Dokumentets början	Storsteinfjells större glaciärer	Narvikfjellens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.

Tysfjords större glaciärer

Tysfjord är ett av de otillgängligaste och kargaste områdena i hela Norge. Fjällen, som består av granit, är ofta mycket branta och kala, med väldiga svaberg. Området innehåller mest platåglaciärer, varav Frostisen och Kitjejekna är ungefär lika stora. Den högsta toppen är Frostistinden (1724 m).

Tabell över Tysfjords större glaciärer med grunddata

Plustecken efter uppgift om area innebär att glaciären är större och att en del ligger i Sverige. Värdet anger ytan på norskt territorium.

1. Eiterelvbreen

Eiterelvbreen (1.79 km²) är en våldsamt brant nischglaciär i Frostisens väldiga nordvägg, och den kalvar i sjön Tjappesjaure. Enligt kartan skulle den ha en sammanhängande vertikal isvägg upp till Frostistinden, men någon sådan finns inte. Däremot är övre delen av glaciären ett enda 800 m brett och 600 m högt isfall. Den yttersta ändmoränen ligger ca 700 m utanför den nuvarande isfronten, som står i den lilla sjön Tjappesjaure med en 400 m bred isbräcka.

2. Frostisen

Frostisen (27.61 km²) är en stor platåglaciär väster om Skjomfjorden. Dess norra kant bildas av en hög och brant bergskam. Frostisen, vars lapska namn är Ruostajekna, delas upp i fem delar, varav de största är Skjombreen och Bukkevassbreen. Den centrala delen är nästan horisontell.

2a. Lappskardbreen

Lappskardbreen (1.45 km²), en mindre nischglaciär, ligger i nordöstra kanten av Frostisen. Den är rätt brant (och därmed sprickig).

2b. Skjombreen

Skjombreen (12.80 km²) är Frostisens största utlöpare, en mäktig isström som skjuter österut från ett stort platt närområde. Två branta och sprickiga istungor leder upp till den istäckta högsta toppen från platån. I öster är det också ett par brantare partier innan tungan slutar i övre delen av branterna mot Sørskjomen. Den nedersta delen av tungan är brant och bildar ett 1.0 km brett och 100 m högt isfall. I likhet med alla andra glaciärer här var också Frostisen mycket större förr och tungan sträckte sig ända ned till ca 400 m höjd under den Lilla Istiden - omkring 1.1 km längre ut än nu. Där rasade is också nerför klipporna då och då och bildade en raskon nedanför.

På två ställen en bit innan tungspetsen tornar isen upp sig just ovanför väldiga klippstup. På dessa ställen, Storrapet och Litlerapet rasade islaviner regelbundet ner så sent som omkring 1900, och bildade regenererade glaciärer nedanför, som åtminstone när det gällde Storrapet nådde ända ner i fjorden, på samma sätt som fortfarande sker vid Øksfjordjøkelen. Israsen i Litlerapet var mer sällsynta och raskonen där var inte så stor.

Den regenererade glaciären vid Storrapet var upp till 800 m bred och 200 m hög. Islavinerna, som kunde inträffa upp till sex gånger om dagen, där isen rasade ned 700 m innan den splittrades mot konen och strömmade ner i fjorden, var en stor turistattraktion. Ännu kan det hända någon gång att det går isras i Storrapet, och om Frostisen också har ökat i tjocklek de senaste åren som så många andra glaciärer, kan det hända att islaviner där kan börja gå regelbundet igen. Man kan ta sig till Skjombreens tunga på ca 2 timmar genom att ta båt över fjorden till gården Frostisen och sedan vandra uppför sluttningen. Alternativt kommer man upp på snöplatån på omkring 4 timmar genom att från Skjombotn gå upp i Vesterskardet och sedan gå norrut.

