeknas isbräcka Årjep Ålkatj-jeknas isbräcka, 3 augusti 1998. (87 kB)

Där finns det också en omkring 25 m hög och 400 m lång isbräcka, som dock nog verkar ha sitt ursprung minst lika mycket som vindkanal som från kalvning (den är stupbrant även där den inte går ned i vattnet).

17c. Jåkåtjkaskajekna

Jåkåtjkaskajeknas tunga Jåkåtjkaskajeknas tunga, 3 augusti 1998. (65 kB)

Jåkåtjkaskajekna (7.18 km2) är en stor platåglaciär mellan Axel Hambergs topp och Tielma. Den går ned ganska långt med en brant tunga. Glaciären sitter ihop med Årjep Ålkatj-jekna i sin norra del, även om fjällkartan säger något annat. I mellersta delen, strax söder om "al" i "nationalpark", är fjällkartan å andra sidan för generös, eftersom en kil av fast mark smält fram där kartan visar glaciär.

Jåkåtjkaskajeknas slaskiga yta Jåkåtjkaskajeknas slaskiga yta, 3 augusti 1998. (124 kB)

Från Jåkåtjkaskajekna kan man ta sig ned i Akkavagge på två ställen: åt nordväst förbi issjön vid Kanalbergsglaciären (1465 m) och åt sydväst genom passet mellan Kanalberget och Tielmatjåkkå (1530 m). Jåkåtjkaskajekna tycks vara nästan helt sprickfri, men är ändå mödosam att ta sig över, eftersom större delen av glaciären sommartid är täckt av ett 2-5 dm djupt slasklager.

Jåkåtjkaskajekna från Axel Hambergs 
topp Jåkåtjkaskajekna från Axel Hambergs topp, 3 augusti 1998. (143 kB)

Detta beror troligen på att Jåkåtjkaskajekna är subpolär, d.v.s. att hela ismassan aldrig ens sommartid värms upp till 0 grader. Det medför att vatten från smältande snö sipprar ned i djupare liggande, kall snö och återfryser, och på så sätt stoppar all intern dränering. Smältvattnet kan då bara rinna av på ytan - och smältvattensbäckar är också vanliga på Jåkåtjkaskajekna - men när lutningen är för svag samlas bara vattnet i den återstående snön, och förvandlar den till - just det, slask.

Spricka på Jåkåtjkaskajekna Spricka på Jåkåtjkaskajekna, 3 augusti 1998. (103 kB)

Jåkåtjkaskajekna är som helhet fattig på sprickor, men de förkommer. Stereobild av spricka på Jåkåtjkaskajeknas tunga.

17d. Kanalbergsglaciären

Kanalbergsglaciären och dess issjö 
från Axel Hambergs topp Kanalbergsglaciären och dess issjö från Axel Hambergs topp, 3 augusti 1998. (64 kB)

Kanalbergsglaciären (1.89 km2) är en platåglaciär som slutar i en issjö på 1410 m. Därifrån kan man ta sig ned i Akkavagge till Nuortap Akkajekna, eller österut över till Jåkåtjkaskajekna via glaciärpasset på 1465 m. Glaciären synes vara i princip sprickfri, men är lika slaskig som sin östra granne.


18. Axel Hambergs glaciär

Axel Hambergs glaciär (0.32 km2) är en liten platåglaciär strax öster om Axel Hambergs topp. Tidigare satt den ihop med Ålkatj-jekna.


19. Tielmajekna

Tielmajekna (0.16 km2) är en liten nischglaciär på Tielmas östsida.


Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Lanjekmassivets
glaciärer
Upp
Sareks
glaciärer
Nästa
Äparmassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.