Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Finnmarks
större glaciärer
Upp
Norges
större glaciärer
Nästa
Narvikfjellens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Lyngens större glaciärer

Lenangsmassivet från Ö Lenangsmassivet från Ö, 3 juli 1986. (70 kB)

Lyngen består av den massiva bergskedjan på Lyngenhalvøya, dominerad av Jiekkevarres (1833 m) mäktiga snökupol i söder, Jægervasstindans vassa spetsar i norr, och omgivande något lägre berg. Själva Jiekkevarremassivet har en ovanlig uppbyggnad med en milslång kedja av iskupoler kantade av 1000 meter höga vertikala bergväggar, med dalglaciärer matade av otaliga laviner och isras nedanför. Berget har kallats "Nordens Mont Blanc", en faktiskt inte helt orimlig jämförelse.

Lyngen innehåller både glaciärer av alpin typ och mindre platåglaciärer; de största finns i Lenangsmassivet i norr och kring Jiekkevarre.

Innehåll

  • Lyngens större glaciärer med grunddata


  • Tabell över Lyngens glaciärer över 5 km2 (glaciärkomplex räknade som en enhet)


  • Tabell över Lyngens glaciärer över 5 km2 (glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)


  • Tabell över Lyngens större glaciärer med grunddata

    #Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
    1. Sennedalsbreen Nischglaciär 1.72 2.2 620 1240 620
    2. Blåisen Dalglaciär 1.73 2.2 735 1100 365
    3. Smalakbreen Dalglaciär 2.03 2.8 620 1120 500
    4. Gjømmerdalsbreen Dalglaciär 3.82 2.9 690 1135 445
    5. Gammvikblåisen Dalglaciär 4.98 3.9 530 1160 630
    6. Vestre Vakkasblåisen Dalglaciär 2.87 3.2 505 1100 595
    7. Austre Vakkasblåisen Nischglaciär 1.12 1.8 520 900 380
    8. Reindalsblåisen Nischglaciär 1.18 2.2 490 1200 710
    9. Veidalsbreen Nischglaciär 1.87 1.9 495 1130 635
    10. Støvelbreen Platåglaciär 1.78 2.4 800 1345 545
    11. Lenangsblåisen Glaciärkomplex 5.41 4.6 200 1430 1210
    11a. varav Lenangsbreen Nischglaciär 2.06 2.0 650 1375 725
    11b. varav Stortinddalsbreen Dalglaciär 3.35 3.7 200 1430 1210
    12. Strupblåisen Glaciärkomplex 13.24 6.7 460 1500 1040
    12a. varav Strupbreen Dalglaciär 9.32 7.3 480 1500 1020
    12b. varav Koppangsbreen Dalglaciär 3.92 3.7 460 1205 745
    13. Isskardbreen Dalglaciär 2.10 2.3 520 1140 620
    14. Rotenvikbreen Dalglaciär 2.31 3.2 645 1440 795
    15. Rødbergdalsbreen Nischglaciär 1.20 1.7 650 1265 615
    16. Fornesblåisen Glaciärkomplex 7.06 4.7 630 1680 1050
    16a. varav Fornesbreen Dalglaciär 5.97 4.4 630 1680 1050
    16b. varav Vestre Fugldalsbreen Platåglaciär 1.09 2.2 1045 1680 635
    17. Jiekkevarrejekna Glaciärkomplex 26.96 9.7 380 1835 1455
    17a. varav Nordre Fugldalsbreen Dalglaciär 3.24 3.1 815 1710 895
    17b. varav Rypedalsbreen Nischglaciär 1.22 2.3 685 1685 1000
    17c. varav Bredalsbreen Dalglaciär 0.72 1.8 685 1670 985
    17d. varav Vestbreen Dalglaciär 4.63 4.6 535 1750 1215
    17e. varav Midtbreen Dalglaciär 3.34 4.3 415 1835 1420
    17f. varav Sydbreen Dalglaciär 6.07 5.1 410 1835 1425
    17g. varav Goverdalsbreen Dalglaciär 1.97 3.1 670 1740 1070
    17h. varav Blåisen Dalglaciär 1.29 3.2 625 1740 1115
    17i. varav Søre Fugldalsbreen Dalglaciär 2.64 3.5 380 1730 1350
    17j. varav Kveitabreen Nischglaciär 1.84 3.0 840 1835 995
    18. Lakselvbreen Nischglaciär 1.18 2.0 560 1400 840
    19. Steindalsbreen Dalglaciär 4.78 5.0 450 1420 970
    20. Durmålsbreen Dalglaciär 1.47 2.1 535 900 365
    21. Sårbmejiekki Nischglaciär 1.57 1.7 535 910 375
    22. Gåttejiekki Nischglaciär 1.42 1.2 680 1095 415
    23. Nomedalsbreen Platåglaciär 1.15 1.3 940 1160 220
    24. Nåmmerjiekki Platåglaciär 2.47 1.9 950 1195 245
    25. Luovtatjiekki Platåglaciär 1.13 0.9 990 1180 190
    26. Måskojiekki Glaciärkomplex 4.81 3.2 795 1230 435
    26a. varav Råggejekna Platåglaciär 1.45 2.5 795 1230 435
    26b. varav Måskojekna Platåglaciär 1.76 1.2 925 1230 305
    26c. varav Lillelvbreen Platåglaciär 1.60 2.2 1010 1225 215
    Totalt 101.36


