Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Narvikfjellens
större glaciärer
Upp
Norges
större glaciärer
Nästa
Svartisens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 27 maj 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Sulitjelmas större glaciärer

Sulitjelmaisen från Kaskavare Sulitjelmaisen från Kaskavare, 1 augusti 1996. (44 kB)

Sulitjelma är fjällområdet omkring det stora högfjällsmassivet med samma namn. Det ligger mitt på gränsen till Sverige, som en ointaglig gränsfästning. Suliskongens djärva spets (1907 m) är områdets högsta topp och den väldiga Blåmannsisen en bit åt nordväst är den största glaciären, även om Sulitjelmaisen också är mäktig.

Mot norr är det lägre fjäll med enstaka mindre platåglaciärer. Söder om Balvatnet finns ett antal högre toppar, men glaciärerna är små.

Innehåll

  • Sulitjelmas större glaciärer med grunddata


  • Karta över Blåmannsisen - Sulitjelma


  • Tabell över Sulitjelmas glaciärer över 5 km2 (glaciärkomplex räknade som en enhet)


  • Tabell över Sulitjelmas glaciärer över 5 km2 (glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)


  • Tabell över Sulitjelmas större glaciärer med grunddata

    #Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
    1. Helldalisen Platåglaciär 1.60 1.6 855 1350 495
    2. Reinoksbreen Nischglaciär 1.31 1.7 870 1250 380
    3. Veikdalsisen Glaciärkomplex 4.69 3.8 765 1395 630
    3a. varav Linajekna Nischglaciär 0.59 0.9 765 1395 630
    3b. varav Tverrelvbreen Platåglaciär 0.73 1.9 1020 1360 340
    3c. varav Veikdalsbreen Platåglaciär 3.37 2.9 855 1255 400
    4. Rakojekna Platåglaciär 2.42+ 1.9 960 1160 200
    5. Tuolpajekna Platåglaciär 2.71 2.3 895 1210 315
    6. Blåmannsisen Glaciärkomplex 91.69 13.7 690 1535 845
    6a. varav Kjerringbreen Platåglaciär 2.62 2.5 975 1535 560
    6b. varav Blåmannsbreen Platåglaciär 8.13 5.3 690 1530 840
    6c. varav Sisovassbreen Nischglaciär 2.30 1.5 925 1385 460
    6d. varav Rundvassbreen Platåglaciär 10.96 7.0 790 1425 635
    6e. varav Messingmalmbreen Platåglaciär 1.81 1.6 1010 1415 405
    6f. varav Leirvassbreen Platåglaciär 27.61 11.7 825 1535 710
    6g. varav Skagmadalsbreen Platåglaciär 4.02 3.5 935 1180 245
    6h. varav Isvassbreen Platåglaciär 8.81 3.6 935 1285 350
    6i. varav Austre Stormfjellbreen Platåglaciär 5.59 3.0 960 1285 325
    6j. varav Vestre Stormfjellbreen Platåglaciär 4.94 2.9 910 1285 375
    6k. varav Norddalsbreen Platåglaciär 14.91 7.3 810 1535 725
    7. Linaisen Platåglaciär 0.01+ 0.1 1360 1430 70
    8. Sårjåsjekna Platåglaciär 0.71+ 1.8 1010 1380 370
    9. Sulitjelmaisen Glaciärkomplex 28.75+ 9.1 915 1760 845
    9a. varav Salajekna Dalglaciär 10.07+ 6.5 1080 1760 680
    9b. varav Vaknajekna Dalglaciär 7.23 5.3 915 1670 755
    9c. varav Tjeurajekna Dalglaciär 2.15 2.1 1070 1685 615
    9d. varav Vardetoppsbreen Nischglaciär 1.88 2.3 1045 1700 655
    9e. varav Kokedalsbreen Dalglaciär 4.75 4.3 1020 1670 650
    9f. varav Damabreen Platåglaciär 1.64 2.3 1070 1685 615
    9g. varav Kongsbreen Nischglaciär 1.03 1.5 1190 1740 550
    10. Alep Sårjåstjåkkajekna Nischglaciär 1.49 2.2 975 1640 665
    11. Lulep Sårjåstjåkkajekna Platåglaciär 1.33 1.9 1000 1675 675
    12. Argalaijekna Nischglaciär 0.70 1.0 1130 1380 250
    Totalt 137.41

    Plustecken efter uppgift om area innebär att glaciären är större och att en del ligger i Sverige. Värdet anger ytan på norskt territorium.


