Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Vest-Svartisens
större glaciärer
Upp
Svartisens
större glaciärer
Nästa
Saltfjellets
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 27 maj 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Øst-Svartisens större glaciärer

Austerdalsisen från SV Austerdalsisen från SV, 27 juli 1997. (66 kB)

Øst-Svartisen är en bit mindre än sin västra granne, men ändå väldigt stor; nummer 4 i Norge. Den är inte en utpräglad platåglaciär - snarare består den av två vidsträckta sänkor med ett antal toppar och kammar som sticker upp här och där. Den högsta toppen vid Øst-Svartisen är Sniptinden (1586 m) i västra kanten. Jag inkluderar också Høgtuvbreen i denna gruppen.

Øst-Svartisen har ett något mer kontinentalt klimat än sin granne, men får ändå stora mängder snö om vintern. Också här har det varit massöverskott de senaste åren, om än inte lika stort som längre västerut, men bara mindre utlöpare har än så länge börjat avancera igen.

Tabell över Øst-Svartisens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1.Stormyrbreen Nischglaciär 1.09 1.2 890 1360 470
2.Gråtåeggbreen Nischglaciär 1.06 1.3 930 1495 565
3.Leiråbreen Nischglaciär 1.57 1.7 910 1440 530
4.Rundhompbreen Nischglaciär 1.06 1.2 1170 1515 345
5.Skjelåtindbreen Nischglaciär 2.70 2.4 930 1470 540
6.Hanspolsabreen Dalglaciär 3.21 3.5 840 1620 780
7.Trollbergdalsbreen Nischglaciär 1.74 2.2 910 1255 345
8.Spidsbreen Glaciärkomplex 14.00 6.2 745 1560 815
8a.varav Bogvassbreen Dalglaciär 3.61 3.0 745 1550 805
8b.varav Spidstindbreen Platåglaciär 1.66 1.7 1250 1540 290
8c.varav Vestre Lappflyttarbreen Platåglaciär 4.51 3.5 920 1560 640
8d.varav Austre Lappflyttarbreen Platåglaciär 1.93 1.7 825 1300 475
8e.varav Nevernesbreen Dalglaciär 2.29 3.0 835 1550 715
9.Øst-Svartisen Glaciärkomplex 149.80 21.2 210 1555 1345
9a.varav Austerdalsisen Platåglaciär 55.06 15.6 210 1480 1270
9b.varav Kampliisen Platåglaciär 3.44 2.9 780 1390 610
9c.varav Søre Snipbreen Nischglaciär 1.52 1.8 950 1490 540
9d.varav Nordre Snipbreen Nischglaciär 3.96 3.1 840 1550 710
9e.varav Søre Nunatakbreen Platåglaciär 4.62 3.2 730 1455 725
9f.varav Nordre Nunatakbreen Platåglaciär 8.78 5.3 830 1550 720
9g.varav Sørdalsbreen Platåglaciär 20.02 8.8 690 1555 865
9h.varav Bogvassbreen Platåglaciär 2.38 2.3 800 1125 325
9i.varav Fingerbreen Dalglaciär 25.67 14.4 450 1545 1095
9j.varav Finnryggbreen Platåglaciär 1.42 1.3 710 1260 550
9k.varav Lappbreen Platåglaciär 11.96 8.4 435 1355 920
9l.varav Austre Bjellådalsbreen Platåglaciär 2.13 2.8 835 1270 435
9m.varav Vestre Bjellådalsbreen Platåglaciär 3.33 2.7 790 1270 480
9n.varav Nordre Akslabreen Platåglaciär 1.95 2.6 410 1300 890
9o.varav Søre Akslabreen Nischglaciär 3.56 2.5 830 1300 470
10. Bogfjellbreen Platåglaciär 1.18 1.4 960 1250 290
11. Ismellomfjellbreen Platåglaciär 1.63 1.7 950 1350 400
12. Blakkåtindbreen Platåglaciär 1.84 1.2 975 1265 290
13.Høgtuvbreen Glaciärkomplex 21.38 8.4 650 1280 630
13a.varav Gjervalbreen Nischglaciär 1.52 1.9 780 1240 460
13b.varav Østerdalsbreen Platåglaciär 0.88 1.3 925 1215 290
13c.varav Tjørnfjellbreen Platåglaciär 2.72 2.3 775 1200 425
13d.varav Leirdalsbreen Dalglaciär 2.54 2.5 650 1190 540
13e.varav Tuvabreen Platåglaciär 2.97 1.4 855 1280 425
13f.varav Trolldalsbreen Platåglaciär 3.17 2.2 790 1190 400
13g.varav Sjunioogfemtiobreen Nischglaciär 2.70 3.3 840 1250 410
13h.varav Revtindbreen Platåglaciär 1.76 1.1 830 1230 400
13i.varav Trolldalsvassbreen Platåglaciär 3.12 2.9 775 1230 455
Totalt 202.26


