Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Ålfotens
större glaciärer
Upp
Breheimens
större glaciärer
Nästa
Norra Jostedalsbreens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Västra Jostedalsbreens större glaciärer

Briksdalsbreen från V Briksdalsbreen från V, 24 juni 1999. (76 kB)

Jostedalsbreen är Norges och Fastlandseuropas största glaciär; ett komplicerat system av isplatåer som skickar ner mäktiga isströmmar i dalarna på alla sidor, ofta i kolossala isfall. Enligt mätningar är isen på en del ställen mer än 600 m tjock. I norra delen har glaciären mer alpin karaktär, med många uppstickande toppar och kammar. Där finns också den högsta toppen på Jostedalsbreen, Lodalskåpa (2083 m), "Vestlandsdrottningen".

Jostedalsbreen har ett ganska maritimt klimat, med stora mängder snö på vintern. De senaste decennierna har det kommit så mycket att många tungor, i synnerhet korta och branta, har avancerat betydligt.

Med Västra Jostedalsbreen menar jag här den del av Jostedalsbreen som dräneras till Jølster och Olden. Andra mindre glaciärer i detta område kommer också med här.

Tabell över Västra Jostedalsbreens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
Jostedalsbreen Glaciärkomplex 533.48 60.4 60 1980 1920
1.Jostedalsbreen (Västra delen) Glaciärkomplex 97.41 30.1 315 1945 1630
1a.varav Marabreen Platåglaciär 2.68 2.8 1190 1565 375
1b.varav Lundebreen Platåglaciär 9.61 4.5 1030 1655 625
1c.varav Blåvassbreen Platåglaciär 1.83 2.5 1160 1630 470
1d.varav Strupebreen Platåglaciär 3.09 3.1 1170 1655 485
1e.varav Kaldekaribreen Platåglaciär 7.27 3.8 935 1720 785
1f.varav Grensevardbreen Platåglaciär 2.10 2.2 1365 1765 400
1g.varav Storenykbreen Platåglaciär 2.40 1.9 1045 1685 640
1h.varav Geitafjellbreen Platåglaciär 2.47 2.0 1205 1790 585
1i.varav Hovdeskredbreen Platåglaciär 3.38 2.3 1330 1770 440
1j.varav Åmotsbreen Platåglaciär 0.69 2.0 1460 1730 270
1k.varav Jostebotnbreen Nischglaciär 1.00 1.5 1150 1730 580
1l.varav Melkevollbreen Platåglaciär 9.37 4.9 380 1870 1490
1m.varav Tjøtabreen Platåglaciär 7.23 3.8 975 1870 895
1n.varav Briksdalsbreen Platåglaciär 12.09 6.7 345 1915 1570
1o.varav Brenndalsbreen Platåglaciär 17.79 9.9 315 1945 1630
1p.varav Flatefjellbreen Platåglaciär 8.26 4.2 1200 1805 605
1q.varav Høgefjellbreen Platåglaciär 2.41 2.8 1420 1705 285
1r.varav Foraeggbreen Platåglaciär 1.46 1.7 1350 1705 355
1s.varav Sundsbreen Platåglaciär 2.28 3.1 1170 1840 670
2.Grovabreen Glaciärkomplex 23.38 7.1 1020 1635 615
2a.varav Fagredalsbreen Platåglaciär 2.33 2.4 1030 1585 555
2b.varav Vidunderdalsbreen Platåglaciär 4.04 2.0 1080 1610 530
2c.varav Nordre Sygnesandsbreen Platåglaciär 2.88 2.4 1020 1635 615
2d.varav Søre Sygnesandsbreen Platåglaciär 1.93 1.9 1135 1620 485
2e.varav Mevassbreen Platåglaciär 2.96 2.2 1100 1635 535
2f.varav Austre Sandbotnbreen Platåglaciär 2.97 3.2 1110 1635 525
2g.varav Vestre Sandbotnbreen Platåglaciär 3.16 3.5 1050 1620 570
2h.varav Høgefjellbreen Platåglaciär 3.11 2.2 1130 1570 440
3.Bjørgabreen Glaciärkomplex 3.80 4.9 1055 1540 485
3a.varav Rambjørgabreen Platåglaciär 1.08 1.0 1200 1540 340