    Karta över Blåmannsisen - Sulitjelma

    Karta över glaciärerna i Blåmannsisen - 
Sulitjelma Karta över glaciärerna i Blåmannsisen - Sulitjelma. (141 kB)


    1. Helldalisen

    Helldalisen (1.60 km2) är en platåglaciär i nordvästligaste delen av Sulitjelmaområdet, ute vid Nordfolda.


    2. Reinoksbreen

    Reinoksbreen (1.31 km2), en rätt stor nischglaciär på Reinoksfjellet, ligger i norra Sulitjelmaområdet.


    3. Veikdalsisen

    Veikdalsisen (4.69 km2) är en platåglaciär av viss storlek i nordligaste Sulitjelmaområdet. Den ligger söder om den vassa toppen Kaskatjåkka (1517 m). Glaciärens lapska namn är Väjekajekna.

    3a. Linajekna

    Linajekna (0.59 km2), en brant nischglaciär, ligger i Veikdalsisen.

    3b. Tverrelvbreen

    Tverrelvbreen (0.73 km2) är en västvänd flik av Veikdalsisen.

    3c. Veikdalsbreen

    Veikdalsbreen (3.37 km2) är Veikdalsisens största del, som vetter mot söder.


    4. Rakojekna

    Rakojekna (2.42+ km2) är den östligaste återstående delen av den tidigare så omfattande Flatkjølisen. Den är en platåglaciär, vars tunga sticker in i Sverige. Med den svenska delen inräknad blir arean 3.24 km2.


    5. Tuolpajekna

    Tuolpajekna (2.71 km2) är en annan isolerad rest av den forna Flatkjølisen. På denna platåglaciär, som nu kalvar i en sjö, färdades "blomsterkungen" Linné (Linnaeus) på sin Lappländska resa 1732.


    6. Blåmannsisen

    Blåmannsisen från S Blåmannsisen från S, 6 augusti 1996. (80 kB)

    Blåmannsisen (91.69 km2) är en väldig platåglaciär i centrala Sulitjelmaområdet. Den är inte så enormt hög, som mest 1535 m (Blåmannen), men är mycket vidsträckt, och relativt okänd. Dess lapska namn är Ålmajalosjekna - samma namn som en mycket blygsammare men ändå rejäl glaciär på svenska sidan har.

    Blåmannsisen från Jeknaffo Blåmannsisen från Jeknaffo, 6 augusti 1991. (59 kB)

    Blåmannsisen är en utpräglad platåglaciär, vars jämnt böljande yta inte förråder mycket om topografin under. Den har två iskupoler; en större i NV runt Blåmannen på 1535 m höjd, och en i söder på ca 1285 m.

    Blåmannsisen från V Blåmannsisen från V, 26 juli 2000. (50 kB)

    Som helhet är Blåmannsisen rätt jämn, och torde inte vara så sprickig - naturligtvis med lokala undantag. Det enda stora isfallet finns i västra kanten. Glaciären delas upp i 11 olika delar, varav Blåmannsbreen, Rundvassbreen, Leirvassbreen, Søre Isvassbreen, Austre Stormfjellbreen, och Norddalsbreen är de största. Ett ovanligt stort antal av utlöparna kalvar i sjöar.

    Kartorna baserade på data från Kennet, Mike; Kartlegging av istykkelse og feltavgrensning på Blåmannsisen 1990, kompletterade med egna observationer.

