Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Räitamassivets
glaciärer
Upp
Kebnekaises
glaciärer
Nästa
Sälkamassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Kebnekaisemassivets glaciärer

Kebnekaisemassivet från Ö Kebnekaisemassivet från Ö, 19 juni 1981. (76 kB)

Kebnekaisemassivet, innehållande Sveriges högsta topp, ligger mellan Tjäktjavagge i väster och Tjeuralako i öster, Kaskasavagge i norr och Ladtjovagge i söder. Dess högsta topp är Kebnekaise Sydtopp (2117 m), och massivet innehåller 20-23 glaciärer (beroende på hur man räknar).

Tabell över Kebnekaisemassivets glaciärer med grunddata

# Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Tuolpajekna Nischglaciär 0.32 0.8 1245 1505 260
2. Västra Enquists glaciär Nischglaciär 0.19 0.6 1550 1790 240
3. Mellersta Enquists glaciär Nischglaciär 0.09 0.5 1340 1600 260
4. Östra Enquists glaciär Nischglaciär 0.12 0.4 1400 1655 255
5. Kaskasajekna Dalglaciär 1.50 2.3 1115 1600 485
6. Kaskasapaktejekna Nischglaciär 0.11 0.6 1475 1810 335
7. Tarfalajaurejekna Nischglaciär 0.07 0.3 1260 1420 160
8. Lillietoppsglaciären Platåglaciär 0.10 0.5 1555 1835 280
9. Nuortap Kaskasatjåkkajekna Nischglaciär 0.60 1.6 1325 1830 505
10. Årjep Kaskasatjåkkajekna Nischglaciär 0.56 1.4 1390 1900 510
11. Tarfalajekna Platåglaciär 0.88 1.1 1395 1790 395
12. Passglaciären Nischglaciär 0.61 0.8 1325 1680 355
13. Rabots glaciär Dalglaciär 4.09 4.4 1065 1930 865
14. Kebnekaisejekna Glaciärkomplex 6.91 5.0 1130 2010 880
14a. varav Kebnepakteglaciären Nischglaciär 0.77 1.3 1160 1770 610
14b. varav Isfallsglaciären Dalglaciär 1.42 2.0 1185 1775 590
14c. varav Storglaciären Dalglaciär 3.29 4.0 1130 1930 800
14d. varav Björlings glaciär Dalglaciär 1.43 2.2 1410 2010 600
15. Kebnetjåkkajekna Platåglaciär 0.33 0.6 1300 1525 225
16. Kitteldalsglaciären Nischglaciär 0.06 0.5 1210 1430 220
17. Toppglaciären Platåglaciär 0.06 0.3 1940 2115 175
18. Nordtoppsglaciären Platåglaciär 0.05 0.4 1925 2065 140
19. Nuortap Kebnekaisejekna Platåglaciär 0.07 0.2 1900 2010 110
20. Årjep Kebnekaisejekna Platåglaciär 0.22 0.8 1470 1800 330
Totalt 16.94


1. Tuolpajekna

Tuolpajekna från NO Tuolpajekna från NO, 11 augusti 1990. (69 kB)

Tuolpajekna (0.32 km2) är en nischglaciär på nordsidan av Tuolpanjunnjetjåkka. Den tycks vara i princip sprickfri.


2. Västra Enquists glaciär

Västra Enquists glaciär (0.19 km2) är den översta delen av den fragmenterade tidigare Enquists glaciär. Glaciären är uppkallad efter Fredrik Enquist, en kartograf som var verksam i trakten under slutet av 1800-talet. Denna nischglaciär satt tidigare ihop med Mellersta Enquists glaciär och Östra Enquists glaciär.


3. Mellersta Enquists glaciär

Mellersta Enquists glaciär (0.09 km2) är mycket liten nischglaciär; ett fragment som förr satt ihop med Västra Enquists glaciär och Östra Enquists glaciär.


4. Östra Enquists glaciär

Östra Enquists glaciär (0.12 km2) är det tredje fragmentet av den tidigare sammanhängande isen. De övriga är Västra Enquists glaciär och Mellersta Enquists glaciär.


5. Kaskasajekna

Kaskasajekna från Ö Kaskasajekna från Ö, 3 augusti 1995. (44 kB)

Kaskasajekna (1.50 km2) är en rätt sprickig dalglaciär nedanför Kaskasapaktes väldiga nordvägg. Glaciären slutar i en liten sjö och har betydande (troligen isfyllda) ändmoräner.


6. Kaskasapaktejekna

Kaskasapaktejekna från S Kaskasapaktejekna från S, 10 augusti 1990. (48 kB)

Kaskasapaktejekna (0.11 km2) är en mycket liten nischglaciär på sydsidan av Kaskasapakte. Den har få sprickor.


7. Tarfalajaurejekna

Tarfalajaurejekna (0.07 km2), en pytteliten glaciär (eller dödis), ligger strax norr om den mycket större Kebnepakteglaciären. Den är inte utsatt på fjällkartan.


