Startsida Början
Dokumentets
början
Upp
Jotunheimens
större glaciärer
Nästa
Östra Jotunheimens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Västra Jotunheimens större glaciärer

Smørstabbreen från Fannaråki Smørstabbreen från Fannaråki, 30 juli 1984. (79 kB)

Till Västra Jotunheimen räknar jag här Hurrungane, Smørstabbtindan, området kring Galdhøpiggen (2469 m) och fjällen norr om Tyin. Hurrungane har många rätt små glaciärer mellan sina mycket spetsiga toppar, Smørstabbreen är det största glaciärkomplexet i Jotunheimen, Galdhøpiggmassivet har rätt många medelstora glaciärer, medan de är i allmänhet rätt små i sydvästra delen av området, bortsett från runt Urdanostind.

Västra Jotunheimen gränsar till Egentliga Breheimen och har ett relativt maritimt klimat med en hel del nederbörd. Vissa glaciärer i Västra Jotunheimen har börjat avancera igen, efter de senaste årens ökade nederbörd.

Tabell över Västra Jotunheimens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Fannaråkbreen Glaciärkomplex 6.63 4.4 1390 2000 610
1a. varav Prestesteinsbreen Nischglaciär 3.66 2.6 1425 2000 575
1b. varav Steindalsbreen Platåglaciär 0.88 1.1 1510 1675 165
1c. varav Kongsdalsbreen Platåglaciär 2.09 2.1 1390 1705 315
2. Berdalsbreen Nischglaciär 1.13 1.6 1510 1970 460
3. Ringsbreen Nischglaciär 2.19 1.9 1195 2085 890
4. Stølsmaradalsbreen Nischglaciär 2.58 2.2 1360 1840 480
5. Bandbreen Glaciärkomplex 2.01 3.2 1200 1930 730
5a. varav Midtmaradalsbreen Nischglaciär 0.98 2.3 1200 1825 625
5b. varav Skagastølsbreen Nischglaciär 1.03 1.1 1500 1930 430
6. Styggedalsbreen Dalglaciär 1.98 3.2 1270 2275 1005
7. Gjertvassbreen Nischglaciär 1.66 1.8 1440 2350 910
8. Maradalsbreen Dalglaciär 2.38 3.8 1250 2125 875
9. Hurrbreen Dalglaciär 2.25 3.0 1370 2020 650
10. Veslbreen Dalglaciär 1.59 2.8 1420 2065 645
11. Storbreen Dalglaciär 5.19 3.2 1365 2070 705
12. Bjørnebreen Nischglaciär 1.20 1.9 1535 2200 665
13. Smørstabbreen Glaciärkomplex 16.65 6.9 1390 2080 690
13a. varav Leirbreen Dalglaciär 4.97 3.7 1510 2075 565
13b. varav Bøverbreen Platåglaciär 7.82 5.0 1415 2060 645
13c. varav Vestre Gravdalsbreen Nischglaciär 0.38 0.7 1700 1975 275
13d. varav Austre Gravdalsbreen Nischglaciär 0.85 1.2 1610 2040 430
13e. varav Sandelvbreen Dalglaciär 2.63 3.2 1390 2080 690
14. Dumhøbreen Platåglaciär 1.18 2.1 1755 2160 405
15. Heimre Illåbreen Dalglaciär 1.88 3.4 1515 2130 615
16. Storgjuvbreen Dalglaciär 4.68 4.8 1375 2255 880
17. Veslgjuvbreen Platåglaciär 0.97 1.3 1835 2205 370
18. Styggebreen Dalglaciär 5.33 4.3 1660 2460 800
19. Svellnosbreen Dalglaciär 5.11 4.2 1605 2290 685
20. Ymelsbreen Glaciärkomplex 12.18 7.2 1435 2200 765
20a. varav Nordre Illåbreen Dalglaciär 3.41 3.3 1590 2180 590
20b. varav Tverråbreen Dalglaciär 5.63 4.6 1435 2200 765
20c. varav Bukkeholsbreen Dalglaciär 3.14 3.3 1595 2145 550
21. Søre Illåbreen Dalglaciär 4.91 4.1 1520 2130 610
22. Stølsnosbreen Glaciärkomplex 2.32 2.9 1485 1930 445
22a. varav Nordre Stølsnosbreen Nischglaciär 0.80 1.3 1515 1930 415
22b. varav Søre Stølsnosbreen Nischglaciär 1.52 1.7 1485 1930 445
23. Falkebreen Nischglaciär 1.29 1.7 1395 1820 425
24. Nordre Koldedalsbreen Platåglaciär 1.36 2.2 1390 1810 420
25. Søre Koldedalsbreen Dalglaciär 1.06 1.7 1370 1800 430
26. Urdabreen Glaciärkomplex 7.96 5.5 1340 2025 685
26a. varav Skogadalsbreen Dalglaciär 1.33 2.4 1425 1980 555
26b. varav Urdanosbreen Dalglaciär 3.29 3.5 1505 2025 480
26c. varav Mjølkedalsbreen Dalglaciär 3.34 3.5 1340 1960 620
27. Sagibreen Nischglaciär 1.14 1.5 1540 1945 405
28. Høgvaglbreen Platåglaciär 1.41 1.7 1570 2020 450
Totalt 100.22


