Startsida Början
Dokumentets
början
Upp
Norges
större glaciärer
Nästa
Lyngens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 2 juni 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier och annan grafik © 1999 Gunnar Ljungstrand. Kontakta mig gärna på dervak@algonet.se.

Alla bilder är klickbara - länkar till andra ställen. Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Finnmarks större glaciärer

Øksfjordjøkelen från S Øksfjordjøkelen från S, 3 juli 1986. (44 kB)

I Finnmark finns det större glaciärer i två områden; på ön Seiland och på Bergsfjordhalvøya (delar av glaciärerna där ligger i Troms fylke). Den högsta toppen inom området är en snökupol på Øksfjordjøkelen (1204 m). Området domineras av utpräglade platåglaciärer, och det finns 4 större sådana.

Dessa glaciärers relativt östliga läge tycks ha medfört att de inte fått del av den nederbördsökning som orsakat att många norska glaciärer idag avancerar. Øksfjordjøkelen har under de senaste åren varit i stort sett i balans, medan den mindre Langfjordjøkelen har haft kraftiga underskott. Detta beror antagligen på att den har en betydligt lägre medelhöjd, och därmed drabbas hårdare av den högre sommartemperaturen. Området innehåller också den enda norska glaciär som når ända ner i havet, låt vara i regenererad form.

Innehåll

  • Finnmarks större glaciärer med grunddata


  • Kartor över glaciärerna på Seiland och Bergsfjordhalvøya


  • Tabell över Finnmarks glaciärer över 5 km2 (glaciärkomplex räknade som en enhet)


  • Tabell över Finnmarks glaciärer över 5 km2 (glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)


  • Tabell över Finnmarks större glaciärer med grunddata

    #Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
    1. Nordmannsjøkelen Glaciärkomplex 2.00 2.8 490 1050 560
    1a. varav Nordmannsbreen Platåglaciär 1.56 1.4 775 1050 275
    1b. varav Straumdalsbreen Platåglaciär 0.44 1.6 490 1050 560
    2. Seilandsjøkelen Glaciärkomplex 12.25 5.6 475 935 460
    2a. varav Breidhovdbreen Platåglaciär 1.48 1.3 805 920 115
    2b. varav Rätkajekna Platåglaciär 0.98 1.9 630 845 215
    2c. varav Seilandsbreen Platåglaciär 9.79 3.5 475 935 460
    3. Svartfjelljøkelen Glaciärkomplex 6.26 4.0 350 1160 810
    3a. varav Brattnesbreen Platåglaciär 1.52 2.4 350 1160 810
    3b. varav Tverrfjordbreen Platåglaciär 1.09 2.1 615 1160 545
    3c. varav Bergsfjordbreen Platåglaciär 3.65 3.1 480 1065 585
    4. Øksfjordjøkelen Glaciärkomplex 42.62 10.3 0 1205 1205
    4a. varav Skognesbreen Platåglaciär 0.85 1.3 790 1035 245
    4b. varav Tverrfjordbreen Platåglaciär 1.47 1.9 660 1040 380
    4c. varav Sørfjordbreen Platåglaciär 2.58 3.5 430 1205 775
    4d. varav Fjorddalsbreen Platåglaciär 5.52 3.0 460 1205 745
    4e. varav Juovvajekna Platåglaciär 5.33 3.1 280 1165 885
    4f. varav Harjijekna Platåglaciär 0.76 1.8 470 1110 640
    4g. varav Isfjordjøkelen Platåglaciär 12.56 5.3 0 1200 1200
    4h. varav Isvassbreen Platåglaciär 3.93 3.9 475 1175 700
    4i. varav Isdaljøkelen Platåglaciär 9.62 5.2 265 1205 940
    5. Langfjordjøkelen Glaciärkomplex 9.01 5.6 280 1055 775
    5a. varav Vestre Tverrfjordbreen Platåglaciär 1.06 2.1 680 1055 375
    5b. varav Austre Tverrfjordbreen Platåglaciär 0.79 1.2 785 1055 270
    5c. varav Nordmannbreen Platåglaciär 0.96 1.5 675 1025 350
    5d. varav Langfjordbreen Platåglaciär 3.94 4.8 280 1055 775
    5e. varav Årjep Eljajekna Platåglaciär 0.76 1.3 760 940 180
    5f. varav Nuortap Eljajekna Platåglaciär 1.50 2.2 610 1050 440
    Totalt 72.14