8. Lillietoppsglaciären

Lillietoppsglaciären (0.10 km2) är en liten platåglaciär på Kaskasatjåkkas sydsluttning.


9. Nuortap Kaskasatjåkkajekna

Nuortap 
Kaskasatjåkkajekna från NO Nuortap Kaskasatjåkkajekna från NO, 3 augusti 1995. (46 kB)

Nuortap Kaskasatjåkkajekna (0.60 km2) är en medelstor nischglaciär på nordostsidan av Kaskasatjåkka. Den har en del sprickor i mellersta delen. En hög men möjlig passövergång till Årjep Kaskasatjåkkajekna och Tarfala finns på ca 1735 m.


10. Årjep Kaskasatjåkkajekna

Årjep Kaskasatjåkkajekna 
från S Årjep Kaskasatjåkkajekna från S, 10 augusti 1990. (55 kB)

Årjep Kaskasatjåkkajekna (0.56 km2), en medelstor nischglaciär, ligger på sydöstsidan av Kaskasatjåkka. Den har rätt få sprickor, och har dragit sig tillbaka kraftigt under 1900-talet. Det finns en möjlig passövergång till Nuortap Kaskasatjåkkajekna och Kaskasavagge från den norra delen (1735 m).


11. Tarfalajekna

Tarfalajekna från NO Tarfalajekna från NO, 3 augusti 1995. (34 kB)

Tarfalajekna (0.88 km2) är en platåglaciär på Tarfalatjåkkas östsluttning. Den är en s.k. "kall" eller "subpolär" glaciär, har väldiga isfyllda moräner, men få sprickor.


12. Passglaciären

Passglaciären från NV Passglaciären från NV, 11 augusti 1990. (63 kB)

Passglaciären (0.61 km2) är en nischglaciär nordväst om Kebnepakte. Den har relativt få sprickor men ett pass över till Rabots glaciär på ca 1550 m (Firnpasset).


13. Rabots glaciär

Rabots glaciär från V Rabots glaciär från V, 20 juni 1981. (65 kB)

Rabots glaciär (4.09 km2), en lång dalglaciär, är Kebnekaisemassivets största. Den är uppkallad efter Charles Rabot, Kebnekaises förstebestigare och fransman, som passerade glaciären under sin historiska bestigning. I de nedre delarna är den rätt så fattig på sprickor, men omfattande sprickområden finns i de övre delarna, i synnerhet upp mot Firnpasset, och passet över mot Passglaciären och Kuopervagge (1550 m). Upp till 175 m istjocklek har mätts upp på Rabots glaciär.


14. Kebnekaisejekna

Kebnekaisejekna (6.91 km2) är mitt namn för de sammanhängande glaciärerna på Kebnekaises östsida: Kebnepakteglaciären, Isfallsglaciären, Storglaciären, och Björlings glaciär.

14a. Kebnepakteglaciären

Kebnepakteglaciären från SO Kebnepakteglaciären från SO, 10 augusti 1990. (69 kB)

Kebnepakteglaciären (0.77 km2) är den nordligaste och minsta delen av komplexet. Det är en nischglaciär som väller ner från Kebnepaktes östsida. Ett glaciärpass på ca 1585 m höjd leder över till Isfallsglaciären.

Kebnepakteglaciären från Ö Kebnepakteglaciären från Ö, 10 augusti 1990. (64 kB)

Kebnepakteglaciären var tidigare berömd för sin stora imponerande isbräcka i Tarfalajaure, där den kalvade små isberg. Isbräckan är dock borta sedan många år p.g.a. glaciärens tillbakagång. Isen når fortfarande ned i sjön, men bara precis.

Kebnepakteglaciärens nedre del Kebnepakteglaciärens nedre del, 10 augusti 1990. (141 kB)

Kebnepakteglaciären är en brant och mycket sprickig glaciär, både i de övre och nedre delarna, med ett omfattande och vilt isfall (större än Isfallsglaciärens).

Isfallet i Kebnepakteglaciären Isfallet i Kebnepakteglaciären, 4 augusti 1995. (47 kB)

De allra senaste åren har Kebnepakteglaciären emellertid, liksom en del andra glaciärer, på nytt börjat öka. Isfallet är aktivare än på många år, raskäglan nedanför har ökat sin volym betydligt, och fronten har börjat skjuta fram något.

14b. Isfallsglaciären

Isfallsglaciären från SO Isfallsglaciären från SO, 5 augusti 1995. (60 kB)

Isfallsglaciären (1.42 km2) är en brant dalglaciär öster om Kebnepakte. Som namnet antyder har den ett isfall i den mellersta delen, och även i övrigt är den rätt sprickig. Ett glaciärpass åt norr på ca 1585 m leder över till Kebnepakteglaciären, och ett i söder på 1580 m till Storglaciären.

Isfallsglaciären från NO Isfallsglaciären från NO, 10 augusti 1990. (64 kB)

Isfallsglaciären har stora och omfattande ändmoräner (isfyllda?), och dess bädd uppvisar tydliga parallella ´streck´ (fluted moraine). På Isfallsglaciären har en istjocklek på 210 m uppmätts.