Kartor över Øst-Svartisen och Høgtuvbreen

Karta över glaciärerna i Øst-Svartisen Karta över glaciärerna i Øst-Svartisen. (147 kB)

Karta över glaciärerna i Høgtuvbreen Karta över glaciärerna i Høgtuvbreen. (40 kB)


1. Stormyrbreen

Stormyrbreen (1.09 km2) är en tvådelad nischglaciär på östsidan av Stormyrtinden (1546 m).


2. Gråtåeggbreen

Gråtåeggbreen (1.06 km2), en nischglaciär, ligger V om Beiardalen.


3. Leiråbreen

Leiråbreen (1.57 km2) är en hyfsat stor nischglaciär V om Beiardalen.


4. Rundhompbreen

Rundhompbreen (1.06 km2) är en nischglaciär på östsidan av Gråtådalen.


5. Skjelåtindbreen

Skjelåtindbreen (2.70 km2) är en stor nischglaciär väster om södra Beiardalen.


6. Hanspolsabreen

Hanspolsabreen (3.21 km2), en medelstor dalglaciär, ligger Ö om traktens högsta berg; Skjelåtinden (1637 m).


7. Trollbergdalsbreen

Trollbergdalsbreen (1.74 km2) är en medelstor nischglaciär S om Skjelåtinden. Den har varit föremål för massbalansundersökningar av NVE.


8. Spidsbreen

Spidsbreen (14.00 km2) är ett rätt stort glaciärkomplex just norr om Øst-Svartisen. Den består av 5 delar, och i dess norra kant ligger Lappflyttarskardet - ett namn som talar för sig självt.

8a. Bogvassbreen

Bogvassbreen (3.61 km2) är en dalglaciär i södra Spidsbreen, med ett par mindre isfall och isras från överliggande platådelar.

8b. Spidstindbreen

Spidstindbreen (1.66 km2) är en västlig utlöpare av Spidsbreen.

8c. Vestre Lappflyttarbreen

Vestre Lappflyttarbreen (4.51 km2), den största av Spidsbreens utlöpare, glider ner mot norr och Lappflyttarskardet.

8d. Austre Lappflyttarbreen

Austre Lappflyttarbreen (1.93 km2) är en tvådelad utlöpare av Spidsbreen på östra sidan av Lappflyttarskardet.

8e. Nevernesbreen

Nevernesbreen (2.29 km2) är en dalglaciär på östsidan av Spidsbreen. Dess övre delar är rätt branta.


9. Øst-Svartisen

Austerdalsisen och Austerdalsvatnet Austerdalsisen och Austerdalsvatnet, 27 juli 1997. (71 kB)

Øst-Svartisen (149.80 km2) är den östra av de två stora platåglaciärerna som tillsammans kallas Svartisen. Den ligger som ett täcke över fjällen mellan Vesterdalen och Blakkådalen, och består till stor del av två vidsträckta grunda sänkor, som bildar mycket omfattande isströmmar.

Øst-Svartisens största enskilda isströmmar är Austerdalsisen, Sørdalsbreen, Fingerbreen, och Lappbreen. Under den Lilla Istiden var även Øst-Svartisen betydligt större än nu och nådde ända ned till 73 m över havet.

9a. Austerdalsisen

Austerdalsisen från S Austerdalsisen från S, 27 juli 1997. (267 kB)

Austerdalsisen (55.06 km2) är den största utlöparen från Øst-Svartisen, och Norges näst största; bara Storglombreen i Vest-Svartisen är större. Den har ett mycket vidsträckt, litet böljande närområde, som koncentrerar sin is i den massivaste isströmmen i Skandinavien.

Austerdalsisens isfall Austerdalsisens isfall, 27 juli 1997. (77 kB)

Austerdalsisens tunga är egentligen inte så enormt brant, men isens hastighet kombinerat med den trappstegsformiga berggrunden orsakar att isen spricker upp helt till ett 1200 m brett och 700 m högt isfall. I likhet med resten av Svartisen bör även Austerdalsisen ha haft stora överskott under senare år, så det är sannolikt att även den så småningom kommer att börja avancera igen.