    Kartor över glaciärerna på Seiland och Bergsfjordhalvøya

    Karta över glaciärerna på Seiland Karta över glaciärerna på Seiland. (23 kB)

    Karta över glaciärerna på 
Bergsfjordhalvøya Karta över glaciärerna på Bergsfjordhalvøya. (60 kB)


    1. Nordmannsjøkelen

    Nordmannsjøkelen (2.00 km2) eller på lapska Tatjavuonjiekki är en liten platåglaciär på Seiland. Tidigare har den varit mycket mer vidsträckt, men nu har den fragmenterat.

    1a. Nordmannsbreen

    Nordmannsbreen (1.56 km2) är den norra, större delen av den återstående Nordmannsjøkelen, på norra delen av Seilandstuva.

    1b. Straumdalsbreen

    Straumdalsbreen (0.44 km2) är en mindre del av Nordmannsjøkelen. Den skickar ned en smal tunga i Straumdalen.


    2. Seilandsjøkelen

    Seilandsjøkelen (12.25 km2) är en rätt betydande platåglaciär på ön Seiland. Den ligger som helhet under 1000 m över havet och sluttar svagt mot söder. Glaciären består av tre delar, varav en, Seilandsbreen, är rätt omfattande. På lapska kallas den Nuortakätjjiekki.

    2a. Breidhovdbreen

    Breidhovdbreen (1.48 km2) är en mindre, mot NV vettande del av Seilandsjøkelen. Under den Lilla Istiden var denna del mycket mer omfattande, och hade två betydande istungor. Den nordvästra sträckte sig ca 1.7 km längre ut än idag och den norra omkring 1.3 km.

    2b. Rätkajekna

    Rätkajekna (0.98 km2) är den nordöstra delen av Seilandsjøkelen.

    2c. Seilandsbreen

    Seilandsbreen (9.79 km2) är den största, mot söder vettande, delen av Seilandsjøkelen. Den har jämn och svag lutning, och bör vara relativt sprickfri. När den var som störst, under den Lilla Istiden, nådde den ca 1.2 km längre ut än idag.


    3. Svartfjelljøkelen

    Svartfjelljøkelen (6.26 km2) är en platåglaciär på Svartfjellet, en liten bit norr om sin mycket större granne Øksfjordjøkelen. Den består av tre mindre rätt branta delar, som alltså borde vara ganska sprickiga.

    3a. Brattnesbreen

    Brattnesbreen (1.52 km2) är en brant utlöpare av Svartfjelljøkelen, som glider ned mot Brattnesdalen.

    3b. Tverrfjordbreen

    Tverrfjordbreen (1.09 km2), en smal och brant tunga av Svartfjelljøkelen, löper ned från Svartfjellets iskupol mot Tverrfjorddalen.

    3c. Bergsfjordbreen

    Bergsfjordbreen (3.65 km2) glider ned mot väster och är den största delen av Svartfjelljøkelen. Under den Lilla Istiden gled den fram över ett tvärstup och slutade på bara 135 m höjd nästan nere vid Bergsfjordvatnet, omkring 1.2 km längre fram än idag, men nu står den helt ovanför branten.


    4. Øksfjordjøkelen

    Øksfjordjøkelens övre delar, ovanför 
Isdaljøkelen Øksfjordjøkelens övre delar, ovanför Isdaljøkelen, augusti 1998. (85 kB) --- Foto: Steffan Kristoffersen

    Øksfjordjøkelen (42.62 km2) är en stor platåglaciär som dominerar Bergsfjordhalvøya. Den ligger delvis i Troms fylke och består av 9 delar, varav Fjorddalsbreen, Juovvajekna, Isfjordjøkelen, Isvassbreen och Isdaljøkelen är de större. Själva platån har svag lutning, men kanterna är mycket branta, vilket resulterar i många isfall. Det lapska namnet på glaciären är Aksvuonjiekki.

    4a. Skognesbreen

    Skognesbreen (0.85 km2) är en liten utlöpare av Øksfjordjøkelen, som vetter mot Skognesdalen.

    4b. Tverrfjordbreen

    Tverrfjordbreen (1.47 km2) i nordvästra delen av Øksfjordjøkelen är en liten tunga som glider ned mot Tverrfjorddalen.