    Blåmannsisens yttopografi Blåmannsisens yttopografi. (58 kB)
    Blåmannsisens bottentopografi Blåmannsisens bottentopografi. (83 kB)
    Blåmannsisens istjocklek Blåmannsisens istjocklek. (75 kB)

    Topografin under hela glaciären kartlades 1986 av NVE med radar. I den mellersta delen finns en djup dalgång och i den norra delen ett antal djupa sänkor, täckta av mer än 400 m is, medan den södra iskupolen är relativt tunn med sina ca 125 m. Den största uppmätta tjockleken är ca 475 m i mitten av den centrala dalgången, och totalt har Blåmannsisen en volym på omkring 15.0 km3 och en medelistjocklek på 163 m.

    Blåmannsisen från Stortoppen Blåmannsisen från Stortoppen, 27 juli 2000. (158 kB)

    6a. Kjerringbreen

    Kjerringbreen (2.62 km2) är en mindre utlöpare från Blåmannsisens västsida. Den börjar ända uppe vid Blåmannen, flyter rätt brant ner mot ett stup och är rätt sprickig. Eventuellt kan ismassor ha börjat rasa ned där de senaste åren. Förr var Kjerringbreen sammanhängande med den större Blåmannsbreen i norr.

    6b. Blåmannsbreen

    Blåmannsbreen (8.13 km2), en hyfsat stor utlöpare av Blåmannsisen, glider ned i ett 800 m brett och 400 m högt isfall över ett stup, och bildar en rätt stor regenererad glaciär nedanför. Möjligen kan de båda delarna ha växt ihop nu efter de senaste årens överskott för glaciärerna. I de övre delarna är isen 350 m tjock.

    Under den Lilla Istiden gick glaciären samman med Kjerringbreen och flöt ut över det nedre stupet i ett andra, 300 m högt isfall. Isfronten stod då på bara 250 m höjd ca 1.8 km längre fram än nu. Från Lakså kan man följa vägen upp i Norddalen till dess slut och sedan fortsätta österut genom skogen upp till det nedre stupet på en halv dag. Kanske går det att klättra upp någonstans där till glaciärtungan. I vilket fall som helst måste man ha båttransport för att komma över fjorden till Lakså.

    6c. Sisovassbreen

    Sisovassbreen (2.30 km2) är en nischglaciär i Blåmannsisens nordkant. I sin östra del är den brant och mycket sprickig. Denna glaciär var tidigare mycket större; 1961 stod dess front ca 700 m längre fram än nu, och dess maximum under den Lilla Istiden var omkring 2 km längre fram än dagens position. Nu slutar tungan i en liten sjö.

    6d. Rundvassbreen

    Rundvassbreen från N Rundvassbreen från N, 14 juli 1983. (43 kB)

    Rundvassbreen (10.96 km2) är en stor utlöpare mot norr från Blåmannsisen. Övre och mellersta delarna är rätt flata med istjocklek på 375 m och 225 m, respektive. I västra kanten finns ett brantare parti.

    Rundvassbreens mellersta del från Ö Rundvassbreens mellersta del från Ö, 29 juli 2000. (102 kB)

    Tungan delar sig i två delar, där den västra flyter i en brant och sprickig tunga ned mot Rundvatnet, medan den östra dämmer upp en sjö i en sidodal med en 30 m hög och 600 m bred isbräcka. Sjön dräneras österut emellertid, så det förekommer inte några jökellopp.

    Rundvassbreens isbräcka från S Rundvassbreens isbräcka från S, 29 juli 2000. (90 kB)

    Under den Lilla Istiden sträckte sig glaciären 1.0 km längre fram än nu och täckte precis över den lilla sjön 720, men sedan början av 1980-talet har den varit stabil. Från slutet av anläggningsvägen längs Sisovatnet kan man ta sig till Rundvassbreen på någon timme.

