Dokumentets början	Norges större glaciärer	Lyngens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 2 juni 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.

Finnmarks större glaciärer

I Finnmark finns det större glaciärer i två områden; på ön Seiland och på Bergsfjordhalvøya (delar av glaciärerna där ligger i Troms fylke). Den högsta toppen inom området är en snökupol på Øksfjordjøkelen (1204 m). Området domineras av utpräglade platåglaciärer, och det finns 4 större sådana.

Dessa glaciärers relativt östliga läge tycks ha medfört att de inte fått del av den nederbördsökning som orsakat att många norska glaciärer idag avancerar. Øksfjordjøkelen har under de senaste åren varit i stort sett i balans, medan den mindre Langfjordjøkelen har haft kraftiga underskott. Detta beror antagligen på att den har en betydligt lägre medelhöjd, och därmed drabbas hårdare av den högre sommartemperaturen. Området innehåller också den enda norska glaciär som når ända ner i havet, låt vara i regenererad form.

Innehåll

Finnmarks större glaciärer med grunddata

Kartor över glaciärerna på Seiland och Bergsfjordhalvøya

Tabell över Finnmarks glaciärer över 5 km² (glaciärkomplex räknade som en enhet)

Tabell över Finnmarks glaciärer över 5 km² (glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)

Tabell över Finnmarks större glaciärer med grunddata

Kartor över glaciärerna på Seiland och Bergsfjordhalvøya

Karta över glaciärerna på Seiland. (23 kB)

Karta över glaciärerna på Bergsfjordhalvøya. (60 kB)

1. Nordmannsjøkelen

Nordmannsjøkelen (2.00 km²) eller på lapska Tatjavuonjiekki är en liten platåglaciär på Seiland. Tidigare har den varit mycket mer vidsträckt, men nu har den fragmenterat.

1a. Nordmannsbreen

Nordmannsbreen (1.56 km²) är den norra, större delen av den återstående Nordmannsjøkelen, på norra delen av Seilandstuva.

1b. Straumdalsbreen

Straumdalsbreen (0.44 km²) är en mindre del av Nordmannsjøkelen. Den skickar ned en smal tunga i Straumdalen.

2. Seilandsjøkelen

Seilandsjøkelen (12.25 km²) är en rätt betydande platåglaciär på ön Seiland. Den ligger som helhet under 1000 m över havet och sluttar svagt mot söder. Glaciären består av tre delar, varav en, Seilandsbreen, är rätt omfattande. På lapska kallas den Nuortakätjjiekki.

2a. Breidhovdbreen

Breidhovdbreen (1.48 km²) är en mindre, mot NV vettande del av Seilandsjøkelen. Under den Lilla Istiden var denna del mycket mer omfattande, och hade två betydande istungor. Den nordvästra sträckte sig ca 1.7 km längre ut än idag och den norra omkring 1.3 km.

2b. Rätkajekna

Rätkajekna (0.98 km²) är den nordöstra delen av Seilandsjøkelen.

2c. Seilandsbreen

Seilandsbreen (9.79 km²) är den största, mot söder vettande, delen av Seilandsjøkelen. Den har jämn och svag lutning, och bör vara relativt sprickfri. När den var som störst, under den Lilla Istiden, nådde den ca 1.2 km längre ut än idag.

3. Svartfjelljøkelen

Svartfjelljøkelen (6.26 km²) är en platåglaciär på Svartfjellet, en liten bit norr om sin mycket större granne Øksfjordjøkelen. Den består av tre mindre rätt branta delar, som alltså borde vara ganska sprickiga.

3a. Brattnesbreen

Brattnesbreen (1.52 km²) är en brant utlöpare av Svartfjelljøkelen, som glider ned mot Brattnesdalen.

3b. Tverrfjordbreen

Tverrfjordbreen (1.09 km²), en smal och brant tunga av Svartfjelljøkelen, löper ned från Svartfjellets iskupol mot Tverrfjorddalen.

3c. Bergsfjordbreen

Bergsfjordbreen (3.65 km²) glider ned mot väster och är den största delen av Svartfjelljøkelen. Under den Lilla Istiden gled den fram över ett tvärstup och slutade på bara 135 m höjd nästan nere vid Bergsfjordvatnet, omkring 1.2 km längre fram än idag, men nu står den helt ovanför branten.

4. Øksfjordjøkelen

Øksfjordjøkelen (42.62 km²) är en stor platåglaciär som dominerar Bergsfjordhalvøya. Den ligger delvis i Troms fylke och består av 9 delar, varav Fjorddalsbreen, Juovvajekna, Isfjordjøkelen, Isvassbreen och Isdaljøkelen är de större. Själva platån har svag lutning, men kanterna är mycket branta, vilket resulterar i många isfall. Det lapska namnet på glaciären är Aksvuonjiekki.

4a. Skognesbreen

Skognesbreen (0.85 km²) är en liten utlöpare av Øksfjordjøkelen, som vetter mot Skognesdalen.

4b. Tverrfjordbreen

Tverrfjordbreen (1.47 km²) i nordvästra delen av Øksfjordjøkelen är en liten tunga som glider ned mot Tverrfjorddalen.

4c. Sørfjordbreen

Sørfjordbreen (2.58 km²) är en brant och smal utlöpare av Øksfjordjøkelen. När den var som störst, under den Lilla Istiden, sträckte sig den ca 1.1 km längre ned i Sørfjorddalen.

