![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Sielmamassivets glaciärer |
![]() Kebnekaises glaciärer |
![]() Kebnekaisemassivets glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | |||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |
Räitamassivet ligger mellan Stuor-Räitavagge, Vistasvagge och Kaskasavagge i centrala Kebnekaise. Dess högsta topp är Räitatjåkka (1934 m), och det innehåller 14 glaciärer. Massivet är Kebnekaises egentliga hjärtpunkt med den spektakulära dalen Unna Räitavagge, som korsar massivet.
# | Namn | Typ | Area (km2) | Längd (km) | Lägsta punkt (m) | Högsta punkt (m) | Höjdskillnad (m) |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. | Alep Räitatjåkkajekna | Nischglaciär | 0.31 | 0.7 | 1225 | 1560 | 335 |
2. | Lulep Räitatjåkkajekna | Nischglaciär | 0.98 | 1.7 | 1405 | 1770 | 365 |
3. | Årjep Räitatjåkkajekna | Platåglaciär | 0.32 | 0.7 | 1370 | 1635 | 265 |
4. | Vaktpostglaciären | Nischglaciär | 1.12 | 1.4 | 1290 | 1780 | 490 |
5. | Alep Räitajekna | Dalglaciär | 1.85 | 2.4 | 1250 | 1635 | 385 |
6. | Lulep Räitajekna | Dalglaciär | 1.64 | 2.1 | 1280 | 1710 | 430 |
7. | Räitajaurejekna | Platåglaciär | 0.08 | 0.3 | 1225 | 1350 | 125 |
8. | Västra Knivkamsglaciären | Nischglaciär | 0.62 | 1.7 | 1290 | 1800 | 510 |
9. | Mellersta Knivkamsglaciären | Platåglaciär | 0.44 | 0.9 | 1360 | 1705 | 345 |
10. | Östra Knivkamsglaciären | Nischglaciär | 0.42 | 1.2 | 1370 | 1765 | 395 |
11. | Norra Pyramidglaciären | Platåglaciär | 0.13 | 0.4 | 1210 | 1430 | 220 |
12. | Södra Pyramidglaciären | Nischglaciär | 0.24 | 0.6 | 1325 | 1535 | 210 |
13. | Östra Pyramidglaciären | Nischglaciär | 0.61 | 1.4 | 1195 | 1520 | 325 |
14. | Nipalsjekna | Platåglaciär | 1.16 | 2.2 | 1340 | 1855 | 515 |
Totalt | 9.92 |
Alep Räitatjåkkajekna (0.31 km2) är en brant nischglaciär på nordsidan av Räitatjåkka. Den är mycket sprickig och slutar i ett litet isfall ovanför en brant.
Lulep Räitatjåkkajekna (0.98 km2) är en större nischglaciär på östsidan av Räitatjåkka. Den verkar vara relativt jämn och sprickfri.
Årjep Räitatjåkkajekna (0.32 km2) är en platåglaciär på Räitatjåkkas sydsida.
Vaktpostglaciären (1.12 km2) är en stor och komplex nischglaciär på nordsidan av Vaktposten.
Den har massiva (antagligen isfyllda) ändmoräner, som dämmer upp en liten sjö, där isen kalvar.
Isbräckan, som är ca 20 m hög, bildas genom vattnets upplyftande verkan på isen (is är lättare än vatten).
Vaktpostglaciären är en aktiv och sprickrik glaciär, med ett mindre isfall uppe i ett av närområdena.
Alep Räitajekna (1.85 km2) är en dalglaciär norr om Tjäktjahjälmen. Den har tidigare suttit ihop med Lulep Räitajekna genom ett glaciärpass, men nu har en klipprygg smält fram (1475 m). Glaciären är jämn och i stort sett sprickfri, utom i de översta delarna.
Lulep Räitajekna (1.64 km2) är en dalglaciär norr om Knivkammen. Tidigare under nittonhundratalet satt den ihop med Alep Räitajekna, men nu är passet på omkring 1475 m framsmält. Räitajaurejekna är en avsnörd del av glaciären.
Glaciären gick tidigare ner i sjön Pajep Räitajaure. Den är jämn och sprickfri utom i de övre delarna.
Räitajaurejekna (0.08 km2) är en liten avsnörd del av Lulep Räitajekna, som går ned i sjön. Den har dock inte smält bort eller blivit en dödis. Den har sitt egen närområde, och är en äkta, om än liten, glaciär.
Västra Knivkamsglaciären (0.62 km2) är en nischglaciär på sydsidan av Knivkammen. Den börjar i en isplatå och sträcker sig ned i en brant dal. Glaciären, som tidigare har suttit ihop med Mellersta Knivkamsglaciären, har en del sprickor.
Mellersta Knivkamsglaciären (0.44 km2) är en platåglaciär söder om Knivkammen. Den har tidigare varit sammanhängande med Västra Knivkamsglaciären och Östra Knivkamsglaciären, och är i stort sett helt sprickfri.
Östra Knivkamsglaciären (0.42 km2) är en nischglaciär på sydsidan av Knivkammen. Den har tidigare suttit ihop med Mellersta Knivkamsglaciären.
Glaciären är rätt fattig på sprickor, utom i de brantare delarna, men har en del smältvattenbäckar.
Norra Pyramidglaciären (0.13 km2) är en platåglaciär öster om Knivkammen. Den satt tidigare ihop med Södra Pyramidglaciären, innan den fragmenterade. Glaciären sträckte sig tidigare ända ner till Unna Räitavagges botten, och dess tidigare bädd är svårframkomlig med lös, djup lera.
Södra Pyramidglaciären (0.24 km2) är en nischglaciär väster om Pyramiden. Den satt tidigare ihop med Norra Pyramidglaciären, och är relativt sprickfri. Det nordligaste av de tre passen i ´Jojoleden´ nås från denna glaciär (1470 m).
Östra Pyramidglaciären (0.61 km2) är en nischglaciär öster om Pyramiden. Även från denna glaciär kan man tvära över massivet (passpunkt 1475 m).
Nipalsjekna (1.16 km2) är en platåglaciär på Nipals östra sluttning.
![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Sielmamassivets glaciärer |
![]() Kebnekaises glaciärer |
![]() Kebnekaisemassivets glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | |||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |