Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Västra Jotunheimens
större glaciärer
Upp
Jotunheimens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Östra Jotunheimens större glaciärer

Tjørnholstind från Heimdalshø Tjørnholstind från Heimdalshø, 25 juni 1986. (83 kB)

Till Östra Jotunheimen räknar jag här Glittertind (2464 m), det stora Memurumassivet, och fjällen söder om Gjende. Memurumassivet innehåller ett stort antal rätt stora glaciärer, medan området söder om Gjende mest har små och en del medelstora. Själva Glittertind visar upp ett par hyfsat stora glaciärer, inklusive den högsta punkten.

Östra Jotunheimen har ett ganska kontinentalt klimat med en relativt låg nederbörd, i synnerhet uppe i nordost. Glaciärerna i Östra Jotunheimen retirerar fortfarande, eller är i princip stabila, under det nuvarande klimatet.

Tabell över Östra Jotunheimens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1. Visbreen Glaciärkomplex 2.04 2.6 1490 2065 575
1a. varav Visdalsbreen Nischglaciär 1.17 1.7 1490 2065 575
1b. varav Langvassbreen Platåglaciär 0.87 1.5 1840 2050 210
2. Memurubreen Glaciärkomplex 12.09 6.8 1470 2240 770
2a. varav Hellstugubreen Dalglaciär 3.28 4.5 1470 2210 740
2b. varav Vestre Memurubreen Platåglaciär 8.81 5.0 1580 2240 660
3. Austre Memurubreen Dalglaciär 6.76 4.4 1645 2260 615
4. Skardbreen Platåglaciär 1.27 1.0 1850 2265 415
5. Veobreen Dalglaciär 9.40 5.0 1530 2310 780
6. Leirhøbreen Platåglaciär 1.28 1.9 1795 2325 530
7. Styggehøbreen Glaciärkomplex 4.02 3.4 1585 2240 655
7a. varav Nordre Styggehøbreen Nischglaciär 0.91 1.9 1810 2150 340
7b. varav Midtre Styggehøbreen Dalglaciär 2.55 3.3 1610 2240 630
7c. varav Søre Styggehøbreen Platåglaciär 0.56 1.8 1585 2190 605
8. Blåbreen Dalglaciär 3.71 3.5 1580 2120 540
9. Surtingsbreen Glaciärkomplex 2.52 3.5 1590 2315 725
9a. varav Okslibreen Platåglaciär 0.91 1.6 1735 2175 440
9b. varav Russglopbreen Platåglaciär 1.61 2.9 1590 2315 725
10. Glittertindbreen Glaciärkomplex 9.91 7.2 1700 2465 765
10a. varav Vestre Grjotbreen Dalglaciär 3.08 4.0 1765 2300 535
10b. varav Austre Grjotbreen Dalglaciär 3.27 3.2 1710 2405 695
10c. varav Gråsubreen Platåglaciär 2.98 3.6 1700 2270 570
10d. varav Glitterbreen Platåglaciär 0.58 1.6 2090 2465 375
11. Slettmarkbreen Nischglaciär 1.26 1.7 1460 2140 680
12. Langedalsbreen Nischglaciär 1.21 1.8 1475 2010 535
13. Svartdalsbreen Nischglaciär 1.18 1.7 1500 2175 675
14. Knutsholsbreen Dalglaciär 3.27 3.2 1445 2220 775
15. Skarvflyløyftbreen Nischglaciär 1.48 1.4 1650 2155 505
16. Tjørnholsbreen Dalglaciär 1.54 2.2 1550 2140 590
17. Steinflybreen Platåglaciär 1.27 1.9 1895 2160 265
18. Leirungskampbreen Nischglaciär 1.12 1.3 1580 1970 390
19. Leirungsbreen Dalglaciär 1.88 2.4 1470 1995 525
20. Raslebreen Dalglaciär 1.24 2.1 1550 2070 480
Totalt 68.45


1. Visbreen

Visbreen (2.04 km2) är ett litet glaciärkomplex i västra Memurumassivet.

1a. Visdalsbreen

Visdalsbreen (1.17 km2), norra delen av Visbreen, är en nischglaciär norr om Visbretinden (2234 m). Under den Lilla Istiden sträckte sig tungan ända ner till botten av Visdalen, 900 m längre fram än idag.

1b. Langvassbreen

Langvassbreen (0.87 km2) är en platåglaciär i södra Visbreen, norr om Langvatnet.


2. Memurubreen

Memurubreen (12.09 km2) är namnet på det stora glaciärkomplexet i västra Memurumassivet, mellan Hellstugutindan (2346 m) och Memurutindan (2364 m). Glaciärpasset på 1950 m är en gammal väl använd led mellan Visdalen och Gjende.

2a. Hellstugubreen

Hellstugubreen (3.28 km2), norra delen av Memurubreen, är en långsträckt dalglaciär med relativt jämn lutning. Ett glaciärpass leder över till Vestre Memurubreen. Tidigare fick glaciären ett tillskott från en sidoglaciär under Hellstuguhøi (2072 m), men den är avsnörd från resten av isen nu. Hellstugubreen rör sig med ganska låg hastighet, med bara drygt 15 m/år som snabbast.

På Hellstugubreen har NVE företagit massbalansmätningar sedan 1962, och under tiden fram till år 2000 har glaciären haft ett nettounderskott på 10.3 m vattenekvivalent. Hellstugubreen har ett rätt kontinentalt klimat, och uppvisar fortsatta underskott, till skillnad från många mer maritima glaciärer. Tungan retirerar fortfarande stadigt, och står nu ca 1.2 km bakom sina yttersta ändmoräner från den Lilla Istiden.

2b. Vestre Memurubreen

Vestre Memurubreen (8.81 km2) är en stor, närmast platåglaciär i södra Memurubreen. Den ligger i en bred sänka mellan Hellstugutindan (2346 m), Memurutindan (2230 m) och Hinnåtefjellet (2114 m). Ett glaciärpass i norr leder över till Hellstugubreen. Större delen av glaciären är flat och relativt sprickfri, men vid tungorna i söder och öster blir det brantare och det finns en del sprickor.

Under den Lilla Istiden satt Vestre Memurubreen ihop med Austre Memurubreen i tungan, och sträckte sig då omkring 1.2 km längre ned i Memurudalen än nu i en tvådelad istunga. I söder stod isfronten ca 400 m längre fram än nu. NVE utförde massbalansmätningar här mellan 1968 och 1972.


3. Austre Memurubreen

Austre Memurubreen (6.76 km2) är en rätt stor komplex dalglaciär söder om Memurutindan (2364 m). Den är mestadels ganska jämn, men det finns några sprickområden. Skardbreen var tidigare en del av Austre Memurubreen, men den snördes av på 1970-talet.

Under den Lilla Istiden var glaciären betydligt större, och gick samman med Vestre Memurubreen i en gemensam tunga omkring 2.7 km längre fram än nu. Massbalansmätningar utfördes här av NVE under åren 1968-72.


4. Skardbreen

Skardbreen (1.27 km2) är en liten platåglaciär söder om Veotindan (2267 m). Tidigare var den en del av Austre Memurubreen.


5. Veobreen

Veobreen (9.40 km2), en stor, bred dalglaciär, ligger norr om Memurutindan (2364 m). Det är den största enskilda isströmmen i Jotunheimen, och den har en stor nunatak kallad Veobretinden (2183 m). En tydlig mittmorän avskiljer den nordvästra, brantare delen från resten av Veobreen. Det finns ett litet isfall i nordligaste delen.

Under den Lilla Istiden stod den nordvästra tungans isfront ca 500 m längre fram än nu, medan den större, östra istungan nådde omkring 1.7 km längre ut i Veodalen än idag.


6. Leirhøbreen

Leirhøbreen (1.28 km2) är en platåglaciär på nordvästsidan av Leirhø (2330 m).


7. Styggehøbreen

Styggehøbreen (4.02 km2), är ett glaciärkomplex öster om Veotindan (2267 m).

7a. Nordre Styggehøbreen

Nordre Styggehøbreen (0.91 km2), en nischglaciär i Styggehøbreen, har en mycket tydlig mittmorän.

7b. Midtre Styggehøbreen

Midtre Styggehøbreen (2.55 km2) är en dalglaciär i Styggehøbreen med måttlig lutning. Under den Lilla Istiden stod dess front ca 900 m längre fram än idag.

7c. Søre Styggehøbreen

Søre Styggehøbreen (0.56 km2) är en liten platåglaciär i södra Styggehøbreen.


8. Blåbreen

Blåbreen (3.71 km2), en dalglaciär norr om Surtingssui (2368 m), har en tydlig mittmorän. Dess yttersta ändmoräner, från den Lilla Istiden, står ute i en sjö ca 700 m längre fram än den nuvarande isfronten. Under åren 1962-63 utförde NVE massbalansmätningar på Blåbreen.