    1. Sennedalsbreen

    Sennedalsbreen (1.72 km2) är en rätt stor nischglaciär väster om Sennedalen.


    2. Blåisen

    Blåisen (1.73 km2), en medelstor dalglaciär, ligger väster om Sørfjorden i västra Lyngen.


    3. Smalakbreen

    Smalakbreen (2.03 km2) är en dalglaciär väster om Sennedalen i västra Lyngenområdet.


    4. Gjømmerdalsbreen

    Gjømmerdalsbreen (3.82 km2) är en bred och rätt plan dalglaciär norr om eidet mellan Sørfjorden och Balsfjorden i västra Lyngen.


    5. Gammvikblåisen

    Gammvikblåisen (4.98 km2), en ganska stor dalglaciär, ligger längst i norr på Lyngenhalvøya, i en rätt grund sänka väster om Peppartinden.


    6. Vestre Vakkasblåisen

    Vestre Vakkasblåisen (2.87 km2), eller Vakkasjiekki på lapska, är en medelstor rätt flikig dalglaciär på norra Lyngenhalvøya.


    7. Austre Vakkasblåisen

    Austre Vakkasblåisen (1.12 km2) är en nischglaciär på Vakkastindans nordsida.


    8. Reindalsblåisen

    Reindalsblåisen (1.18 km2), en hyfsat stor nischglaciär, skickar ned en smal tunga från Reindalstindan.


    9. Veidalsbreen

    Veidalsbreen (1.87 km2) är en större nischglaciär på Støvelfjellets NV-sida.


    10. Støvelbreen

    Støvelbreen (1.78 km2) är en platåglaciär i en grund sänka på Støvelfjellets östflank. Runt år 1900 skickade den ner två branta och sprickiga tungor mot fjorden.


    11. Lenangsblåisen

    Lenangsblåisen (5.41 km2), ett glaciärkomplex i det vilda Lenangsmassivet, består av Lenangsbreen och Stortinddalsbreen.

    11a. Lenangsbreen

    Lenangsbreen (2.06 km2), den norra delen av Lenangsblåisen, är en komplex, brant och sprickig nischglaciär på Lenangsmassivets nordsida, med ett 1.2 km brett och 200 m högt isfall.

    11b. Stortinddalsbreen

    Stortinddalsbreen (3.35 km2), den södra delen av Lenangsblåisen, är en dalglaciär på Lenangsmassivets sydsida. Den har två isfall, det övre 900 m brett och 300 m högt, och det nedre 800 m brett och 400 m högt. Det nedre isfallet är så brant att det är avbrutet, med en regenererad glaciär nedanför, som har vuxit till en del de senaste åren.


    12. Strupblåisen

    Strupblåisen (13.24 km2) på Lenangsmassivets östsida är det största sammanhängande glaciärområdet i norra Lyngen. Det delas in i Strupbreen och Koppangsbreen.

    12a. Strupbreen

    Strupbreen från Ö Strupbreen från Ö, 3 juli 1986. (53 kB)

    Strupbreen (9.32 km2) är en långsträckt och mäktig, rätt flack dalglaciär öster om Lenangstindan; den största delen av Strupblåisen. Dess tunga dämmer upp en liten sjö i Strupskardet, vilket har orsakat en del jökellopp. Den tidigare rätt stora sjön är nu uppdelad i tre, varav endast den nedersta är isdämd idag.