1. Fannaråkbreen

Fannaråkbreen från N Fannaråkbreen från N, 6 augusti 1982. (97 kB)

Fannaråkbreen (6.63 km2) är ett glaciärkomplex på sidan av Fannaråken (2068 m) strax intill Sognefjellsvegen.

1a. Prestesteinsbreen

Steindalsnosi från SO Steindalsnosi från SO, 29 juli 1984. (58 kB)

Prestesteinsbreen (3.66 km2) är den största delen av Fannaråkbreen, en stor nischglaciär på nord- och östsidorna av Fannaråken och Steindalsnosi (2025 m).

1b. Steindalsbreen

Små hängande glaciärer på nordsidan av 
Steindalsnosi Små hängande glaciärer på nordsidan av Steindalsnosi, 14 september 1989. (57 kB)

Steindalsbreen (0.88 km2), en liten platåglaciär i Fannaråkbreen, ligger strax ovanför Steindalsvatnet.

1c. Kongsdalsbreen

Kongsdalsbreen med issjön från V Kongsdalsbreen med issjön från V, 29 juli 1984. (89 kB)

Kongsdalsbreen (2.09 km2) är en platåglaciär i södra Fannaråkbreen, som skickar ner en istunga i Kongsdalen. I glaciärens västra del finns en issjö.


2. Berdalsbreen

Soleibreen N om Berdalsbreen Soleibreen N om Berdalsbreen, 6 augusti 1982. (52 kB)

Berdalsbreen (1.13 km2) är en nischglaciär i västra Hurrungane, på Austabottinds (2204 m) nordsida, som slutar i en liten sjö med en 400 m bred isbräcka.


3. Ringsbreen

Ringsbreen (2.19 km2), också kallad Ridingsbreen, en brant och komplex nischglaciär, ligger längst in i Ringsbotn.


4. Stølsmaradalsbreen

Stølsmaradalsbreen (2.58 km2) är en brant nischglaciär som tornar upp sig högt över Stølsmaradalen.


5. Bandbreen

Bandbreen (2.01 km2), ett litet glaciärkomplex, ligger mitt i Hurrungane.

5a. Midtmaradalsbreen

Midtmaradalsbreen (0.98 km2), södra delen av Bandbreen, är en nischglaciär som skickar ner en smal och brant tunga i Midtmaradalen.

5b. Skagastølsbreen

Skagastølsbreen från N Skagastølsbreen från N, 6 augusti 1982. (52 kB)

Skagastølsbreen (1.03 km2) är norra delen av Bandbreen, en nischglaciär norr om Skagastølsbandet.


6. Styggedalsbreen

Gjertvassbreen och Styggedalsbreen från 
Fannaråken Gjertvassbreen och Styggedalsbreen från Fannaråken, 29 juli 1984. (139 kB)

Styggedalsbreen (1.98 km2) är en dalglaciär i norra Hurrungane. Dess nedre del är rätt svagt sluttande, medan de övre delarna är extremt branta hängande biglaciärer. Styggedalsbreens tunga har börjat avancera något igen under senare år.


7. Gjertvassbreen

Gjertvassbreen från Ö Gjertvassbreen från Ö, 29 juli 1984. (78 kB)

Gjertvassbreen (1.66 km2), också kallad Jervvassbreen, är en brant nischglaciär på nordsidan av Styggedalstindan (2387 m). Den slutar nu vid kanten av ett stup ovanför Gjertvassdalen.


8. Maradalsbreen

Maradalsbreen från Ö Maradalsbreen från Ö, 28 juli 1984. (53 kB)

Maradalsbreen (2.38 km2) är en dalglaciär öster om Skagastølstindan (2403 m). Dess översta del är en enda stor, brant isränna.


9. Hurrbreen

Hurrbreen (2.25 km2) är en dalglaciär med två sidotillflöden söder om Loftet (2170 m) i norra Smørstabbremassivet.


10. Veslbreen

Veslbreen (1.59 km2) är en mindre dalglaciär norr om Storbreatinden (2018 m).


11. Storbreen

Storbreen (5.19 km2) är en rätt stor dalglaciär i Smørstabbremassivet öster om Store Smørstabbtind (2208 m). Glaciären har nästan cirkulär form och har två tungor på ömse sidor om en nunatak där det finns en stuga, som återförenas nedanför. På Storbreen har det utförts massbalansmätningar sedan 1949, först av Norsk Polarinstitutt, sedan av NVE, den näst längsta kontinuerliga serien i världen, efter bara Storglaciären i Sverige.