9. Surtingsbreen

Surtingsbreen med Russglopbreen från SO Surtingsbreen med Russglopbreen från SO, 14 september 1989. (56 kB)

Surtingsbreen (2.52 km2) är ett litet glaciärkomplex öster om Surtingssui (2368 m) i södra Memurumassivet.

9a. Okslibreen

Okslibreen (0.91 km2) är en liten platåglaciär i norra Surtingsbreen.

9b. Russglopbreen

Russglopbreen (1.61 km2) är en brant och smal utlöpare från södra Surtingsbreen. Dess sprickiga tunga ligger sådär 800 m bakom moränerna från den Lilla Istiden.


10. Glittertindbreen

Glittertindbreen (9.91 km2) är namnet på glaciärkomplexet omkring Glittertind (2464 m).

10a. Vestre Grjotbreen

Vestre Grjotbreen från V Vestre Grjotbreen från V, 5 augusti 1982. (48 kB)

Vestre Grjotbreen (3.08 km2) är en svängd dalglaciär i västra Glittertindbreen med ganska jämn lutning.

10b. Austre Grjotbreen

Austre Grjotbreen (3.27 km2), en komplext formad dalglaciär i mellersta Glittertindbreen, glider ner norrut från Glittertind (2464 m), och delas upp i två istungor, varav den västra slutar i Trollsteintjørni med en 400 m bred isbräcka. Under den Lilla Istiden fyllde isen upp hela sjön med fronten 900 m längre fram än nu.

10c. Gråsubreen

Gråsubreen (2.98 km2) är en platåglaciär i östra Glittertindbreen, som har jämn sluttning och få sprickor. Den har massiva, isfyllda moräner från den Lilla Istiden, 400 m från den nuvarande frontpositionen.

Gråsubreen har ett mycket kontinentalt klimat, och har sedan 1962 varit förmål för massbalansmätningar, utförda av NVE. Under tiden 1962-2000 har glaciären haft ett nettounderskott på 9.9 m vattenekvivalent, fördelat över hela ytan. Gråsubreen har liten massomsättning och svag rörelse, och den uppvisar fortsatta underskott under de flesta år.

10d. Glitterbreen

Glitterbreen (0.58 km2) är en liten platåglaciär i södra Glittertindbreen.


11. Slettmarkbreen

Slettmarkbreen från N Slettmarkbreen från N, 1 augusti 1984. (51 kB)

Slettmarkbreen (1.26 km2) är en ganska brant nischglaciär norr om Slettmarkpiggen (2163 m).


12. Langedalsbreen

Langedalsbreen (1.21 km2), en nischglaciär norr om Langedalstinden (2190 m), fyller upp översta delen av Langedalen.


13. Svartdalsbreen

Svartdalsbreen (1.18 km2) är en nischglaciär väster om Mesmogtinden (2264 m).


14. Knutsholsbreen

Knutsholsbreen (3.27 km2), en långsträckt dalglaciär öster om Knutsholstind (2341 m), matas av isras från en mycket brant hängande biglaciär.


15. Skarvflyløyftbreen

Skarvflyløyftbreen (1.48 km2) är en komplex nischglaciär öster om Leirungstinden (2288 m).


16. Tjørnholsbreen

Tjørnholsbreen (1.54 km2) är en liten dalglaciär norr om Tjørnholstinden (2330 m), som slutar i en liten sjö med en 200 m bred isbräcka.


17. Steinflybreen

Steinflybreen (1.27 km2) är en platåglaciär öster om Tjørnholstinden (2330 m), med isfyllda ändmoräner från den Lilla Istiden 300 m framför isfronten.


18. Leirungskampbreen

Leirungskampbreen (1.12 km2), en mindre nischglaciär på nordsidan av Kalvåhøgda (2208 m), går precis ner i den lilla sjön Leirungstjørnin. Under den Lilla Istiden stod isfronten halvvägs ut i sjön, 400 m längre fram än nu.


19. Leirungsbreen

Leirungsdalen från Heimdalshø Leirungsdalen från Heimdalshø, 25 juni 1986. (138 kB)

Leirungsbreen (1.88 km2) är en dalglaciär norr om Kalvåhøgda (2187 m). Dess yttersta ändmoräner, från den Lilla Istiden, ligger omkring 700 m längre fram än isfrontens nuvarande position.


20. Raslebreen

Raslebreen (1.24 km2) är en liten dalglaciär norr om Rasletinden (2105 m). Under den Lilla Istiden stod dess front ca 700 m längre fram än idag.


Startsida Början
Dokumentets
början
Nästa
Västra Jotunheimens
större glaciärer
Upp
Jotunheimens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.