    Rundvassbreens tunga från N Rundvassbreens tunga från N, 29 juli 2000. (73 kB)

    Stereobild på Rundvassbreens tunga från N.

    6e. Messingmalmbreen

    Messingmalmbreen från Ö Messingmalmbreen från Ö, 29 juli 2000. (117 kB)

    Messingmalmbreen (1.81 km2) är en mindre flik av Blåmannsisen, som går ned mot Messingmalmvatnan. Den slutar nu i en liten sjö med en antagligen flytande istunga.

    6f. Leirvassbreen

    Leirvassbreen från Ö Leirvassbreen från Ö, 29 juli 2000. (94 kB)

    Leirvassbreen (27.61 km2) är Blåmannsisens största utlöpare. Ett vidsträckt ackumulationsområde samlar in väldiga mängder is, som koncentreras till en massiv men rätt svagt sluttande tunga, som kalvar med en ca 50 m hög och 800 m bred isbräcka i sjön Leirvatnet. En del sprickområden finns, i synnerhet nära isbräckan.

    Leirvassbreens tunga från Ö Leirvassbreens tunga från Ö, 29 juli 2000. (221 kB)

    Glaciärtungan och södra delen av närområdet täcker över en djup dalgång, som fortsätter ut till västsidan under Norddalsbreen, med botten under 800 m höjd i stora delar. Dalen är såpass djup att det är möjligt att sjön Leirvatnet skulle dräneras västerut om isen försvann. Som mest är isen ca 475 m tjock i detta område, men även norra delen av Leirvassbreens ackumulationsområde har en istjocklek på mer än 400 m.

    Leirvassbreens front från Ö Leirvassbreens front från Ö, 28 juli 2000. (75 kB)

    Under den Lilla Istiden stod Leirvassbreens isbräcka längre ut i Leirvatnet än nu, men inte så mycket - bara ca 700 m. Detta för en så stor utlöpare relativt blygsamma värde kan bero på att Leirvatnet är en ganska djup sjö och att intensiv kalvning satte en gräns för hur långt isen kunde skjuta fram. Leirvassbreen har minskat en del under 1900-talet, men nu är dess imponerande front mer eller mindre stabil. Om 10 år eller så kan man kanske vänta sig en viss framstöt, när de senaste årens isöverskott når fram till tungan.

    Leirvassbreens isbräcka Leirvassbreens isbräcka, 29 juli 2000. (79 kB)

    Vattnet från Leirvattnet tappas nu av via en tunnel till Sisovatnet för att öka energiproduktionen där. Leirvassbreen är avlägsen och kan bara nås efter minst en dags vandring, oavsett om man startar vid Sisovatnet, Sulitjelma, eller Padjelanta i Sverige.

    Spricka på Leirvassbreen Spricka på Leirvassbreen, 29 juli 2000. (98 kB)

    Stereobild på spricka på Leirvassbreen.

    6g. Skagmadalsbreen

    Skagmadalsbreen (4.02 km2) är en mindre utlöpare från Blåmannsisens östsida. Tidigare gick den ned i Blåmannsisvatnet.

    6h. Isvassbreen

    Isvassbreen och Blåmannsisvatnet från Ö Isvassbreen och Blåmannsisvatnet från Ö, 28 juli 2000. (88 kB)

    Isvassbreen (8.81 km2) är en rätt stor utlöpare från Blåmannsisens södra iskupol, med en istjocklek på 200 m i de övre delarna. Den kalvar i Blåmannsisvatnet med en 2200 m bred och 5-30 m hög isbräcka.

    Isvassbreens isbräcka Isvassbreens isbräcka, 28 juli 2000. (162 kB)

    De flesta isbräckor i Skandinavien kalvar genom att mindre isblock bryts loss från bräckan och rasar ned i vattnet, vilket skapar rätt många små (några få m stora) isberg. Denna glaciär är annorlunda - den kalvar loss några få stora (20-50 m stora) isberg. Vid mitt besök där den 28:e juli 2000 räknade jag till ca 10 isberg i denna storleksklass och inga små alls. Detta tyder på att sjön (i sin västra del) är så djup att istungan inte når botten, utan alltså flyter. I sådana fall bräcks större isberg loss underifrån istället.