3b.varav Blåvassbreen Platåglaciär 0.99 1.7 1055 1515 460
3c.varav Litlebredalsbreen Platåglaciär 0.82 1.2 1190 1450 260
3d.varav Austre Høgerindbreen Platåglaciär 0.39 0.9 1350 1450 100
3e.varav Vestre Høgerindbreen Platåglaciär 0.52 1.2 1290 1440 150
4.Steinbotnbreen Glaciärkomplex 1.75 2.3 1150 1535 385
4a.varav Haugastøylbreen Platåglaciär 1.30 0.9 1150 1530 380
4b.varav Steinbreen Platåglaciär 0.45 1.2 1285 1535 250
5.Myklebustbreen Glaciärkomplex 53.00 13.5 890 1800 910
5a.varav Instebreen Platåglaciär 1.42 2.0 1170 1645 475
5b.varav Gytribreen Platåglaciär 3.74 2.4 1010 1740 730
5c.varav Yribreen Platåglaciär 3.71 2.1 1060 1740 680
5d.varav Høgalmebreen Platåglaciär 2.60 1.5 1155 1710 555
5e.varav Flatebreen Platåglaciär 1.62 2.6 1090 1675 585
5f.varav Haugabreen Dalglaciär 10.25 7.6 890 1800 910
5g.varav Sollibreen Platåglaciär 3.68 4.1 1110 1800 690
5h.varav Veslenibbabreen Platåglaciär 1.63 2.5 1135 1790 655
5i.varav Strupebreen Platåglaciär 12.26 4.8 1120 1780 660
5j.varav Høgegrovbreen Platåglaciär 2.96 2.6 1360 1735 375
5k.varav Blåfjellbreen Platåglaciär 2.50 2.5 1275 1730 455
5l.varav Sanddalsbreen Platåglaciär 6.63 3.4 1075 1735 660
6.Ceciliebreen Glaciärkomplex 8.58 7.0 990 1700 710
6a.varav Veslelogbreen Platåglaciär 1.05 1.6 990 1575 585
6b.varav Torvfjellsbreen Platåglaciär 1.19 1.4 1100 1575 475
6c.varav Fessebreen Platåglaciär 1.37 1.1 1205 1580 375
6d.varav Nordre Svartebottbreen Platåglaciär 1.53 1.4 1330 1685 355
6e.varav Søre Svartebottbreen Platåglaciär 0.62 1.1 1410 1700 290
6f.varav Eidebreen Nischglaciär 1.10 1.7 1135 1685 550
6g.varav Krokebreen Nischglaciär 1.72 2.0 1170 1700 530
7.Nesdalsbreen Glaciärkomplex 6.60 4.3 1140 1850 710
7a.varav Gjerdebreen Platåglaciär 1.86 2.3 1430 1850 420
7b.varav Årnesbreen Nischglaciär 0.47 1.2 1390 1790 400
7c.varav Vesledalsbreen Platåglaciär 2.94 2.2 1140 1790 650
7d.varav Gjerdeakslabreen Platåglaciär 1.33 2.3 1205 1850 645
8.Ramnefjellbreen Glaciärkomplex 9.51 5.7 560 1855 1295
8a.varav Meleinsbreen Platåglaciär 0.66 1.2 1280 1705 425
8b.varav Hovfjellbreen Platåglaciär 2.02 1.8 1380 1785 405
8c.varav Senlenskebreen Platåglaciär 3.49 3.3 560 1855 1295
8d.varav Helsetbreen Nischglaciär 0.56 1.2 1225 1770 545
8e.varav Ramnebreen Platåglaciär 2.78 2.8 1150 1855 705
Totalt 204.03


1. Jostedalsbreen (Västra delen)

Jostedalsbreen (Västra delen) (97.41 km2) är den del av Jostedalsbreen som dräneras västerut, mot Jølster och Olden. Området är av klassisk platåglaciärtyp, och det finns ett rätt stort antal mindre platåglaciärer i omgivningarna. Under kulmen av den Lilla Istiden i mitten av 1700-talet ryckte utlöparna fram kraftigt, och förstörde både åker och äng. Den högsta punkten på denna del av Jostedalsbreen är sluttningen av Høgste Breakulen (1945 m).

Denna del av Jostedalsbreen innehåller den mest kända av alla utlöpare, den omtalade Briksdalsbreen. Utlöparna i denna del är generellt mycket branta och har stora och höga isfall. Andra betydande utlöpare är Brenndalsbreen och Melkevollbreen, och Haugabreen i Myklebustbreen. Utlöparna mot Jølster och Stardalen är i allmänhet mindre kända än de i Olden.