2c. Bukkevassbreen

Bukkevassbreen (7.74 km²) är en rätt stor utlöpare av Frostisen, som flyter ned västerut mot Isvatnet, som den tidigare gick ned i med en isbräcka. Denna glaciär, liksom hela resten av Frostisens SV-sida avvattnas till Sverige.

2d. Isvassbreen

Isvassbreen (4.29 km²) är en utlöpare på nordvästsidan av Frostisen. Den skickar ner en smal och ganska brant tunga mot Isvatnet.

2e. Tjappesjekna

Tjappesjekna (1.33 km²) är en nischglaciär på nordsidan av Tjappestjåkka och Frostisen. Den är rätt brant och sprickig.

3. Meraftesbreen

Meraftesbreen (4.14 km²) är en medelstor platåglaciär söder om Frostisen, med tre delar.

3a. Vesterskardbreen

Vesterskardbreen (0.36 km²) är en liten nischglaciär i norra kanten av Meraftesbreen.

3b. Snøvassbreen

Snøvassbreen (1.91 km²) är den del av Meraftesbreen som glider ner mot NV. Den ligger i en svag sänka.

3c. Middagsvassbreen

Middagsvassbreen (1.87 km²) är Meraftesbreens södra del. Den är ganska brant och sprickig.

4. Skårisen

Skårisen (2.07 km²), eller Botnisen som den också kallas, är en platåglaciär som ligger på östsidan av Isfjellet i västra Tysfjordsfjellen.

5. Raonasjekna

Raonasjekna (3.65 km²) är ett glaciärkomplex väster om Roanasdalen i centrala Tysfjordsfjellen.

5a. Geittindbreen

Geittindbreen (1.89 km²), en dalglaciär väster om Geittinden, är den ena delen av Raonasjekna.

5b. Fonnvassbreen

Fonnvassbreen (1.76 km²), västra delen av Raonasjekna, är en platåglaciär.

6. Paukejekna

Paukejekna (2.83+ km²) är en platåglaciär på Pauketjåkka, på riksgränsen. Tungan glider ner på svenska sidan, och inklusive den svenska delen är arean 3.20 km².

7. Kitjejekna

Kitjejekna (28.44+ km²) är en betydande platåglaciär vid riksgränsen i södra Tysfjordsfjellen. Den delas upp i sex delar, varav Nåitejekna och Svartelvbreen är störst. Denna glaciär är trots sin storlek mycket okänd, eftersom den ligger i ett riktigt svårtillgängligt område. (Med den svenska delen inräknad blir arean 28.81 km².)

7a. Svartevassbreen

Svartevassbreen (1.13 km²) är en mindre flik på Kitjejeknas västsida.

7b. Bauribreen

Bauribreen (1.95 km²) är en nischglaciär i nordvästra delen av Kitjejekna.

7c. Skogvassbreen

Skogvassbreen (2.47 km²), en mindre utlöpare av Kitjejekna, ligger i dess norra del.

7d. Nåitejekna

Nåitejekna (12.04 km²) är Kitjejeknas största utlöpare. I likhet med största delen av de andra delarna av denna platåglaciär är den plan och relativt sprickfri, utom vid ett parti nära tungan, där det är brantare. Glaciären är mycket svårtillgänglig men man kan ta sig till den på en dag genom att få båtskjuts in till Sørfjorden från Kjøpsvik, gå upp anläggningsvägen, och sedan vandra österut över fjällen till Nåitejaure.

7e. Skuokejekna

Skuokejekna (2.95+ km²) är en platåglaciär i Kitjejeknas sydöstra del. En flik av den skjuter över på svenskt område, och med den inräknad blir arean 3.32 km².

7f. Svartelvbreen

Svartelvbreen (7.90 km²) är Kitjejeknas näst största utlöpare, en rätt smal och sprickig tunga som matas av ett brett närområde som sträcker sig ända upp till Bjørntoppen (1520 m).

	Dokumentets början	Storsteinfjells större glaciärer	Narvikfjellens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.