![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Jotunheimens större glaciärer |
![]() Östra Jotunheimens större glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | ||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |
Till Västra Jotunheimen räknar jag här Hurrungane, Smørstabbtindan, området kring Galdhøpiggen (2469 m) och fjällen norr om Tyin. Hurrungane har många rätt små glaciärer mellan sina mycket spetsiga toppar, Smørstabbreen är det största glaciärkomplexet i Jotunheimen, Galdhøpiggmassivet har rätt många medelstora glaciärer, medan de är i allmänhet rätt små i sydvästra delen av området, bortsett från runt Urdanostind.
Västra Jotunheimen gränsar till Egentliga Breheimen och har ett relativt maritimt klimat med en hel del nederbörd. Vissa glaciärer i Västra Jotunheimen har börjat avancera igen, efter de senaste årens ökade nederbörd.
# | Namn | Typ | Area (km2) | Längd (km) | Lägsta punkt (m) | Högsta punkt (m) | Höjdskillnad (m) |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. | Fannaråkbreen | Glaciärkomplex | 6.63 | 4.4 | 1390 | 2000 | 610 |
1a. | varav Prestesteinsbreen | Nischglaciär | 3.66 | 2.6 | 1425 | 2000 | 575 |
1b. | varav Steindalsbreen | Platåglaciär | 0.88 | 1.1 | 1510 | 1675 | 165 |
1c. | varav Kongsdalsbreen | Platåglaciär | 2.09 | 2.1 | 1390 | 1705 | 315 |
2. | Berdalsbreen | Nischglaciär | 1.13 | 1.6 | 1510 | 1970 | 460 |
3. | Ringsbreen | Nischglaciär | 2.19 | 1.9 | 1195 | 2085 | 890 |
4. | Stølsmaradalsbreen | Nischglaciär | 2.58 | 2.2 | 1360 | 1840 | 480 |
5. | Bandbreen | Glaciärkomplex | 2.01 | 3.2 | 1200 | 1930 | 730 |
5a. | varav Midtmaradalsbreen | Nischglaciär | 0.98 | 2.3 | 1200 | 1825 | 625 |
5b. | varav Skagastølsbreen | Nischglaciär | 1.03 | 1.1 | 1500 | 1930 | 430 |
6. | Styggedalsbreen | Dalglaciär | 1.98 | 3.2 | 1270 | 2275 | 1005 |
7. | Gjertvassbreen | Nischglaciär | 1.66 | 1.8 | 1440 | 2350 | 910 |
8. | Maradalsbreen | Dalglaciär | 2.38 | 3.8 | 1250 | 2125 | 875 |
9. | Hurrbreen | Dalglaciär | 2.25 | 3.0 | 1370 | 2020 | 650 |
10. | Veslbreen | Dalglaciär | 1.59 | 2.8 | 1420 | 2065 | 645 |
11. | Storbreen | Dalglaciär | 5.19 | 3.2 | 1365 | 2070 | 705 |
12. | Bjørnebreen | Nischglaciär | 1.20 | 1.9 | 1535 | 2200 | 665 |
13. | Smørstabbreen | Glaciärkomplex | 16.65 | 6.9 | 1390 | 2080 | 690 |
13a. | varav Leirbreen | Dalglaciär | 4.97 | 3.7 | 1510 | 2075 | 565 |
13b. | varav Bøverbreen | Platåglaciär | 7.82 | 5.0 | 1415 | 2060 | 645 |
13c. | varav Vestre Gravdalsbreen | Nischglaciär | 0.38 | 0.7 | 1700 | 1975 | 275 |
13d. | varav Austre Gravdalsbreen | Nischglaciär | 0.85 | 1.2 | 1610 | 2040 | 430 |
13e. | varav Sandelvbreen | Dalglaciär | 2.63 | 3.2 | 1390 | 2080 | 690 |
14. | Dumhøbreen | Platåglaciär | 1.18 | 2.1 | 1755 | 2160 | 405 |