1a. Marabreen

Marabreen (2.68 km2) är en mindre platåglaciär i sydvästligaste delen av Jostedalsbreen. Den har fått sitt namn efter en häst (Mara = märr) som förlorade livet där. En man skulle en gång ta sig över passet där med häst och allt, när en kraftig snöstorm började. Mannen överlevde endast genom att döda sin häst, dra ut inälvorna, och krypa in i buken.

1b. Lundebreen

Lundebreen från V Lundebreen från V, 23 juni 1999. (48 kB)

Lundebreen (9.61 km2) är en rätt stor utlöpare i sydvästra Jostedalsbreen. Den glider ut mot ett tvärstup mot Jølstravatnets dalgång i ett 1.2 km brett och 400 m högt isfall. Längst ned på isfallet delas det av en utskjutande klippa. Under den Lilla Istiden vräkte sig isen 600 m längre ned i två smala klyftor och bredde ut sig på dalbottnen, och så sent som i början av 1900-talet var tungan sammanhängande ända ned. Nu finns det en mindre raskon, och Lundebreen är också en av de få utlöpare av Jostedalsbreen som inte tycks ha ökat nämnvärt de senaste åren. Den är både brant och rätt kort, men dess närområde ligger helt och hållet i sydvästlig riktning, så det är möjligt att de stora snömängderna i början av 1990-talet till största delen blåste förbi denna utlöpare. En kvarts vandring från tunnelmynningen leder upp till raskonen under isfallet.

1c. Blåvassbreen

Blåvassbreen (1.83 km2) är en liten utlöpare i sydvästra Jostedalsbreen, i branten ovanför Bevringsdalen.

1d. Strupebreen

Strupebreen (3.09 km2), en platåglaciär i södra Jostedalsbreen, ligger SV om Langedalen ovanför Stardalen.

1e. Kaldekaribreen

Kaldekaribreen (7.27 km2) är en rätt stor utlöpare i Jostedalsbreens sydvästra del. Den hänger i branten ovanför Langedalen i innersta Stardalen, och har ett rätt stort 3 km brett och 700 m högt isfall. En nunatak i övre delen av isfallet kallas Kaldekari (1670 m); därav namnet. Under den Lilla Istiden flöt isen ända ned i dalen och bildade en tunga, vars front stod ca 1.4 km från den nuvarande positionen. Kaldekaribreen har reagerat positivt på snööverskottet under det tidiga 1990-talet, och dess tunga har avancerat betydligt. Nu torde den dock ha stabiliserats. Från Fonn i innersta Stardalen torde det vara en dryg timmes vandring inåt Langedalen fram till under glaciärtungan.

1f. Grensevardbreen

Grensevardbreen (2.10 km2) är en mindre platåglaciär i kanten av Jostedalsbreen, väster om Grensevarden.

1g. Storenykbreen

Storenykbreen (2.40 km2), en mindre platåglaciär i sydvästra Jostedalsbreen, ligger rakt väster om Bings Gryte, ovanför Tverrdalen.

1h. Geitafjellbreen

Geitafjellbreen (2.47 km2) är en mindre platåglaciär i västkanten av Jostedalsbreen, ovanför Tverrdalen.

1i. Hovdeskredbreen

Hovdeskredbreen (3.38 km2) är en platåglaciär i västra delen av Jostedalsbreen, på Tverrdalens nordsida.

1j. Åmotsbreen

Åmotsbreen (0.69 km2) är en liten platåglaciär i kanten av Jostedalsbreen.

1k. Jostebotnbreen

Jostebotnbreen (1.00 km2), en nischglaciär i västkanten av Jostedalsbreen, ligger öster om Haugadalen.

1l. Melkevollbreen

Melkevollbreen från N Melkevollbreen från N, 24 juni 1999. (53 kB)

Melkevollbreen (9.37 km2), en betydande utlöpare av Jostedalsbreen, är den första större glaciär som man ser när man från norr kommer in i Oldedalen, och många turister som skall till Briksdalsbreen förväxlar den med denna. Ett ganska vidsträckt närområde koncentreras ned i en trattformig klyfta i två isfall. Det övre 1.7 km brett och 700 m högt och det nedre 300 m brett och 500 m högt.