    Isberg i Blåmannsisvatnet Isberg i Blåmannsisvatnet, 28 juli 2000. (49 kB)

    Under den Lilla Istiden stod tungan ca 1.4 km längre ut i sjön än idag, men sedan dess har den minskat mycket, även under senare år, detta troligen p.g.a. ganska omfattande kalvning. Blåmannsisvatnet tappas numera av till kraftverkssjön Sisovatnet via en tunnel. Isvassbreen kan nås efter en halv dags vandring från gruvvägen ovanför Sulitjelma.

    Isberg från Isvassbreen Isberg från Isvassbreen, 28 juli 2000. (49 kB)

    Stereobild på isberg från Isvassbreen.

    6i. Austre Stormfjellbreen

    Austre Stormfjellbreen från 
Stortoppen Austre Stormfjellbreen från Stortoppen, 27 juli 2000. (77 kB)

    Austre Stormfjellbreen (5.59 km2) är en utlöpare som går ut i sydlig riktning från Blåmannsisens södra snökupol (1285 m). Isen här är ganska tunn, bara ca 125 m som mest. Tidigare fanns det en stor portal vid tungan, kallad Breporten, där smältvattensälven flöt ut, men den är bortsmält nu.

    6j. Vestre Stormfjellbreen

    Vestre Stormfjellbreen (4.94 km2), en utlöpare av Blåmannsisen, rör sig västerut från den södra iskupolen. Dess nedre del har några sprickområden.

    6k. Norddalsbreen

    Norddalsbreen (14.91 km2) är en stor utlöpare av Blåmannsisen. Den matas av båda iskupolerna och rör sig västerut i en bred tunga som fyller upp den djupa dalgången över mot Leirvassbreen med upp till 425 m tjock is. Glaciärtungan breder ut sig i sin nedre del, och slutar i en liten sjö en 200 m bred isbräcka. Sjön är uppdämd av glaciären och dräneras under isen till älven Leirelva. Ett 1.5 km brett och 500 m högt isfall finns i branten under Blåmannen norr om glaciärtungan.

    Norddalsbreen har haft en helt annan utveckling än de flesta andra glaciärer i trakten; åtminstone under senare delen av 1900-talet har den avancerat sakta men säkert, med ca 250 m sedan 1961. Faktiskt verkar den idag vara större än den var omkring år 1900 - den gamla kartan visar glaciärtungan i en position längre tillbaka. Där visas också nedersta delen av Norddalsbreen som absolut horisontell, vilket tyder på att istungan då var flytande.

    Göran Wahlenberg berättar 1808 att det vart 7:e år kom en så stor översvämning i den älven att de nästan avsnörda fjordarmarna Øvrevatnet och Nedrevatnet steg med flera m. Detta måste ha orsakats av jökellopp från den isdämda södra sjön. Detta visar att glaciärtungan då, under den Lilla Istiden, måste ha varit mycket tjockare och stått en bit längre fram, kanske 600 m eller så. Norddalsbreen är svåråtkomlig; antingen vandrar man från vägens slut genom skogen i Norddalen och uppför några branter, vilket inklusive båtfärd till Lakså och vandring uppför 10 km väg tar en hel dag, eller så vandrar man över fjället från gruvvägens slut ovanför Sulitjelma, vilket också tar en dag.


    7. Linaisen

    Linaisen (0.01+ km2), eller Linajekna på lapska, är den glaciär som nästan helt ligger i Sverige, och som där kallas Ålmajalosjekna. Den totala arean är 9.60 km2.


    8. Sårjåsjekna

    Sårjåsjekna (0.71+ km2) är en platåglaciär söder om Ålmajalostjåkkå. Tillsammans med den svenska delen blir arean 0.90 km2.