    4c. Sørfjordbreen

    Sørfjordbreen från NO Sørfjordbreen från NO, augusti 1998. (59 kB) --- Foto: Steffan Kristoffersen

    Sørfjordbreen (2.58 km2) är en brant och smal utlöpare av Øksfjordjøkelen. När den var som störst, under den Lilla Istiden, sträckte sig den ca 1.1 km längre ned i Sørfjorddalen.

    4d. Fjorddalsbreen

    Fjorddalsbreen på Øksfjordjøkelen från Ö Fjorddalsbreen på Øksfjordjøkelen från Ö. (101 kB) --- Foto: Stig Wigum

    Fjorddalsbreen (5.52 km2) är en brant, komplex utlöpare, med ett flertal mindre isfall, på nordsidan av Øksfjordjøkelen. Också denna sköt förr betydligt längre ned i Fjorddalen och stod under den Lilla Istiden ca 1.0 km längre fram än nu.

    4e. Juovvajekna

    Juovvajekna på Øksfjordjøkelen från Ö Juovvajekna på Øksfjordjøkelen från Ö. (86 kB) --- Foto: Stig Wigum

    Juovvajekna (5.33 km2) är en sammansatt brant och sprickig utlöpare av Øksfjordjøkelen mot öster och Isbredalen. Den har två grenar; en nordlig och en sydlig, med upp till 400 m höga isfall.

    Juovvajeknas norra gren från Ö Juovvajeknas norra gren från Ö. (111 kB) --- Foto: Stig Wigum

    Juovvajeknas norra gren har ett mycket smalt och brant tillflöde från isplatån ovanför.

    Isfallet i Juovvajeknas södra gren från S Isfallet i Juovvajeknas södra gren från S. (104 kB) --- Foto: Stig Wigum

    Under den Lilla Istiden flöt de båda grenarna samman och sträckte sig ända ut i sjön nere i dalen, omkring 1.4 km längre ut än idag.

    4f. Harjijekna

    Harjijekna (0.76 km2) är en mindre del av Øksfjordjøkelen på sydöstra sidan, som under den Lilla Istiden nådde omkring 500 m längre ut i dalen.

    4g. Isfjordjøkelen

    Isfjordjøkelen på Øksfjordjøkelen från S Isfjordjøkelen på Øksfjordjøkelen från S, 3 juli 1986. (48 kB)

    Isfjordjøkelen (12.56 km2) är Øksfjordjøkelens största utlöpare, och den flyter i sydlig riktning fram till ett tvärstup. Där bildas ett 400 m högt isfall (Øverisen/Padjejiekki), där ismassorna rasar ner hundratals m och bildar en regenererad glaciär (Nerisen/Vuollejiekki), som åtminstone för några år sedan fortfarande gick ända ned i Isfjorden (som den innersta delen av Jøkelfjorden kallas).

    Isfjordjøkelen från SO Isfjordjøkelen från SO, augusti 1994. (106 kB) --- Foto: Steffan Kristoffersen

    Förr var Nerisen mycket större och kalvade aktivt i fjorden, och under Lilla Istiden (fram till 1860-talet) satt isen ihop hela vägen upp, och isfronten stod ca 500 m längre ut i fjorden. När det rasar ner ismassor på Nerisen, och därifrån ner i fjorden kan islavinerna ibland orsaka väldiga svallvågor, s.k. tsunamis. De kan nå en höjd av flera m även många km ut i fjorden, och kan utgöra en allvarlig risk för liv och egendom. Is avsedd för kylning av fisk bröts från Nerisen ända fram till 1949.

    4h. Isvassbreen

    Isvassbreen (3.94 km2) är en sydvästlig utlöpare av Øksfjordjøkelen, som tidigare kalvade i Isvatnet. Nu har den emellertid dragit sig helt upp ur sjön, som frilades så sent som under 1960-talet. Under Lilla Istiden gick denna glaciär ända ned i Skalsadalen, omkring 1.8 km längre ut än idag.

    4i. Isdaljøkelen

    Uppe i Isdaljøkelens isfall Uppe i Isdaljøkelens isfall, augusti 1996. (99 kB) --- Foto: Steffan Kristoffersen

    Isdaljøkelen (9.62 km2) är en stor västlig utlöpare från Øksfjordjøkelen. Den har ett rätt stort och komplext, 500 m högt isfall.