15. | Heimre Illåbreen | Dalglaciär | 1.88 | 3.4 | 1515 | 2130 | 615 |
16. | Storgjuvbreen | Dalglaciär | 4.68 | 4.8 | 1375 | 2255 | 880 |
17. | Veslgjuvbreen | Platåglaciär | 0.97 | 1.3 | 1835 | 2205 | 370 |
18. | Styggebreen | Dalglaciär | 5.33 | 4.3 | 1660 | 2460 | 800 |
19. | Svellnosbreen | Dalglaciär | 5.11 | 4.2 | 1605 | 2290 | 685 |
20. | Ymelsbreen | Glaciärkomplex | 12.18 | 7.2 | 1435 | 2200 | 765 |
20a. | varav Nordre Illåbreen | Dalglaciär | 3.41 | 3.3 | 1590 | 2180 | 590 |
20b. | varav Tverråbreen | Dalglaciär | 5.63 | 4.6 | 1435 | 2200 | 765 |
20c. | varav Bukkeholsbreen | Dalglaciär | 3.14 | 3.3 | 1595 | 2145 | 550 |
21. | Søre Illåbreen | Dalglaciär | 4.91 | 4.1 | 1520 | 2130 | 610 |
22. | Stølsnosbreen | Glaciärkomplex | 2.32 | 2.9 | 1485 | 1930 | 445 |
22a. | varav Nordre Stølsnosbreen | Nischglaciär | 0.80 | 1.3 | 1515 | 1930 | 415 |
22b. | varav Søre Stølsnosbreen | Nischglaciär | 1.52 | 1.7 | 1485 | 1930 | 445 |
23. | Falkebreen | Nischglaciär | 1.29 | 1.7 | 1395 | 1820 | 425 |
24. | Nordre Koldedalsbreen | Platåglaciär | 1.36 | 2.2 | 1390 | 1810 | 420 |
25. | Søre Koldedalsbreen | Dalglaciär | 1.06 | 1.7 | 1370 | 1800 | 430 |
26. | Urdabreen | Glaciärkomplex | 7.96 | 5.5 | 1340 | 2025 | 685 |
26a. | varav Skogadalsbreen | Dalglaciär | 1.33 | 2.4 | 1425 | 1980 | 555 |
26b. | varav Urdanosbreen | Dalglaciär | 3.29 | 3.5 | 1505 | 2025 | 480 |
26c. | varav Mjølkedalsbreen | Dalglaciär | 3.34 | 3.5 | 1340 | 1960 | 620 |
27. | Sagibreen | Nischglaciär | 1.14 | 1.5 | 1540 | 1945 | 405 |
28. | Høgvaglbreen | Platåglaciär | 1.41 | 1.7 | 1570 | 2020 | 450 |
Totalt | 100.22 |
Fannaråkbreen (6.63 km2) är ett glaciärkomplex på sidan av Fannaråken (2068 m) strax intill Sognefjellsvegen.
Prestesteinsbreen (3.66 km2) är den största delen av Fannaråkbreen, en stor nischglaciär på nord- och östsidorna av Fannaråken och Steindalsnosi (2025 m).
Steindalsbreen (0.88 km2), en liten platåglaciär i Fannaråkbreen, ligger strax ovanför Steindalsvatnet.
Kongsdalsbreen (2.09 km2) är en platåglaciär i södra Fannaråkbreen, som skickar ner en istunga i Kongsdalen. I glaciärens västra del finns en issjö.
Berdalsbreen (1.13 km2) är en nischglaciär i västra Hurrungane, på Austabottinds (2204 m) nordsida, som slutar i en liten sjö med en 400 m bred isbräcka.
Ringsbreen (2.19 km2), också kallad Ridingsbreen, en brant och komplex nischglaciär, ligger längst in i Ringsbotn.
Stølsmaradalsbreen (2.58 km2) är en brant nischglaciär som tornar upp sig högt över Stølsmaradalen.
Bandbreen (2.01 km2), ett litet glaciärkomplex, ligger mitt i Hurrungane.
Midtmaradalsbreen (0.98 km2), södra delen av Bandbreen, är en nischglaciär som skickar ner en smal och brant tunga i Midtmaradalen.
Skagastølsbreen (1.03 km2) är norra delen av Bandbreen, en nischglaciär norr om Skagastølsbandet.