4d. Fjorddalsbreen

Fjorddalsbreen (5.52 km²) är en brant, komplex utlöpare, med ett flertal mindre isfall, på nordsidan av Øksfjordjøkelen. Också denna sköt förr betydligt längre ned i Fjorddalen och stod under den Lilla Istiden ca 1.0 km längre fram än nu.

4e. Juovvajekna

Juovvajekna (5.33 km²) är en sammansatt brant och sprickig utlöpare av Øksfjordjøkelen mot öster och Isbredalen. Den har två grenar; en nordlig och en sydlig, med upp till 400 m höga isfall.

Juovvajeknas norra gren har ett mycket smalt och brant tillflöde från isplatån ovanför.

Under den Lilla Istiden flöt de båda grenarna samman och sträckte sig ända ut i sjön nere i dalen, omkring 1.4 km längre ut än idag.

4f. Harjijekna

Harjijekna (0.76 km²) är en mindre del av Øksfjordjøkelen på sydöstra sidan, som under den Lilla Istiden nådde omkring 500 m längre ut i dalen.

4g. Isfjordjøkelen

Isfjordjøkelen (12.56 km²) är Øksfjordjøkelens största utlöpare, och den flyter i sydlig riktning fram till ett tvärstup. Där bildas ett 400 m högt isfall (Øverisen/Padjejiekki), där ismassorna rasar ner hundratals m och bildar en regenererad glaciär (Nerisen/Vuollejiekki), som åtminstone för några år sedan fortfarande gick ända ned i Isfjorden (som den innersta delen av Jøkelfjorden kallas).

Förr var Nerisen mycket större och kalvade aktivt i fjorden, och under Lilla Istiden (fram till 1860-talet) satt isen ihop hela vägen upp, och isfronten stod ca 500 m längre ut i fjorden. När det rasar ner ismassor på Nerisen, och därifrån ner i fjorden kan islavinerna ibland orsaka väldiga svallvågor, s.k. tsunamis. De kan nå en höjd av flera m även många km ut i fjorden, och kan utgöra en allvarlig risk för liv och egendom. Is avsedd för kylning av fisk bröts från Nerisen ända fram till 1949.

4h. Isvassbreen

Isvassbreen (3.94 km²) är en sydvästlig utlöpare av Øksfjordjøkelen, som tidigare kalvade i Isvatnet. Nu har den emellertid dragit sig helt upp ur sjön, som frilades så sent som under 1960-talet. Under Lilla Istiden gick denna glaciär ända ned i Skalsadalen, omkring 1.8 km längre ut än idag.

4i. Isdaljøkelen

Isdaljøkelen (9.62 km²) är en stor västlig utlöpare från Øksfjordjøkelen. Den har ett rätt stort och komplext, 500 m högt isfall.

Under den Lilla Istiden sträckte sig denna glaciär ca 1.2 km längre ned i dalgången.

Steffan Kristoffersens websida om Øksfjordjøkelen

Stig Wigums websida om Øksfjordjøkelen

5. Langfjordjøkelen

Langfjordjøkelen (9.01 km²) är en medelstor platåglaciär, delvis inom Troms fylke, väster om Øksfjordjøkelen. Glaciären delas upp i 6 delar, varav en, Langfjordbreen, är den enda större delen. Langfjordjøkelen fortsätter att ha underskott till skillnad från sina grannar, som är i stort sett i balans. Detta kan bero på att den har en betydligt lägre medelhöjd. Dess lapska namn är Partnatvuonjiekki.

5a. Vestre Tverrfjordbreen

Vestre Tverrfjordbreen (1.06 km²) är en mindre del av Langfjordjøkelen på nordvästra sidan.

5b. Austre Tverrfjordbreen

Austre Tverrfjordbreen (0.79 km²), en nordlig flik av Langfjordjøkelen, glider ned mot Tverrfjorddalen.

5c. Nordmannbreen

Nordmannbreen (0.96 km²) ligger i nordöstra delen av Langfjordjøkelen. Denna del kan ha fått kraftigt minskad area, då en del av den blivit helt avsnörd.

5d. Langfjordbreen

Langfjordbreen (3.94 km²), den stora östliga utlöparen av Langfjordjøkelen, har en relativt jämn lutning även om sprickområden förekommer, särskilt i de övre delarna. Denna glaciär är föremål för massbalansundersökningar utförda av NVE sedan 1989 (med undantag för 1994-95), vilka har visat fortsatt tillbakagång. Detta till skillnad från de flesta andra undersökta glaciärer i Norge, som har varit stabila eller avancerat de senaste åren. Under perioden 1989-2000 har glaciären minskat i tjocklek med 4.2 m vattenekvivalent, jämnt fördelat över hela ytan. Sedan sitt maximum under den Lilla Istiden har Langfjordbreen retirerat med 1.5 km, och drygt hälften av det sedan 1966.

5e. Årjep Eljajekna

Årjep Eljajekna (0.76 km²) är en mot söder vettande flik av Langfjordjøkelen.

5f. Nuortap Eljajekna

Nuortap Eljajekna (1.50 km²) är en liten brant västlig tunga på Langfjordjøkelen. Under den Lilla Istiden nådde den ca 800 m längre ut i dalen än nu.

Finnmarks glaciärer över 5 km²

(Glaciärkomplex räknade som en enhet)

Finnmarks glaciärer över 5 km²

(Glaciärkomplex uppdelade på isströmmar)

	Dokumentets början	Norges större glaciärer	Lyngens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 2 juni 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.