Den eleganta Melkevollbreen Den eleganta Melkevollbreen, 24 juni 1999. (73 kB)

Melkevollbreen har en sällsynt elegant utformning med den smala tungan som glider ned i klyftan, men torde inte få så många besökare p.g.a. konkurrensen från Briksdalsbreen strax intill. Under 1990-talet ryckte glaciären fram avsevärt, men nu tycks den ha stabiliserat sig vid en position 800 m längre fram och 350 m längre ner än minimum. Under den Lilla Istiden var den naturligtvis större ändå; omkring 900 m längre fram än idag. Stereobild på den eleganta Melkevollbreen.

Melkevollbreens uppspruckna tunga Melkevollbreens uppspruckna tunga, 24 juni 1999. (96 kB)

Den 6 augusti 1884 utforskade engelsmannen William Cecil Slingsby tillsammans med landsmannen Ecroyd och bröderna Lars och Jens Rustøen från Olden Melkevollbreen. De tog sig upp genom isfallet och upp på platån, varifrån de besteg flera toppar och nunatakker. Flera namn i omgivningen påminner om detta (Larsnibba, Slingsbyvarden, Middagsnibba). För att komma till Melkevollbreen följer man från Briksdal stigen upp mot Oldeskaret och sedan vidare in i dalen. Bäcken som kommer ned norr om Middagsnibba kan vara svår att ta sig över.

1m. Tjøtabreen

Tjøtabreen från N Tjøtabreen från N, 24 juni 1999. (61 kB)

Tjøtabreen (7.23 km2) är en rätt stor utlöpare av Jostedalsbreen, på sydsidan av Briksdalen. Den börjar uppe vid Ramnane (1844 m) och glider nedåt i två isfall, ett övre 2.4 km brett och 300 m högt, och ett nedre 1.4 km brett och 300 m högt. Tungan slutar i bergsbranten mot dalen; det är för brant för att den skall kunna gå ned mycket längre. Under den Lilla Istiden gick Tjøtabreen bara något längre ut på branten, men mycket is rasade ned på den då mycket större Briksdalsbreen, som Tjøtabreen då alltså var en del av. De senaste åren har också Tjøtabreen, som många andra utlöpare, avancerat kraftigt - ca 400 m.

Åtminstone ett större isras från Tjøtabreen ner i Briksdalen har förekommit på senare tid, vilket orsakat viss oro eftersom så många turister besöker dalen. Dock går turiststigen på andra sidan av dalen. En stig upp på Jostedalsbreens höga platå leder upp längs med en smal kam, Kattanakken, vid sidan av Tjøtabreen. Den flottaste av alla övergångar över Jostedalsbreen, den från Austerdalsbreen, leder ned här.

1n. Briksdalsbreen

Briksdalsbreens nedre del från V Briksdalsbreens nedre del från V, 24 juni 1999. (83 kB)

Briksdalsbreen (12.09 km2) är den mest kända utlöparen av Jostedalsbreen, ja, av alla i hela Norge. Varje år besöker tusentals turister den, många från kryssningsfartyg som lägger till i Olden, i Nordfjordens innersta del. Därifrån går det bussar upp till Briksdal där vägen slutar. Många besökare väljer att åka upp i vagn dragen av norska fjordhästar, men det går lika bra att gå. På den breda stigen tar man sig upp till tungan på ca tre kvart. Briksdal är rätt "genomturistifierat" och i princip allt kostar pengar - parkeringen är dyr också.

Uppe bland Briksdalsbreens sprickor Uppe bland Briksdalsbreens sprickor, 24 juni 1999. (88 kB)

Den stora sevärdheten, Briksdalsbreen, är en stor utlöpare på Jostedalsbreens västsida, som glider ned västerut från Kvitekoll (1915 m). Två stora isfall, det övre 1.1 km brett och 500 m högt, och det nedre 400 m brett och 500 m högt, leder ned i Briksdalen. Det nedre isfallet är så brant att det ganska ofta går mindre isras från kanterna, i synnerhet den södra. Där finns det en rätt stor raskon ovanpå glaciärtungan. Stereobild på Briksdalsbreens sprickor.