Under tidsperioden 1949-2000 har nettobalansen varit -10.5 m vattenekvivalent, fördelat över hela ytan, men sedan slutet av 1980-talet har glaciären haft en svag ökning. Under den Lilla Istiden sköt Storbreen ned ända till botten av Leirdalen, en position 1.9 km längre fram än nu.


12. Bjørnebreen

Bjørnebreen (1.20 km2) är en brant och sprickig nischglaciär på östsidan av Saksi (2189 m) och Storebjørn (2222 m).


13. Smørstabbreen

Smørstabbreen från V Smørstabbreen från V, 14 september 1989. (58 kB)

Smørstabbreen (16.65 km2), det största glaciärkomplexet i Jotunheimen, med delar av både nisch-, dal- och platåtyp, ligger i södra Smørstabbmassivet.

13a. Leirbreen

Leirbreen (4.97 km2) är en bred dalglaciär i norra Smørstabbreen, med mestadels ganska svag lutning. En mindre sydlig tunga slutar i en liten sjö. Under den Lilla Istiden stod Leirbreens front omkring 800 m längre fram än idag.

13b. Bøverbreen

Bøverbreen från V Bøverbreen från V, 14 september 1989. (68 kB)

Bøverbreen (7.82 km2) är en platåglaciär och den största delen av Smørstabbreen. Dess närområde ligger mellan Storebjørn (2222 m) och Gravdalstinden (2119 m) och den skickar ut en bred tunga åt nordväst.

Bøverbreens tunga från NV Bøverbreens tunga från NV, 6 augusti 1982. (57 kB)

Bøverbreens tunga är ganska brant och sprickig, men inte för mycket, vilket gör den idealisk för de glaciärkurser som hålls där.

Bøverbreen från V Bøverbreen från V, 6 augusti 1982. (70 kB)

13c. Vestre Gravdalsbreen

Vestre Gravdalsbreen (0.38 km2) är en liten nischglaciär i södra Smørstabbreen.

13d. Austre Gravdalsbreen

Austre Gravdalsbreen (0.85 km2), en nischglaciär i södra Smørstabbreen, hänger högt ovanför Gravdalen.

13e. Sandelvbreen

Sandelvbreen från S Sandelvbreen från S, 30 juli 1984. (58 kB)

Sandelvbreen (2.63 km2), en dalglaciär i östra Smørstabbreen, flyter ned mot Gravdalen.


14. Dumhøbreen

Dumhøbreen (1.18 km2) är en platåglaciär på västsidan av Dumhøi (2181 m).


15. Heimre Illåbreen

Heimre Illåbreen (1.88 km2) är en mindre dalglaciär i nordvästra Galdhøpiggmassivet.


16. Storgjuvbreen

Storgjuvbreen (4.68 km2), en långsträckt dalglaciär, ligger väster om Galdhøpiggen (2469 m). Den har ett ganska brett närområde, men tungan är smal. Storgjuvbreen har börjat rycka fram något igen de senaste åren.


17. Veslgjuvbreen

Veslgjuvbreen och Kjelbreen från SO Veslgjuvbreen och Kjelbreen från SO, 14 september 1989. (50 kB)

Veslgjuvbreen (0.97 km2) är en liten platåglaciär på Galdhøi (2223 m), som går ned i Gjuvvatnet med en 400 m bred isbräcka. Sommarskidåkning hålles på denna glaciär.

Kjelbreen från Ö Kjelbreen från Ö, 6 augusti 1982. (59 kB)

Strax norr om Veslgjuvbreen finns en liten nischglaciär, Kjelbreen, som också går ned i sjön.

Kjelbreens isbräcka Kjelbreens isbräcka, 14 september 1989. (76 kB)

18. Styggebreen

Styggebreen och Galdhøpiggen från NO Styggebreen och Galdhøpiggen från NO, 6 augusti 1982. (133 kB)

Styggebreen (5.33 km2) är en rätt stor dalglaciär i en grund dal söder om platån Gjuvflyi. Större delen av glaciären lutar måttligt och har relativt få sprickor, vilket är bra eftersom normalrutten till Galdhøpiggen (2469 m) från Gjuvvasshytta passerar den.

Styggebreen vid Keilhaus topp Styggebreen vid Keilhaus topp, 6 augusti 1982. (60 kB)

Under den Lilla Istiden var Styggebreen mycket större och sträckte sig ända ned i botten av Visdalen i ett mäktigt isfall, 2.2 km längre ut och hela 650 m längre ned än idag!