Styggedalsbreen (1.98 km2) är en dalglaciär i norra Hurrungane. Dess nedre del är rätt svagt sluttande, medan de övre delarna är extremt branta hängande biglaciärer. Styggedalsbreens tunga har börjat avancera något igen under senare år.
Gjertvassbreen (1.66 km2), också kallad Jervvassbreen, är en brant nischglaciär på nordsidan av Styggedalstindan (2387 m). Den slutar nu vid kanten av ett stup ovanför Gjertvassdalen.
Maradalsbreen (2.38 km2) är en dalglaciär öster om Skagastølstindan (2403 m). Dess översta del är en enda stor, brant isränna.
Hurrbreen (2.25 km2) är en dalglaciär med två sidotillflöden söder om Loftet (2170 m) i norra Smørstabbremassivet.
Veslbreen (1.59 km2) är en mindre dalglaciär norr om Storbreatinden (2018 m).
Storbreen (5.19 km2) är en rätt stor dalglaciär i Smørstabbremassivet öster om Store Smørstabbtind (2208 m). Glaciären har nästan cirkulär form och har två tungor på ömse sidor om en nunatak där det finns en stuga, som återförenas nedanför. På Storbreen har det utförts massbalansmätningar sedan 1949, först av Norsk Polarinstitutt, sedan av NVE, den näst längsta kontinuerliga serien i världen, efter bara Storglaciären i Sverige.
Under tidsperioden 1949-2000 har nettobalansen varit -10.5 m vattenekvivalent, fördelat över hela ytan, men sedan slutet av 1980-talet har glaciären haft en svag ökning. Under den Lilla Istiden sköt Storbreen ned ända till botten av Leirdalen, en position 1.9 km längre fram än nu.
Bjørnebreen (1.20 km2) är en brant och sprickig nischglaciär på östsidan av Saksi (2189 m) och Storebjørn (2222 m).
Smørstabbreen (16.65 km2), det största glaciärkomplexet i Jotunheimen, med delar av både nisch-, dal- och platåtyp, ligger i södra Smørstabbmassivet.
Leirbreen (4.97 km2) är en bred dalglaciär i norra Smørstabbreen, med mestadels ganska svag lutning. En mindre sydlig tunga slutar i en liten sjö. Under den Lilla Istiden stod Leirbreens front omkring 800 m längre fram än idag.
Bøverbreen (7.82 km2) är en platåglaciär och den största delen av Smørstabbreen. Dess närområde ligger mellan Storebjørn (2222 m) och Gravdalstinden (2119 m) och den skickar ut en bred tunga åt nordväst.
Bøverbreens tunga är ganska brant och sprickig, men inte för mycket, vilket gör den idealisk för de glaciärkurser som hålls där.
Vestre Gravdalsbreen (0.38 km2) är en liten nischglaciär i södra Smørstabbreen.
Austre Gravdalsbreen (0.85 km2), en nischglaciär i södra Smørstabbreen, hänger högt ovanför Gravdalen.
Sandelvbreen (2.63 km2), en dalglaciär i östra Smørstabbreen, flyter ned mot Gravdalen.
Dumhøbreen (1.18 km2) är en platåglaciär på västsidan av Dumhøi (2181 m).
Heimre Illåbreen (1.88 km2) är en mindre dalglaciär i nordvästra Galdhøpiggmassivet.
Storgjuvbreen (4.68 km2), en långsträckt dalglaciär, ligger väster om Galdhøpiggen (2469 m). Den har ett ganska brett närområde, men tungan är smal. Storgjuvbreen har börjat rycka fram något igen de senaste åren.
Veslgjuvbreen (0.97 km2) är en liten platåglaciär på Galdhøi (2223 m), som går ned i Gjuvvatnet med en 400 m bred isbräcka. Sommarskidåkning hålles på denna glaciär.
Strax norr om Veslgjuvbreen finns en liten nischglaciär, Kjelbreen, som också går ned i sjön.
Styggebreen (5.33 km2) är en rätt stor dalglaciär i en grund dal söder om platån Gjuvflyi. Större delen av glaciären lutar måttligt och har relativt få sprickor, vilket är bra eftersom normalrutten till Galdhøpiggen (2469 m) från Gjuvvasshytta passerar den.