Glaciärbrunn på Briksdalsbreen Glaciärbrunn på Briksdalsbreen, 24 juni 1999. (92 kB)

Som andra glaciärer retirerade Briksdalsbreen kraftigt under 1900-talet, i synnerhet under 1930- och 1940-talen. Då började en sjö, Briksdalsvatnet, komma fram under isen. Kraftig kalvning gjorde att sjön snabbt frilades från is, och i början av 1950-talet gick glaciärtungan bara ned i sjön något, längst bort i kanten. Efter 1952 upphörde reträtten och under 1950- och 1960-talen var glaciärtungan i stort sett stabil, med små framstötar och reträtter. Under 1970- och 1980-talen började emellertid tungan att avancera sakta men säkert, och i slutet av 1980-talet hade den avancerat omkring 150 m ut i sjön. Då började emellertid glaciären att rycka fram mycket snabbare, och på några få år uppslukades hela sjön. Under framstöten sköt glaciärtungan framför sig en "knuffmorän", en vall av sjösediment. Det är troligt att detta förhindrade mer omfattande kalvning och därigenom underlättade framstöten. Stereobild på glaciärbrunn på Briksdalsbreen.

Briksdalsbreens nedre isfall Briksdalsbreens nedre isfall, 24 juni 1999. (117 kB)

Framstöten slutade 1997, och sedan dess har tungan retirerat en aning. Nu står Briksdalsbreen ca 500 m längre fram än sin minimiposition under 1900-talet. Under den Lilla Istiden var den förstås mycket större; då befann sig isfronten ungefär vid Kleivafossen, ca 1.3 km längre ned i dalen än nu. Då var också Tjøtabreen på dalens sydsida en del av Briksdalsbreen; stora mängder is rasade ned på glaciärtungan i dalen från den branta glaciären ovanför. Briksdalsbreen nådde sitt maximum omkring 1760, alltså något senare än i Jostedalen. Under sena 1700-talet och 1800-talet retirerade Briksdalsbreen sakta med avbrott för en del mindre framstötar. Omkring sekelskiftet 1900 stod isfronten ungefär där de hästdragna vagnarna stannar, omkring 500 m från den nuvarande positionen.

Briksdalsbreens tunga i färd med att krossa 
björkskog Briksdalsbreens tunga i färd med att krossa björkskog, 24 juni 1999. (113 kB)

Den förste som klättrade uppför Briksdalsbreens isfall var advokaten Kristian Bing från Bergen, tillsammans med Rasmus Åbrekke från Olden, 5 Juli 1895. Efter att Briksdalsbreen har skjutit framåt och täckt över sjön har det blivit möjligt att hålla glaciärturer för turisterna där - tidigare var tungan alldeles för brant och farlig. Det händer till och med att man hugger in trappsteg i isen. Stereobild på Briksdalsbreen krossande skog.

1o. Brenndalsbreen

Brenndalsbreen från V Brenndalsbreen från V, 24 juni 1999. (82 kB)

Brenndalsbreen (17.79 km2), som också har kallats Åbrekkebreen, är en stor utlöpare av Jostedalsbreen, som sträcker sig ner i Brenndalen; dalgången alldeles norr om Briksdalen. Brenndalsbreen har på många sätt kommit i skymundan, dels eftersom den inte syns bra från Oldedalen, och dels på grund av konkurrensen från sin mycket mer kända södra granne, Briksdalsbreen. Brenndalsbreen är emellertid betydligt större, och på många sätt än mer spektakulär. Ett mäktigt närområde koncentreras ned i en smal dalgång över ett ovanligt brant stup, där otaliga islaviner störtar ner. Nedanför det 900 m breda och 600 m höga avbrutna isfallet bildas en regenererad glaciär, som är Syd-Norges största med ca 1 km2. Detta är ingen liten raskon, utan en 2.7 km lång och mycket sprickig glaciärtunga.

Brenndalsbreens tunga från V Brenndalsbreens tunga från V, 24 juni 1999. (109 kB)

En mycket hög raskon sträcker sig upp mot isbräckan; om istillströmningen skulle öka ytterligare något kommer glaciärerna att smälta samman. Norra sidan av tungans övre del matas eventuellt av utlöparen Flatefjellbreen, som i så fall bör räknas som en del av Brenndalsbreen. Den nedersta delen av tungan glider över en bergskant ner i nedre Brenndalen i ett andra isfall, 300 m brett och 200 m högt. De senaste åren har även Brenndalsbreen börjat rycka fram i dalen; än så länge med ca 200 m. Eftersom denna glaciär är mer långsträckt kan man vänta sig att den kommer att avancera en del till innan den stabiliseras. Stereobild på Brenndalsbreen från V.