    Under den Lilla Istiden sträckte sig glaciären fram till branten mot fjorden och bildade ett isfall, där isras bildade en regenererad glaciär som nådde nästan ända ned i havet. Is avsedd för kylning av fisk hämtades här i slutet av 1800-talet. Man tar sig enklast till Strupbreen genom att få båtskjuts till Strupen från vägens slut vid Koppangen, och sedan klättra uppför bergssidan på en dryg timme.

    12b. Koppangsbreen

    Koppangsbreen från Ö Koppangsbreen från Ö, 3 juli 1986. (48 kB)

    Koppangsbreen (3.92 km2) är Strupblåisens södra del, en dalglaciär öster om Tafeltinden. Glaciärens tunga har en tydlig mittmorän. En dryg timmes vandring upp i dalen från Koppangen leder fram till tungan.


    13. Isskardbreen

    Isskardbreen (2.10 km2) är en dalglaciär söder om Isskardtinden norr om Kjosen i centrala Lyngenområdet.


    14. Rotenvikbreen

    Rotenvikbreen (2.31 km2), som på lapska kallas Kuotjavojiekki, är en rätt brant dalglaciär strax norr om Lyngseidet.


    15. Rødbergdalsbreen

    Rødbergdalsbreen (1.20 km2) är en komplex nischglaciär på östsidan av Forholtfjellet.


    16. Fornesblåisen

    Fornesblåisen (7.06 km2) är ett glaciärkomplex i norra delen av Jiekkevarremassivet, och det består av Fornesbreen och Vestre Fugldalsbreen.

    16a. Fornesbreen

    Fornesbreen (5.97 km2), Fornesblåisens största del, är en rätt stor dalglaciär norr om Fugldalsfjellet. Idag står dess front i överkanten av branten ned mot Fornesbotnen.

    16b. Vestre Fugldalsbreen

    Vestre Fugldalsbreen (1.09 km2), södra delen av Fornesblåisen, är en platåglaciär som ligger i en grund sänka på Fugldalsfjellets SV-sluttning.


    17. Jiekkevarrejekna

    Jiekkevarrejekna (26.96 km2) är ett komplicerat sammanhängande system av högt liggande platåglaciärer och regenererade dalglaciärer nedanför, matade av laviner och isras från mäktiga isfall. Det delas upp i tio delar, varav Sydbreen är den största.

    17a. Nordre Fugldalsbreen

    Nordre Fugldalsbreen (3.24 km2) är en dalglaciär i Jiekkevarrejekna söder om Fugldalsfjellet. Dess nedre del har ett mindre isfall.

    17b. Rypedalsbreen

    Rypedalsbreen (1.22 km2), en nischglaciär i Jiekkevarrejekna norr om Kveita, går ned i sjön Rypedalsvatnet.

    17c. Bredalsbreen

    Bredalsbreen (0.72 km2) är en liten dalglaciär i Jiekkevarrejekna, som också når ned i Rypedalsvatnet.

    17d. Vestbreen

    Vestbreen (4.63 km2), eller Nuortapäljiekki på lapska, är en rätt stor dalglaciär i Jiekkevarrejekna öster om Kveita. Dess mellersta del är flack, medan det finns isfall både i de övre och nedre delarna, det nedre 700 m brett och 300 m högt. Under den Lilla Istiden sträckte sig Vestbreen ca 1.4 km längre ned i dalen än nu, till ca 250 m höjd. Från Furuflaten är det ca 2 timmars vandring på god stig in i Lyngsdalen upp till glaciärtungan.

    17e. Midtbreen

    Midtbreen (3.34 km2) i Jiekkevarrejekna består av två delar: en platåglaciär högt uppe, och en nedre regenererad dalglaciär helt under 1000 m höjd, matad av väldiga isras. Glaciären satt tidigare ihop med Sydbreen i tungan, men de har nu separerat från varandra.

    17f. Sydbreen

    Sydbreen (6.07 km2) är den största enskilda isströmmen i Jiekkevarrejekna. Även denna är delad i två, med en långsträckt dalglaciär matad av massiva isras från en övre platåglaciär, och dess lapska namn är Palkesvatjiekki. Midtbreen var tidigare en del av denna, när de gick samman i tungan. De yttersta ändmoränerna, från den Lilla Istiden, ligger omkring 1.7 km längre ned i dalen, på ca 260 m höjd. Från vägen vid Furuflaten är det omkring 3 timmars vandring in i Lyngsdalen till Sydbreens tunga.