    9. Sulitjelmaisen

    Sulitelma och Blåmannsisen från Lullevare Sulitelma och Blåmannsisen från Lullevare, 1 augusti 1996. (171 kB)

    Sulitjelmaisen (28.75+ km2) är ett mycket stort glaciärkomplex, som täcker större delen av Sulitelmamassivet. Den största enskilda isströmmen är den mäktiga Salajekna, men även Vaknajekna och Kokedalsbreen är betydande. Inklusive den svenska delen av Salajekna är den totala arean 39.29 km2.

    9a. Salajekna

    Salajeknas isfall och isbräcka Salajeknas isfall och isbräcka, 8 augusti 1991. (131 kB)

    Salajekna (10.07+ km2) är den största delen av Sulitjelmaisen; ett vidsträckt närområde som leder ner till en massiv tunga på svenska sidan av gränsen. Det finns flera branta och sprickiga glaciärpass i den övre delen, och ett litet isfall ned från en liten hängande glaciär under Stortoppen (1822 m).

    Salajekna från Stortoppen Salajekna från Stortoppen, 27 juli 2000. (134 kB)

    Tungan kalvar i sjön Salajaure, som glaciären tillsammans med grannen Vaknajekna förr täckte över helt och hållet. Som längst ut stod den norska delen av tungan ca 1.1 km längre fram än nu. Med den svenska delen inräknad är arean 21.20 km2. På så där 4 timmar kan man vandra fram till Salajekna från gruvvägen ovanför Sulitjelma.

    9b. Vaknajekna

    Vaknajekna från Ö Vaknajekna från Ö, 8 augusti 1991. (112 kB)

    Vaknajekna (7.23 km2) är en stor dalglaciär, en del av Sulitjelmaisen, och den delar närområde med den ännu större Salajekna. Den har rätt svag lutning, utom i sina översta delar, och kalvar inte längre i Salajaure. Under den Lilla Istiden var dess västra front ca 1.1 km längre fram än nu. Man kommer till Vaknajekna rätt enkelt på ca 3 timmar från gruvvägen ovanför Sulitjelma.

    9c. Tjeurajekna

    Tjeurajeknas isfall från Stortoppen Tjeurajeknas isfall från Stortoppen, 27 juli 2000. (76 kB)

    Tjeurajekna (2.15 km2) är en mindre utlöpare av Sulitjelmaisen som glider ner västerut i dalen mellan Stortoppen och Vaknatjåkka. Den är rätt brant och trång och har ett 400 m brett och 150 m högt isfall i själva passet.

    9d. Vardetoppsbreen

    Vardetoppsbreen och Stortoppen från N Vardetoppsbreen och Stortoppen från N, 27 juli 2000. (46 kB)

    Vardetoppsbreen (1.88 km2) är en lång nischglaciär, en del av Sulitjelmaisen. Den är hyfsat brant och sprickig, och glider ner norrut i "kaskader".

    9e. Kokedalsbreen

    Knekten och Stortoppen från Kokedalsbreen Knekten och Stortoppen från Kokedalsbreen, 27 juli 2000. (170 kB)

    Kokedalsbreen (4.75 km2), en rätt jämn dalglaciär i nordvästra delen av Sulitjelmaisen, har använts rätt mycket som passövergång mellan samhället Sulitjelma och Sårjåsjaure. Mellersta delarna har inte så mycket sprickor, men sådana finns i de branta kanterna, i synnerhet i söder.

    Kokedalsbreen med dess moränbåge från S Kokedalsbreen med dess moränbåge från S, 27 juli 2000. (56 kB)

    Kokedalsbreen delas på mitten av en mycket tydlig ytmoränbåge, som är något av ett mysterium. Glaciären har bara retirerat något sedan den Lilla Istiden; de yttersta ändmoränerna befinner sig bara ca 300 m från iskanten.