Isblock nedanför Brenndalsbreens front Isblock nedanför Brenndalsbreens front, 24 juni 1999. (90 kB)

Under den Lilla Istiden sträckte sig Brenndalsbreen ända ut till kanten mot Oldedalen, omkring 1.8 km från nuvarande läge. Gården Åbrekke blev omkring 1750 förstörd av ett massivt isras ned i Oldedalen från den hängande tungan. Gården träffades inte av själva raset, men den vind med mångdubbel orkanstyrka som följde det slet sönder byggnaderna. Mycket av marken i dalen, åker och äng, blev också täckt av isblock. Även nu är isfronten rätt brant och rasfarlig. Stereobild på isblock nedanför Brenndalsbreens front.

1p. Flatefjellbreen

Flatefjellbreen (8.26 km2) är en rätt stor och jämn utlöpare av Jostedalsbreen, som dock inte går speciellt långt ner. Detta kan delvis bero på dess sydvästliga orientering; eftersom det inte finns något lä på den för de förhärskande sydvästliga vindarna blåser mycket snö vidare över till andra sidan av isplatån. Flatefjellbreens breda tunga slutar vid ett stup ner mot nedre Brenndalsbreen. Om det går isras nerför branten till den nedre glaciärtungan bör Flatefjellbreen räknas som en del av Brenndalsbreen. Detta är emellertid osäkert.

1q. Høgefjellbreen

Høgefjellbreen (2.41 km2), en mindre platåglaciär i västra kanten av Jostedalsbreen, ligger väster om Kjelkevarden (1717 m).

1r. Foraeggbreen

Foraeggbreen (1.46 km2) är en liten platåglaciär i Jostedalsbreens västkant.

1s. Sundsbreen

Sundsbreen (2.28 km2) är en liten brant utlöpare av Jostedalsbreen, i dess västra del. Den hänger ned på västsidan av Gjerdeaksla (1845 m), högt över Sunde mellan de två Oldensjöarna.


2. Grovabreen

Grovabreen (Nordre Sygnesandsbreen) från NO Grovabreen (Nordre Sygnesandsbreen) från NO, 23 juni 1999. (60 kB)

Grovabreen (23.38 km2) är en stor platåglaciär söder om Jølstravatnet. Glaciären är i stort sett cirkulär, med en inbuktning på sydsidan. I likhet med många andra glaciärer i området har Grovabreen ökat en del de senaste åren, även om den naturligtvis var mycket större under den Lilla Istiden. Högsta punkten på Grovabreen är en iskupol på ca 1635 m höjd.

2a. Fagredalsbreen

Fagredalsbreen (2.33 km2) är en mindre utlöpare i nordvästra delen av Grovabreen. Glaciärtungan går ner i en liten dal söder om Salsegga.

2b. Vidunderdalsbreen

Vidunderdalsbreen (4.04 km2) är en platåglaciär på Grovabreens nordsida. Långt ner delar den sig i flera tungor, varav den västligaste går ned i sjön Vidunderdalsvatnet.

2c. Nordre Sygnesandsbreen

Nordre Sygnesandsbreen (2.88 km2) är en utlöpare mot Sygnesandsdalen från Grovabreen. I nedre delen bildar den ett 1.3 km brett och 500 m högt isfall. Glaciären har avancerat ca 200 m under de senaste åren.

2d. Søre Sygnesandsbreen

Søre Sygnesandsbreen (1.93 km2) är en platåglaciär i sydöstra delen av Grovabreen, ovanför Sygnesandsdalens översta del. De nedre delarna är rätt branta och sprickiga.

2e. Mevassbreen

Mevassbreen (2.96 km2), en platåglaciär i sydöstra delen av Grovabreen, skickar ner en tunga i en liten sjö.

2f. Austre Sandbotnbreen

Austre Sandbotnbreen (2.97 km2) är en utlöpare mot SV från den högsta snökupolen på Grovabreen. Idag sträcker den sig fram med ett par brantare områden till kanten mot Sandbotndalen, men tidigare var den sammanhängande med Vestre Sandbotnbreen en liten bit västerut.