Austerdalsisens tunga Austerdalsisens tunga, 27 juli 1997. (156 kB)

Under den Lilla Istiden var Austerdalsisen ännu större än den är nu. Den fyllde upp hela Austerdalsvatnet och dränerades åt två håll: Dels västerut mot Glomdalen, och dels österut i en tunga som sträckte sig ned till, och kalvade en bra bit ut i Svartisvatnet. På västra sidan stod tungan som längst ca 4.5 km längre ut än idag, och österut är skillnaden 3.0 km, och då var isen mer än 300 m tjock i östra delen av nuvarande Austerdalsvatnet.

Austerdalsisen från SV Austerdalsisen från SV, 18 juli 2000. (68 kB)

Mot slutet av 1800-talet hade den östra grenen dragit sig tillbaka såpass mycket att den inte längre kalvade i sjön, och strax efter det förra sekelskiftet hade den dragit sig upp ur Svartisvatnet helt. Därefter accelererade reträtten, och omkring 1960 hade den östra grenen av Austerdalsisen i stort sett försvunnit.

Austerdalsisens isbräcka Austerdalsisens isbräcka, 27 juli 1997. (86 kB)

Austerdalsisen står nu med en sällsynt hög och vild isbräcka i Austerdalsvatnet, en sjö som nästan helt bildats under 1900-talet. Isbräckan är 700 m bred och hela 70 m hög. En liten sjö uppträdde vid Austerdalsisens västra gren i slutet av 1800-talet. Först växte sjön bara långsamt, men på 1940-talet var den mer än 1 km lång och också rätt djup. Således började isen brytas upp snabbare via katastrofartad kalvning.

Austerdalsisen från V Austerdalsisen från V, 18 juli 2000. (75 kB)

Samtidigt växte sjön, och med början år 1941 tappades sjön av österut under isen. Tappningen av 0.15 km3 vatten skedde dock under tre veckor så att en översvämningskatastrof uteblev. Sjön tömdes sedan regelbundet varje år, och jökelloppet blev större och intensivare för varje år. Först 1959 blev emellertid en tunnel för att stoppa den okontrollerade avtappningen färdig.

Smältvattentunneln från Austerdalsvatnet Smältvattentunneln från Austerdalsvatnet, 27 juli 1997. (124 kB)

Efter att tunneln var färdig minskade reträtthastigheten en del, men 1971 började en sjö bildas även på östra sidan av tungan. Eftersom den hade samma nivå som den större västra sjön var det tydligt att en förbindelse fanns under isen. 1982 förlorade tungan kontakten med den södra fjällsidan; de två sjöarna förenades till en, och kalvningen ökade igen. 1987 gick hela den flytande delen av tungan loss på en gång, och sedan dess har den haft ungefär samma läge som idag.

Svartisvatnet från Ö Svartisvatnet från Ö, 18 juli 2000. (50 kB)

Austerdalsisen kalvar rätt mycket i sjön och detta kan innebära fara; sommaren 1989 dränktes en turist där av kraftiga svallvågor från en större kalving. Med utgångspunkt från vägens slut vid Svartisvatnets östände kan man ta en båt över sjön (dyrt) och sedan vandra upp under en halvtimme till glaciärtungan. Alternativt kan man vandra en stig längs med sjön; räkna i så fall med 2 timmar.

Austerdalsisens isfront Austerdalsisens isfront, 18 juli 2000. (73 kB)

Stereobild på Austerdalsisens isfront.

9b. Kampliisen

Kampliisen från SV Kampliisen från SV, 19 juli 2000. (64 kB)

Kampliisen (3.44 km2) är en mindre utlöpare i västkanten av Øst-Svartisen. Den har en rätt brant tunga med ett 800 m brett och 400 m högt isfall, som går nedför en serie trappstegsformiga avsatser. Kampliisen har börjat rycka fram igen under de senaste åren.

9c. Søre Snipbreen

Søre Snipbreen (1.52 km2) är en liten nischglaciär i västra Øst-Svartisen med ett mindre 300 m brett och 200 m högt isfall.

9d. Nordre Snipbreen

Nordre Snipbreen (3.96 km2) är en nischglaciär i västra Øst-Svartisen med ett 800 m brett och 200 m högt isfall ner mot tungan. Även denna glaciär har börjat avancera något.