    17g. Goverdalsbreen

    Goverdalsbreen (1.97 km2) är en långsmal, brant och sprickig dalglaciär med ett 600 m brett och 600 m högt, delvis avbrutet isfall i Jiekkevarrejekna. Den börjar högt uppe på Jiekkevarres snökupol.

    17h. Blåisen

    Blåisen (1.29 km2) är en mindre, västlig utlöpare från Jiekkevarrejekna med två isfall. Det övre är 700 m brett och 400 m högt, och det nedre är 300 m högt med en regenererad glaciär nedanför. Den normala rutten upp på Jiekkevarres topp följer denna glaciär.

    17i. Søre Fugldalsbreen

    Søre Fugldalsbreen (2.64 km2) är en tvådelad glaciär i Jiekkevarrejekna på Jiekkevarres västsida. Den nedre regenererade dalglaciären, matad av isras från den övre platådelen, ligger nästan helt och hållet under 800 m höjd.

    17j. Kveitabreen

    Kveitabreen (1.84 km2) är en brant nischglaciär i Jiekkevarrejekna N om Jiekkevarre och V om Kveita.


    18. Lakselvbreen

    Lakselvbreen (1.18 km2) är en brant och sprickig nischglaciär på nordsidan av de mycket taggiga Lakselvtindane.


    19. Steindalsbreen

    Steindalsbreen (4.78 km2), en oregelbundet formad dalglaciär, ligger mellan Nallangaisi och Imagaisi i södra Lyngen. Från dess plana övre del pressas isen ut genom en trång öppning i ett mindre isfall ut i en vid dal där tungan breder ut sig igen.


    20. Durmålsbreen

    Durmålsbreen (1.47 km2) är en lågt liggande dalglaciär öster om Durmålstinden i södra Lyngenområdet.


    21. Sårbmejiekki

    Sårbmejiekki (1.57 km2), en oregelbunden nischglaciär, ligger öster om Sårbmekaise öster om Lyngenfjorden.


    22. Gåttejiekki

    Gåttejiekki (1.42 km2) är en nischglaciär på Gåttekaises östsida i östra Lyngenområdet.


    23. Nomedalsbreen

    Nomedalsbreen (1.15 km2) är en platåglaciär norr om Kåfjorden. Den satt tidigare ihop med Nåmmerjiekki.


    24. Nåmmerjiekki

    Nåmmerjiekki (2.47 km2) är en platåglaciär NO om Kåfjorden i östra Lyngen. Nomedalsbreen var tidigare en del av den.


    25. Luovtatjiekki

    Luovtatjiekki (1.13 km2) är en mindre platåglaciär på Vaddaskaise i östligaste Lyngen.


    26. Måskojiekki

    Måskojiekki (4.81 km2), en mindre platåglaciär, består av tre delar och ligger öster om Reisadalen i östligaste Lyngen.

    26a. Råggejekna

    Råggejekna (1.45 km2) är en utlöpare av Måskojiekki med en smal tunga som går ned rätt långt i Røyeldalen.

    26b. Måskojekna

    Måskojekna (1.76 km2) är den rätt breda delen av Måskojiekki som ligger ovanför Moskodalen.

    26c. Lillelvbreen

    Lillelvbreen (1.60 km2), en del av Måskojiekki, dräneras västerut till Lillelvdalen.


    Lyngens glaciärer över 5 km2

    (Glaciärkomplex räknade som en enhet)

    Namn Area (km2) Typ Område
    1. Jiekkevarrejekna 26.96 Glaciärkomplex Lyngen
    2. Strupblåisen 13.24 Glaciärkomplex Lyngen
    3. Fornesblåisen 7.06 Glaciärkomplex Lyngen
    4. Lenangsblåisen 5.41 Glaciärkomplex Lyngen


    Lyngens glaciärer över 5 km2

    (Glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)

    Namn Area (km2) Typ Glaciärkomplex
    1. Strupbreen 9.32 Dalglaciär Strupblåisen
    2. Sydbreen 6.07 Dalglaciär Jiekkevarrejekna
    3. Fornesbreen 5.97 Dalglaciär Fornesblåisen


    Startsida Början
    Dokumentets
    början
    Föregående
    Finnmarks
    större glaciärer
    Upp
    Norges
    större glaciärer
    Nästa
    Narvikfjellens
    större glaciärer
    Sitekarta
    Site-
    karta
    Email
    Emaila till
    författaren
    Copyleft
    Copyleft-
    information
    In English
    This document
    in English
    Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
    Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.