Isfallet i Isfallsglaciären Isfallet i Isfallsglaciären, 4 augusti 1995. (65 kB)

Under 1970-talet smälte det fram en liten nunatak i isfallet, men isökningen sedan dess har begravt den igen. En kort mittmorän är enda spåret efter den. Ökningen har också medfört att fronten har börjat skjuta fram en del.

14c. Storglaciären

Storglaciären från Ö Storglaciären från Ö, 10 augusti 1990. (50 kB)

Storglaciären (3.29 km2) är en rätt stor dalglaciär rakt öster om Kebnekaise Nordtopp. Ett glaciärpass på 1580 m leder över till Isfallsglaciären från den norra delen, och via ett annat i sydväst kan man ta sig över till Björlings glaciär (1710 m).

Storglaciären från NO Storglaciären från NO, 5 augusti 1995. (109 kB)

Storglaciären är det huvudsakliga studieobjektet för glaciologerna i Tarfala, och har varit föremål för omfattande undersökningar. Istjockleken på 250 m är den högsta uppmätta i Sverige, och underlaget är ovanligt ojämnt med en rad överfördjupade bäcken. Om isen försvann skulle åtminstone fyra ganska djupa sjöar bildas. Massbalansundersökningar har företagits varje år sedan 1946, vilket är den längsta sammanhängande mätserien i världen.

Storglaciären från Kebnekaise Sydtopp Storglaciären från Kebnekaise Sydtopp, 9 augusti 1990. (43 kB)

Storglaciärens nedre del är hyfsat sprickfri, men i de övre delarna finns det omfattande sprickområden. Tungan har varit i stort sett stabil de senaste 20 åren, men om det nuvarande klimatet fortsätter kan man förvänta sig att den snart börjar rycka fram igen.

14d. Björlings glaciär

Björlings glaciär från Vierramvare Björlings glaciär från Vierramvare, 19 juni 1981. (60 kB)

Björlings glaciär (1.43 km2) är en dalglaciär med en hängande tunga söder om Kebnekaise. Den är uppkallad efter Johan Björling, Kebnekaises andrebestigare (som aldrig var på denna glaciär, eftersom han gick den Västra leden). Ett högt glaciärpass på 1710 m finns i den norra, övre delen. Isen är enligt företagna mätningar som mest 225 m mäktig.

Björlings glaciär från ´Hyllan´ Björlings glaciär från ´Hyllan´, 9 augusti 1990. (50 kB)

Östra leden till Kebnekaise Sydtopp går över Björlings glaciär, och längs den är glaciären rätt sprickfri, men det är gott om dem på båda sidorna, både i den övre och nedre delen.


15. Kebnetjåkkajekna

Kebnetjåkkajekna från SV Kebnetjåkkajekna från SV, 9 augusti 1990. (103 kB)

Kebnetjåkkajekna (0.33 km2) är en platåglaciär i en sänka söder om Kebnetjåkka. Östra leden passerar förbi isen, som är nästan helt sprickfri.


16. Kitteldalsglaciären

Kitteldalsglaciären (0.06 km2) är en ytterst liten nischglaciär längst in i Kitteldalen.


17. Toppglaciären

Toppglaciären från S Toppglaciären från S, 9 augusti 1990. (79 kB)

Toppglaciären (0.06 km2), som bildar Kebnekaise Sydtopp på ca 2117 m (varierande år från år), är en märklig skapelse. Den sitter som en sockertopp högst upp på topplatån. Isen, som är ca 45 m tjock, var tidigare under nittonhundratalet mycket mer omfattande, både i höjd (Sydtoppen har varit minst 2130 m) och storlek. Nuortap Kebnekaisejekna och Årjep Kebnekaisejekna är andra rester av den tidigare sammanhängande isen. Toppglaciären är inte utsatt på fjällkartan.


18. Nordtoppsglaciären

Nordtoppsglaciären (0.05 km2) är Nordtoppens toppglaciär, en platåglaciär den också. Den täcker i nuläget inte den högsta delen av toppen, men gjorde det i början av nittonhundratalet, då Nordtoppen ett år uppmättes till 2136 m! (högre än Sydtoppen). Glaciären är inte utsatt på fjällkartan.


19. Nuortap Kebnekaisejekna

Nuortap Kebnekaisejekna (0.07 km2) är en liten platåglaciär på Kebnekaiseplatån. Den är en rest av den tidigare mycket mer omfattande Toppglaciären. Årjep Kebnekaisejekna är en annan rest. Glaciären är inte utsatt på fjällkartan.


20. Årjep Kebnekaisejekna

Årjep Kebnekaisejekna (0.22 km2) är en platåglaciär i en sänka i sydvästra delen av Kebnekaiseplatån. Tidigare satt den ihop med Toppglaciären och Nuortap Kebnekaisejekna i en mycket större platåglaciär. Glaciären är inte utsatt på fjällkartan.


Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Räitamassivets
glaciärer
Upp
Kebnekaises
glaciärer
Nästa
Sälkamassivets
glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 18 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.