19. Svellnosbreen

Svellnosbreen (5.11 km2) är en ganska stor dalglaciär i en hängande dal söder om Galdhøpiggen (2469 m). I sin övre del har den en tydlig nunatak, Svellnosbrehesten (2181 m). Glaciärtungan slutar i branten i "Eventyrisen", det största isfallet i Jotunheimen, 600 m brett och 200 m högt, där glaciärkurser från Spiterstulen ofta hålles.

Svellnosbreen är en av de få glaciärerna i Jotunheimen som faktiskt har avancerat betydligt de senaste åren. Under den Lilla Istiden sköt tungan nedför hela branten och gick samman med Tverråbreen nere i dalen, 1.5 km längre fram och 400 m längre ner än nu.


20. Ymelsbreen

Ymelsbreen (12.18 km2) är namnet på glaciärkomplexet söder om Tverråtindan (2309 m) i södra Galdhøpiggmassivet.

20a. Nordre Illåbreen

Nordre Illåbreen (3.41 km2), en dalglaciär i Ymelsbreen norr om Bukkehøi (2314 m), svänger ner mot Leirdalen. Under den Lilla Istiden stod fronten ca 1.1 km från sin nuvarande position.

20b. Tverråbreen

Tverråbreen (5.63 km2), den största glaciären i Galdhøpiggmassivet och den mellersta delen av Ymelsbreen, är en dalglaciär med två istungor som återförenas nedanför en nunatak. NVE utförde massbalansmätningar här under åren 1962-63. Under den Lilla Istiden sträckte sig Tverråbreens tunga 2.3 km längre ut mot Visdalen. Den var då också sammanhängande med Svellnosbreen i norr.

20c. Bukkeholsbreen

Bukkeholsbreen (3.14 km2) är en dalglaciär i södra Ymelsbreen, öster om Bukkeholstindan (2213 m). Under den Lilla Istiden stod dess front ca 1.0 km längre fram än nu.


21. Søre Illåbreen

Søre Illåbreen (4.91 km2) är en dalglaciär i södra Galdhøpiggmassivet, norr om Tverrbotntindan (2161 m).


22. Stølsnosbreen

Stølsnosbreen (2.32 km2) är ett litet glaciärkomplex norr om Morka-Koldedalen i sydvästra Jotunheimen.

22a. Nordre Stølsnosbreen

Nordre Stølsnosbreen (0.80 km2), en liten nischglaciär i Stølsnosbreen, ligger väster om Stølsnostind (2074 m).

22b. Søre Stølsnosbreen

Hjelledalsbreen från N Hjelledalsbreen från N, 27 juli 1984. (61 kB)

Søre Stølsnosbreen (1.52 km2) är en nischglaciär i Stølsnosbreen mellan Stølsnostind (2074 m) och Falketind (2067 m).


23. Falkebreen

Falkebreen (1.29 km2), eller Snøggeken som den också kallas, är en nischglaciär på Falketinds (2067 m) östsida.


24. Nordre Koldedalsbreen

Nordre Koldedalsbreen från NO Nordre Koldedalsbreen från NO, 27 juli 1984. (62 kB)

Nordre Koldedalsbreen (1.36 km2) är en platåglaciär öster om Koldedalstind (1927 m).


25. Søre Koldedalsbreen

Søre Koldedalsbreen (1.06 km2), en liten nischglaciär, ligger på nordsidan av Breidkvamsnosi.


26. Urdabreen

Urdabreen (7.96 km2) är ett glaciärkomplex invid Urdanostind (2157 m) i södra Jotunheimen.

26a. Skogadalsbreen

Skogadalsbreen (1.33 km2), en liten dalglaciär i Urdabreen, sträcker sig ner mot Skogadalen.

26b. Urdanosbreen

Urdanosbreen (3.29 km2) är en dalglaciär i Urdabreen öster om Urdanostind (2157 m), med rätt bred tunga. I västligaste delen slutar den i en liten sjö.

26c. Mjølkedalsbreen

Mjølkedalsbreen (3.34 km2) är en dalglaciär i östra Urdabreen. Dess övre del är flat, men den har ett mindre isfall där nedanför. Tungan dämde förr upp övre Mjølkedalsvatnet i sidodalen mot norr, och orsakade jökellopp. Sista gången detta hände var 1937, men sedan dess har isreträtten gjort att sjön inte längre är isdämd.


27. Sagibreen

Sagibreen (1.14 km2) är en nischglaciär öster om Sagi (2040 m).


28. Høgvaglbreen

Raudalsbreen från N Raudalsbreen från N, 30 juli 1984. (63 kB)

Høgvaglbreen (1.41 km2) är en platåglaciär norr om Høgvagltindan (2066 m) i centrala Jotunheimen.


Startsida Början
Dokumentets
början
Upp
Jotunheimens
större glaciärer
Nästa
Östra Jotunheimens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.