    Isdaljøkelens övre delar Isdaljøkelens övre delar, augusti 1998. (96 kB) --- Foto: Steffan Kristoffersen

    Under den Lilla Istiden sträckte sig denna glaciär ca 1.2 km längre ned i dalgången.

  • Steffan Kristoffersens websida om Øksfjordjøkelen
  • Stig Wigums websida om Øksfjordjøkelen

  • 5. Langfjordjøkelen

    Langfjordjøkelen (9.01 km2) är en medelstor platåglaciär, delvis inom Troms fylke, väster om Øksfjordjøkelen. Glaciären delas upp i 6 delar, varav en, Langfjordbreen, är den enda större delen. Langfjordjøkelen fortsätter att ha underskott till skillnad från sina grannar, som är i stort sett i balans. Detta kan bero på att den har en betydligt lägre medelhöjd. Dess lapska namn är Partnatvuonjiekki.

    5a. Vestre Tverrfjordbreen

    Vestre Tverrfjordbreen (1.06 km2) är en mindre del av Langfjordjøkelen på nordvästra sidan.

    5b. Austre Tverrfjordbreen

    Austre Tverrfjordbreen (0.79 km2), en nordlig flik av Langfjordjøkelen, glider ned mot Tverrfjorddalen.

    5c. Nordmannbreen

    Nordmannbreen (0.96 km2) ligger i nordöstra delen av Langfjordjøkelen. Denna del kan ha fått kraftigt minskad area, då en del av den blivit helt avsnörd.

    5d. Langfjordbreen

    Langfjordbreen från Ö Langfjordbreen från Ö, 27 juli 1998. (97 kB) --- Foto: Hallgeir Elvehøy (NVE)

    Langfjordbreen (3.94 km2), den stora östliga utlöparen av Langfjordjøkelen, har en relativt jämn lutning även om sprickområden förekommer, särskilt i de övre delarna. Denna glaciär är föremål för massbalansundersökningar utförda av NVE sedan 1989 (med undantag för 1994-95), vilka har visat fortsatt tillbakagång. Detta till skillnad från de flesta andra undersökta glaciärer i Norge, som har varit stabila eller avancerat de senaste åren. Under perioden 1989-2000 har glaciären minskat i tjocklek med 4.2 m vattenekvivalent, jämnt fördelat över hela ytan. Sedan sitt maximum under den Lilla Istiden har Langfjordbreen retirerat med 1.5 km, och drygt hälften av det sedan 1966.

    5e. Årjep Eljajekna

    Årjep Eljajekna (0.76 km2) är en mot söder vettande flik av Langfjordjøkelen.

    5f. Nuortap Eljajekna

    Nuortap Eljajekna (1.50 km2) är en liten brant västlig tunga på Langfjordjøkelen. Under den Lilla Istiden nådde den ca 800 m längre ut i dalen än nu.


    Finnmarks glaciärer över 5 km2

    (Glaciärkomplex räknade som en enhet)

    Namn Area (km2) Typ Område
    1. Øksfjordjøkelen 42.62 Glaciärkomplex Finnmark
    2. Seilandsjøkelen 12.25 Glaciärkomplex Finnmark
    3. Langfjordjøkelen 9.01 Glaciärkomplex Finnmark
    4. Svartfjelljøkelen 6.26 Glaciärkomplex Finnmark


    Finnmarks glaciärer över 5 km2

    (Glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)

    Namn Area (km2) Typ Glaciärkomplex
    1. Isfjordjøkelen 12.56 Platåglaciär Øksfjordjøkelen
    2. Seilandsbreen 9.79 Platåglaciär Seilandsjøkelen
    3. Isdaljøkelen 9.62 Platåglaciär Øksfjordjøkelen
    4. Fjorddalsbreen 5.52 Platåglaciär Øksfjordjøkelen
    5. Juovvajekna 5.33 Platåglaciär Øksfjordjøkelen


    Startsida Början
    Dokumentets
    början
    Upp
    Norges
    större glaciärer
    Nästa
    Lyngens
    större glaciärer
    Sitekarta
    Site-
    karta
    Email
    Emaila till
    författaren
    Copyleft
    Copyleft-
    information
    In English
    This document
    in English
    Senast uppdaterad: 2 juni 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
    Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.