    9f. Damabreen

    Damabreen från N Damabreen från N, 30 juli 1996. (47 kB)

    Damabreen (1.64 km2) är en mindre platåglaciär i norra Sulitjelmaisen. Dess branta tunga bildar ett 400 m brett och 300 m högt isfall när den strömmar över branten.

    Damabreens isfall Damabreens isfall, 27 juli 2000. (81 kB)

    9g. Kongsbreen

    Kongsbreen (1.03 km2), en nischglaciär i Sulitjelmaisen, ligger rakt norr om Suliskongen.


    10. Alep Sårjåstjåkkajekna

    Alep Sårjåstjåkkajekna (1.49 km2) är en glaciär i en svag nisch på västsidan av Sårjåstjåkka.


    11. Lulep Sårjåstjåkkajekna

    Lulep Sårjåstjåkkajekna från N Lulep Sårjåstjåkkajekna från N, 28 juli 2000. (56 kB)

    Lulep Sårjåstjåkkajekna (1.33 km2) är en platåglaciär på Sårjåstjåkkas nordöstsluttning. Den har en stor, överhängande snökant i övre delen.


    12. Argalaijekna

    Argalaijekna från SO Argalaijekna från SO, 8 augusti 1996. (51 kB)

    Argalaijekna (0.70 km2) är en nischglaciär söder om Argalaitjåkka i södra Sulitjelmaområdet. Den har minskat kraftigt, med mer än hälften sedan senaste sekelskiftet.

    Argalaijeknas tunga Argalaijeknas tunga, 8 augusti 1996. (103 kB)

    Argalaijekna är ganska brant, men har inte så många sprickor (p.g.a. liten isrörelse).

    Argalaijeknas moränområden Argalaijeknas moränområden, 8 augusti 1996. (79 kB)

    Moränområdena framför Argalaijekna uppvisar tydliga parallella "streck", s.k. fluted moraine.

    Spricka på Argalaijekna Spricka på Argalaijekna, 8 augusti 1996. (72 kB)

    Även om glaciären inte är särskilt sprickig finns de dock. Stereobild på spricka i Argalaijeknas övre del.


    Sulitjelmas glaciärer över 5 km2

    (Glaciärkomplex räknade som en enhet)

    Namn Area (km2) Typ Område
    1. Blåmannsisen 91.69 Glaciärkomplex Sulitjelma
    2. Sulitjelmaisen 28.75+ Glaciärkomplex Sulitjelma

    Plustecken efter uppgift om area innebär att glaciären är större och att en del ligger i Sverige. Värdet anger ytan på norskt territorium.


    Sulitjelmas glaciärer över 5 km2

    (Glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)

    Namn Area (km2) Typ Glaciärkomplex
    1. Leirvassbreen 27.61 Platåglaciär Blåmannsisen
    2. Norddalsbreen 14.91 Platåglaciär Blåmannsisen
    3. Rundvassbreen 10.96 Platåglaciär Blåmannsisen
    4. Salajekna 10.07+ Dalglaciär Sulitjelmaisen
    5. Isvassbreen 8.81 Platåglaciär Blåmannsisen
    6. Blåmannsbreen 8.13 Platåglaciär Blåmannsisen
    7. Vaknajekna 7.23 Dalglaciär Sulitjelmaisen
    8. Austre_Stormfjellbreen 5.59 Platåglaciär Blåmannsisen

    Plustecken efter uppgift om area innebär att glaciären är större och att en del ligger i Sverige. Värdet anger ytan på norskt territorium.


    Startsida Början
    Dokumentets
    början
    Föregående
    Narvikfjellens
    större glaciärer
    Upp
    Norges
    större glaciärer
    Nästa
    Svartisens
    större glaciärer
    Sitekarta
    Site-
    karta
    Email
    Emaila till
    författaren
    Copyleft
    Copyleft-
    information
    In English
    This document
    in English
    Senast uppdaterad: 27 maj 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
    Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.