Under den Lilla Istiden var Styggebreen mycket större och sträckte sig ända ned i botten av Visdalen i ett mäktigt isfall, 2.2 km längre ut och hela 650 m längre ned än idag!
Svellnosbreen (5.11 km2) är en ganska stor dalglaciär i en hängande dal söder om Galdhøpiggen (2469 m). I sin övre del har den en tydlig nunatak, Svellnosbrehesten (2181 m). Glaciärtungan slutar i branten i "Eventyrisen", det största isfallet i Jotunheimen, 600 m brett och 200 m högt, där glaciärkurser från Spiterstulen ofta hålles.
Svellnosbreen är en av de få glaciärerna i Jotunheimen som faktiskt har avancerat betydligt de senaste åren. Under den Lilla Istiden sköt tungan nedför hela branten och gick samman med Tverråbreen nere i dalen, 1.5 km längre fram och 400 m längre ner än nu.
Ymelsbreen (12.18 km2) är namnet på glaciärkomplexet söder om Tverråtindan (2309 m) i södra Galdhøpiggmassivet.
Nordre Illåbreen (3.41 km2), en dalglaciär i Ymelsbreen norr om Bukkehøi (2314 m), svänger ner mot Leirdalen. Under den Lilla Istiden stod fronten ca 1.1 km från sin nuvarande position.
Tverråbreen (5.63 km2), den största glaciären i Galdhøpiggmassivet och den mellersta delen av Ymelsbreen, är en dalglaciär med två istungor som återförenas nedanför en nunatak. NVE utförde massbalansmätningar här under åren 1962-63. Under den Lilla Istiden sträckte sig Tverråbreens tunga 2.3 km längre ut mot Visdalen. Den var då också sammanhängande med Svellnosbreen i norr.
Bukkeholsbreen (3.14 km2) är en dalglaciär i södra Ymelsbreen, öster om Bukkeholstindan (2213 m). Under den Lilla Istiden stod dess front ca 1.0 km längre fram än nu.
Søre Illåbreen (4.91 km2) är en dalglaciär i södra Galdhøpiggmassivet, norr om Tverrbotntindan (2161 m).
Stølsnosbreen (2.32 km2) är ett litet glaciärkomplex norr om Morka-Koldedalen i sydvästra Jotunheimen.
Nordre Stølsnosbreen (0.80 km2), en liten nischglaciär i Stølsnosbreen, ligger väster om Stølsnostind (2074 m).
Søre Stølsnosbreen (1.52 km2) är en nischglaciär i Stølsnosbreen mellan Stølsnostind (2074 m) och Falketind (2067 m).
Falkebreen (1.29 km2), eller Snøggeken som den också kallas, är en nischglaciär på Falketinds (2067 m) östsida.
Nordre Koldedalsbreen (1.36 km2) är en platåglaciär öster om Koldedalstind (1927 m).
Søre Koldedalsbreen (1.06 km2), en liten nischglaciär, ligger på nordsidan av Breidkvamsnosi.
Urdabreen (7.96 km2) är ett glaciärkomplex invid Urdanostind (2157 m) i södra Jotunheimen.
Skogadalsbreen (1.33 km2), en liten dalglaciär i Urdabreen, sträcker sig ner mot Skogadalen.
Urdanosbreen (3.29 km2) är en dalglaciär i Urdabreen öster om Urdanostind (2157 m), med rätt bred tunga. I västligaste delen slutar den i en liten sjö.
Mjølkedalsbreen (3.34 km2) är en dalglaciär i östra Urdabreen. Dess övre del är flat, men den har ett mindre isfall där nedanför. Tungan dämde förr upp övre Mjølkedalsvatnet i sidodalen mot norr, och orsakade jökellopp. Sista gången detta hände var 1937, men sedan dess har isreträtten gjort att sjön inte längre är isdämd.
Sagibreen (1.14 km2) är en nischglaciär öster om Sagi (2040 m).
Høgvaglbreen (1.41 km2) är en platåglaciär norr om Høgvagltindan (2066 m) i centrala Jotunheimen.
![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Jotunheimens större glaciärer |
![]() Östra Jotunheimens större glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | ||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |