Dokumentets början	Jotunheimens större glaciärer	Östra Jotunheimens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.

Västra Jotunheimens större glaciärer

Till Västra Jotunheimen räknar jag här Hurrungane, Smørstabbtindan, området kring Galdhøpiggen (2469 m) och fjällen norr om Tyin. Hurrungane har många rätt små glaciärer mellan sina mycket spetsiga toppar, Smørstabbreen är det största glaciärkomplexet i Jotunheimen, Galdhøpiggmassivet har rätt många medelstora glaciärer, medan de är i allmänhet rätt små i sydvästra delen av området, bortsett från runt Urdanostind.

Västra Jotunheimen gränsar till Egentliga Breheimen och har ett relativt maritimt klimat med en hel del nederbörd. Vissa glaciärer i Västra Jotunheimen har börjat avancera igen, efter de senaste årens ökade nederbörd.

Tabell över Västra Jotunheimens större glaciärer med grunddata

1. Fannaråkbreen

Fannaråkbreen (6.63 km²) är ett glaciärkomplex på sidan av Fannaråken (2068 m) strax intill Sognefjellsvegen.

1a. Prestesteinsbreen

Prestesteinsbreen (3.66 km²) är den största delen av Fannaråkbreen, en stor nischglaciär på nord- och östsidorna av Fannaråken och Steindalsnosi (2025 m).

1b. Steindalsbreen

Steindalsbreen (0.88 km²), en liten platåglaciär i Fannaråkbreen, ligger strax ovanför Steindalsvatnet.

1c. Kongsdalsbreen

Kongsdalsbreen (2.09 km²) är en platåglaciär i södra Fannaråkbreen, som skickar ner en istunga i Kongsdalen. I glaciärens västra del finns en issjö.

2. Berdalsbreen

Berdalsbreen (1.13 km²) är en nischglaciär i västra Hurrungane, på Austabottinds (2204 m) nordsida, som slutar i en liten sjö med en 400 m bred isbräcka.

3. Ringsbreen

Ringsbreen (2.19 km²), också kallad Ridingsbreen, en brant och komplex nischglaciär, ligger längst in i Ringsbotn.

4. Stølsmaradalsbreen

Stølsmaradalsbreen (2.58 km²) är en brant nischglaciär som tornar upp sig högt över Stølsmaradalen.

5. Bandbreen

Bandbreen (2.01 km²), ett litet glaciärkomplex, ligger mitt i Hurrungane.

5a. Midtmaradalsbreen

Midtmaradalsbreen (0.98 km²), södra delen av Bandbreen, är en nischglaciär som skickar ner en smal och brant tunga i Midtmaradalen.

5b. Skagastølsbreen

Skagastølsbreen (1.03 km²) är norra delen av Bandbreen, en nischglaciär norr om Skagastølsbandet.

6. Styggedalsbreen

Styggedalsbreen (1.98 km²) är en dalglaciär i norra Hurrungane. Dess nedre del är rätt svagt sluttande, medan de övre delarna är extremt branta hängande biglaciärer. Styggedalsbreens tunga har börjat avancera något igen under senare år.

7. Gjertvassbreen

Gjertvassbreen (1.66 km²), också kallad Jervvassbreen, är en brant nischglaciär på nordsidan av Styggedalstindan (2387 m). Den slutar nu vid kanten av ett stup ovanför Gjertvassdalen.

8. Maradalsbreen

Maradalsbreen (2.38 km²) är en dalglaciär öster om Skagastølstindan (2403 m). Dess översta del är en enda stor, brant isränna.

9. Hurrbreen

Hurrbreen (2.25 km²) är en dalglaciär med två sidotillflöden söder om Loftet (2170 m) i norra Smørstabbremassivet.

10. Veslbreen

Veslbreen (1.59 km²) är en mindre dalglaciär norr om Storbreatinden (2018 m).

11. Storbreen

Storbreen (5.19 km²) är en rätt stor dalglaciär i Smørstabbremassivet öster om Store Smørstabbtind (2208 m). Glaciären har nästan cirkulär form och har två tungor på ömse sidor om en nunatak där det finns en stuga, som återförenas nedanför. På Storbreen har det utförts massbalansmätningar sedan 1949, först av Norsk Polarinstitutt, sedan av NVE, den näst längsta kontinuerliga serien i världen, efter bara Storglaciären i Sverige.

Under tidsperioden 1949-2000 har nettobalansen varit -10.5 m vattenekvivalent, fördelat över hela ytan, men sedan slutet av 1980-talet har glaciären haft en svag ökning. Under den Lilla Istiden sköt Storbreen ned ända till botten av Leirdalen, en position 1.9 km längre fram än nu.

12. Bjørnebreen

Bjørnebreen (1.20 km²) är en brant och sprickig nischglaciär på östsidan av Saksi (2189 m) och Storebjørn (2222 m).

13. Smørstabbreen

Smørstabbreen (16.65 km²), det största glaciärkomplexet i Jotunheimen, med delar av både nisch-, dal- och platåtyp, ligger i södra Smørstabbmassivet.

13a. Leirbreen

Leirbreen (4.97 km²) är en bred dalglaciär i norra Smørstabbreen, med mestadels ganska svag lutning. En mindre sydlig tunga slutar i en liten sjö. Under den Lilla Istiden stod Leirbreens front omkring 800 m längre fram än idag.

13b. Bøverbreen

Bøverbreen (7.82 km²) är en platåglaciär och den största delen av Smørstabbreen. Dess närområde ligger mellan Storebjørn (2222 m) och Gravdalstinden (2119 m) och den skickar ut en bred tunga åt nordväst.

Bøverbreens tunga är ganska brant och sprickig, men inte för mycket, vilket gör den idealisk för de glaciärkurser som hålls där.

13c. Vestre Gravdalsbreen

Vestre Gravdalsbreen (0.38 km²) är en liten nischglaciär i södra Smørstabbreen.

13d. Austre Gravdalsbreen

Austre Gravdalsbreen (0.85 km²), en nischglaciär i södra Smørstabbreen, hänger högt ovanför Gravdalen.

13e. Sandelvbreen

Sandelvbreen (2.63 km²), en dalglaciär i östra Smørstabbreen, flyter ned mot Gravdalen.

14. Dumhøbreen

Dumhøbreen (1.18 km²) är en platåglaciär på västsidan av Dumhøi (2181 m).

15. Heimre Illåbreen

Heimre Illåbreen (1.88 km²) är en mindre dalglaciär i nordvästra Galdhøpiggmassivet.

16. Storgjuvbreen

Storgjuvbreen (4.68 km²), en långsträckt dalglaciär, ligger väster om Galdhøpiggen (2469 m). Den har ett ganska brett närområde, men tungan är smal. Storgjuvbreen har börjat rycka fram något igen de senaste åren.

17. Veslgjuvbreen

Veslgjuvbreen (0.97 km²) är en liten platåglaciär på Galdhøi (2223 m), som går ned i Gjuvvatnet med en 400 m bred isbräcka. Sommarskidåkning hålles på denna glaciär.

Strax norr om Veslgjuvbreen finns en liten nischglaciär, Kjelbreen, som också går ned i sjön.

18. Styggebreen

Styggebreen (5.33 km²) är en rätt stor dalglaciär i en grund dal söder om platån Gjuvflyi. Större delen av glaciären lutar måttligt och har relativt få sprickor, vilket är bra eftersom normalrutten till Galdhøpiggen (2469 m) från Gjuvvasshytta passerar den.

Under den Lilla Istiden var Styggebreen mycket större och sträckte sig ända ned i botten av Visdalen i ett mäktigt isfall, 2.2 km längre ut och hela 650 m längre ned än idag!

19. Svellnosbreen

Svellnosbreen (5.11 km²) är en ganska stor dalglaciär i en hängande dal söder om Galdhøpiggen (2469 m). I sin övre del har den en tydlig nunatak, Svellnosbrehesten (2181 m). Glaciärtungan slutar i branten i "Eventyrisen", det största isfallet i Jotunheimen, 600 m brett och 200 m högt, där glaciärkurser från Spiterstulen ofta hålles.

Svellnosbreen är en av de få glaciärerna i Jotunheimen som faktiskt har avancerat betydligt de senaste åren. Under den Lilla Istiden sköt tungan nedför hela branten och gick samman med Tverråbreen nere i dalen, 1.5 km längre fram och 400 m längre ner än nu.

20. Ymelsbreen

Ymelsbreen (12.18 km²) är namnet på glaciärkomplexet söder om Tverråtindan (2309 m) i södra Galdhøpiggmassivet.

20a. Nordre Illåbreen

Nordre Illåbreen (3.41 km²), en dalglaciär i Ymelsbreen norr om Bukkehøi (2314 m), svänger ner mot Leirdalen. Under den Lilla Istiden stod fronten ca 1.1 km från sin nuvarande position.

20b. Tverråbreen

Tverråbreen (5.63 km²), den största glaciären i Galdhøpiggmassivet och den mellersta delen av Ymelsbreen, är en dalglaciär med två istungor som återförenas nedanför en nunatak. NVE utförde massbalansmätningar här under åren 1962-63. Under den Lilla Istiden sträckte sig Tverråbreens tunga 2.3 km längre ut mot Visdalen. Den var då också sammanhängande med Svellnosbreen i norr.

20c. Bukkeholsbreen

Bukkeholsbreen (3.14 km²) är en dalglaciär i södra Ymelsbreen, öster om Bukkeholstindan (2213 m). Under den Lilla Istiden stod dess front ca 1.0 km längre fram än nu.

21. Søre Illåbreen

Søre Illåbreen (4.91 km²) är en dalglaciär i södra Galdhøpiggmassivet, norr om Tverrbotntindan (2161 m).

22. Stølsnosbreen

Stølsnosbreen (2.32 km²) är ett litet glaciärkomplex norr om Morka-Koldedalen i sydvästra Jotunheimen.

22a. Nordre Stølsnosbreen

Nordre Stølsnosbreen (0.80 km²), en liten nischglaciär i Stølsnosbreen, ligger väster om Stølsnostind (2074 m).

22b. Søre Stølsnosbreen

Søre Stølsnosbreen (1.52 km²) är en nischglaciär i Stølsnosbreen mellan Stølsnostind (2074 m) och Falketind (2067 m).

23. Falkebreen

Falkebreen (1.29 km²), eller Snøggeken som den också kallas, är en nischglaciär på Falketinds (2067 m) östsida.

24. Nordre Koldedalsbreen

Nordre Koldedalsbreen (1.36 km²) är en platåglaciär öster om Koldedalstind (1927 m).

25. Søre Koldedalsbreen

Søre Koldedalsbreen (1.06 km²), en liten nischglaciär, ligger på nordsidan av Breidkvamsnosi.

26. Urdabreen

Urdabreen (7.96 km²) är ett glaciärkomplex invid Urdanostind (2157 m) i södra Jotunheimen.

26a. Skogadalsbreen

Skogadalsbreen (1.33 km²), en liten dalglaciär i Urdabreen, sträcker sig ner mot Skogadalen.

26b. Urdanosbreen

Urdanosbreen (3.29 km²) är en dalglaciär i Urdabreen öster om Urdanostind (2157 m), med rätt bred tunga. I västligaste delen slutar den i en liten sjö.

26c. Mjølkedalsbreen

Mjølkedalsbreen (3.34 km²) är en dalglaciär i östra Urdabreen. Dess övre del är flat, men den har ett mindre isfall där nedanför. Tungan dämde förr upp övre Mjølkedalsvatnet i sidodalen mot norr, och orsakade jökellopp. Sista gången detta hände var 1937, men sedan dess har isreträtten gjort att sjön inte längre är isdämd.

27. Sagibreen

Sagibreen (1.14 km²) är en nischglaciär öster om Sagi (2040 m).

28. Høgvaglbreen

Høgvaglbreen (1.41 km²) är en platåglaciär norr om Høgvagltindan (2066 m) i centrala Jotunheimen.

	Dokumentets början	Jotunheimens större glaciärer	Östra Jotunheimens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.