9e. Søre Nunatakbreen

Søre Nunatakbreen (4.62 km2), en platåglaciär i västkanten av Øst-Svartisen, har så sakta börjat rycka fram igen. Den har ett 1.1 km brett och 400 m högt isfall i sin tunga och satt under den Lilla Istiden ihop med Breitindsbreen i Vest-Svartisen.

9f. Nordre Nunatakbreen

Nordre Nunatakbreen (8.78 km2) är en rätt stor jämn utlöpare av Øst-Svartisen. Den ligger i nordvästkanten av glaciärkomplexet och glider ut över en brant i sin nedersta del.

9g. Sørdalsbreen

Sørdalsbreens tunga Sørdalsbreens tunga, 20 juli 2000. (31 kB)

Sørdalsbreen (20.02 km2) är den tredje största utlöparen av Øst-Svartisen, en 3 km bred isström som rör sig norrut i en vid sänka öster om Istinden (1572 m). Östra delen av närområdet dräneras österut till Fingerbreen, men drygt hälften fortsätter norrut tills tungan delas i två av Glomvassfjellet. Tungans front är jämn och svagt sluttande, vilket antyder att glaciären fortfarande är i tillbakagång. Denna glaciär är trots sin storlek mycket okänd, men den borde vara relativt sprickfri p.g.a. sin flacka och jämna lutning. Glaciären ligger rätt långt ut i vildmarken, men man kan nå den efter en dags vandring runt östsidan av Storglomvatnet från slutet av anläggningsvägen.

9h. Bogvassbreen

Bogvassbreen (2.38 km2) är en mindre utlöpare av norra Øst-Svartisen, i en dalgång som leder österut ned mot Bogvatnet.

9i. Fingerbreen

Fingerbreen från NO Fingerbreen från NO, 21 juli 2000. (62 kB)

Fingerbreen (25.67 km2) är en mäktig dalglaciär i Øst-Svartisen, som delar sitt närområde med den nästan lika stora men mindre spektakulära Sørdalsbreen. Isströmmen gör en mycket tvär 90-graderssväng åt öster i ett 700 m brett och 200 m högt isfall och glider sedan lugnt åt sydöst i den markanta dalen nästan ända ut i Blakkådalen.

Fingerbreens tunga från SO Fingerbreens tunga från SO, 21 juli 2000. (61 kB)

Under Lilla Istiden tvärade Fingerbreen över Blakkådalen och dämde upp Blakkåga; en position ca 2.2 km längre fram än nu. Fingerbreen retirerar antagligen fortfarande, men tungan har blivit både tjockare och mer uppsprucken en bit upp, så om 10 år eller så kan det hända att den börjar avancera igen. Antagligen fick glaciären sitt namn sent, för det är främst på flygbilder som likheten med ett finger är uppenbar.

Fingerbreens moräner i Blakkådalen Fingerbreens moräner i Blakkådalen, 21 juli 2000. (47 kB)

Från Blakkådalshytta (som man når efter en dags vandring från vägen i Raudvassdalen) tar det ca en halv dag att komma upp mittemot Fingerbreen. Sedan måste man ta sig över älven Blakkåga (ovanför tillflödet från glaciären). Tidigare har det funnits en bro här, men den är borta. Emellertid finns det en damm i Blakkåga 5 km uppströms, som leder över vatten till Storglomvatnet, så i vanliga fall är älven vadbar. Vid stark snösmältning eller kraftigt regn överskrids dock tunnelns kapacitet och mycket vatten från övre Blakkådalen forsar över dammkanten och ner i dalen, vilket gör det omöjligt att vada älven.

9j. Finnryggbreen

Finnryggbreen (1.42 km2) är en liten del av Øst-Svartisen, ovanför Lappbreens namnlösa dal.

9k. Lappbreen

Lappbreens tunga från Ö Lappbreens tunga från Ö, 21 juli 2000. (77 kB)

Lappbreen (11.96 km2) är en stor utlöpare på östra sidan av Øst-Svartisen. Den skickar ner en lång och ganska smal tunga i en namnlös sidodal till Blakkådalen, där den tidigare dämde upp en sjö. I nedre delen av tungan finns ett 600 m brett och 300 m högt isfall.

Lappbreens isfall Lappbreens isfall, 21 juli 2000. (57 kB)

Den yttersta ändmoränen från Lilla Istiden ligger ca 2.4 km framför den nuvarande positionen. Lappbreen har inte ännu börjat avancera igen (2000). Från Fingerbreen kan man ta sig in till Lappbreens tunga på en dryg timme.

Lappbreens moräner Lappbreens moräner, 21 juli 2000. (70 kB)

9l. Austre Bjellådalsbreen

Austre Bjellådalsbreen (2.13 km2) är en mindre tunga på Øst-Svartisens sydsida med ett avbrutet 1.5 km brett och 300 m högt isfall.

9m. Vestre Bjellådalsbreen

Vestre Bjellådalsbreen från SO Vestre Bjellådalsbreen från SO, 22 juli 2000. (58 kB)

Vestre Bjellådalsbreen (3.33 km2) är en platåglaciär i Øst-Svartisens sydöstra del. Den har ett mindre 600 m brett och 200 m högt isfall, och satt tidigare ihop med Nordre Akslabreen.

9n. Nordre Akslabreen

Akslabreen från Ö Akslabreen från Ö, 21 juli 2000. (66 kB)

Nordre Akslabreen (1.95 km2) är en mindre platåglaciär i södra Øst-Svartisen. Den slutar nu ovanför en brant med ett 1.1 km brett 400 m högt isfall, men var tidigare sammanhängande med Vestre Bjellådalsbreen. Nedanför i dalen finns en regenererad glaciär.

9o. Søre Akslabreen

Søre Akslabreen (3.56 km2), en mindre nischglaciär, ligger i sydkanten av Øst-Svartisen. Den har ett 1.7 km brett och 200 m högt isfall.

  • Svartisen Research Project, University of Manchester

  • 10. Bogfjellbreen

    Bogfjellbreen (1.18 km2) är en platåglaciär strax norr om Fingerbreen.


    11. Ismellomfjellbreen

    Ismellomfjellbreen (1.63 km2) är en platåglaciär på fjället mellan Fingerbreen och Lappbreen i Øst-Svartisen.


    12. Blakkåtindbreen

    Blakkåtindbreen (1.84 km2) är en platåglaciär strax intill Øst-Svartisens sydspets.


    13. Høgtuvbreen

    Høgtuvbreen från Ö Høgtuvbreen från Ö, 27 juli 1997. (50 kB)

    Høgtuvbreen (21.38 km2) är ett komplicerat platåglaciärkomplex i sydvästligaste Svartisenområdet. Den har ett extremt maritimt klimat med 5000 mm nederbörd om året, och besöks sällan.

    Høgtuvbreen från S Høgtuvbreen från S, 27 september 2000. (50 kB)

    13a. Gjervalbreen

    Gjervalbreen (1.52 km2), en nischglaciär, är den nordvästligaste delen av Høgtuvbreen.

    13b. Østerdalsbreen

    Østerdalsbreen (0.88 km2) är en mindre utlöpare från Høgtuvbreen, som hänger ovanför den branta Østerdalen.

    13c. Tjørnfjellbreen

    Tjørnfjellbreen (2.72 km2) är en platåglaciär i norra Høgtuvbreen.

    13d. Leirdalsbreen

    Leirdalsbreen (2.54 km2) är en mindre dalglaciär i centrala Høgtuvbreen. Den här glaciärtungan sträcker sig ned längst, och har varit föremål för massbalansundersökningar, utförda av NVE.

    13e. Tuvabreen

    Tuvabreen (2.97 km2) är en platåglaciär i centrala Høgtuvbreen.

    13f. Trolldalsbreen

    Trolldalsbreen (3.17 km2), en platåglaciär i södra Høgtuvbreen, hänger över kanten mot S och Ö.

    13g. Sjunioogfemtiobreen

    Sjunioogfemtiobreen (2.70 km2), en nischglaciär i södra Høgtuvbreen, glider ner mot Sjunioogfemtiovatnet.

    13h. Revtindbreen

    Revtindbreen (1.76 km2) är sydvästligaste delen av Høgtuvbreen.

    13i. Trolldalsvassbreen

    Trolldalsvassbreen (3.12 km2), den sydligaste delen av Høgtuvbreen, fyller upp en nisch.


    Startsida Början
    Dokumentets
    början
    Föregående
    Vest-Svartisens
    större glaciärer
    Upp
    Svartisens
    större glaciärer
    Nästa
    Saltfjellets
    större glaciärer
    Sitekarta
    Site-
    karta
    Email
    Emaila till
    författaren
    Copyleft
    Copyleft-
    information
    In English
    This document
    in English
    Senast uppdaterad: 27 maj 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
    Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.