2g. Vestre Sandbotnbreen

Vestre Sandbotnbreen (3.16 km2) är en utlöpare som glider söderut från den centrala delen av Grovabreen. Nu slutar den i ett 800 m brett och 400 m högt isfall nedför branten mot Sandbotndalen. Tidigare under 1900-talet satt glaciären ihop med sin östra granne, Austre Sandbotnbreen. Ännu tidigare, under den Lilla Istiden fyllde glaciärtungan upp hela Sandbotndalen och vällde utför branten mot Grøningstølsdalen, med isfronten 2.1 km från där den står nu. Ändå har Vestre Sandbotnbreen avancerat kanske 200 m under de senaste åren.

2h. Høgefjellbreen

Høgefjellbreen (3.11 km2) är en platåglaciär i Grovabreens sydvästra del, ovanför Sandbotndalens västsida.


3. Bjørgabreen

Bjørgabreen (3.80 km2) är ett komplex av mindre platåglaciärer på Bjørga (1551 m) norr om Jølstravatnets östligaste del. Detta område hängde samman med Jostedalsbreen under Lilla Istiden.

3a. Rambjørgabreen

Rambjørgabreen (1.08 km2) är en sluttande platåglaciär i Bjørgabreen, norr om Bjørga.

3b. Blåvassbreen

Blåvassbreen (0.99 km2), en platåglaciär i östra delen av Bjørgabreen, glider ned mot Blåvatnet i Bevringsdalen.

3c. Litlebredalsbreen

Litlebredalsbreen (0.82 km2) är en platåglaciär i östkanten av Bjørgabreen, NV om den lilla Litlebredalen.

3d. Austre Høgerindbreen

Austre Høgerindbreen (0.39 km2) är en platåglaciär i södra delen av Bjørgabreen, ovanför Høgerindnipas 1200 m höga stup.

3e. Vestre Høgerindbreen

Vestre Høgerindbreen (0.52 km2) är en platåglaciär väster om Høgerindnipa, i västkanten av Bjørgabreen.


4. Steinbotnbreen

Steinbotnbreen (1.75 km2) är ett litet glaciärkomplex precis söder om den mycket stora Myklebustbreen, som det tidigare var en del av.

4a. Haugastøylbreen

Haugastøylbreen (1.30 km2) är en sned platåglaciär i Steinbotnbreen, uppe på fjällsluttningen väster om Haugadalen.

4b. Steinbreen

Steinbreen (0.45 km2) är en liten platåglaciär i västkanten av Steinbotnbreen.


5. Myklebustbreen

Myklebustbreen och Snønipa från Skåla Myklebustbreen och Snønipa från Skåla, 25 juni 1999. (53 kB)

Myklebustbreen (53.00 km2) är en mycket stor platåglaciär; den största i hela området, bortsett från den tio gånger så stora Jostedalsbreen förstås. Den är i stort sett rektangulär till formen och ligger väster om Oldedalen. Högsta toppen på den är en nunatak som kallas Snønipa (1827 m) i dess södra del. Östkanten mot Oldedalen är brant och består av ett stort antal små glaciärtungor, medan det finns större utlöpare på de andra sidorna. Även om Myklebustbreen ligger nära intill Jostedalsbreen verkar det inte som om dessa två var sammanhängande under den Lilla Istiden.

5a. Instebreen

Instebreen (1.42 km2) är en liten utlöpare i nordligaste Myklebustbreen, som glider ner i en liten kort dal högt ovanför Gytri vid Oldevatnet.

5b. Gytribreen

Gytribreen från Ö Gytribreen från Ö, 24 juni 1999. (50 kB)

Gytribreen (3.74 km2) är en utlöpare på östsidan av Myklebustbreen. Den har ett 1.5 km brett och 400 m högt isfall, delvis avbrutet.

5c. Yribreen

Yribreen (3.71 km2), en utlöpare av Myklebustbreens östra del, är en tvådelad brant tunga ovanför Yri vid Oldevatnets södra del. Båda delarna har 400-500 m höga isfall.

5d. Høgalmebreen

Høgalmebreen (2.60 km2) är en flerdelad platåglaciär i sydöstra delen av Myklebustbreen. Även denna glaciär är brant och sprickig.

5e. Flatebreen

Flatebreen (1.62 km2), en platåglaciär i sydöstligaste Myklebustbreen, är som namnet antyder ganska jämn och flat.

5f. Haugabreen

Haugabreen (10.25 km2) är den mest kända och näst största av Myklebustbreens utlöpare. Den är en långsträckt dalglaciär som flyter i sydlig riktning ner i Haugadalen. Isströmmen har jämn och inte särskilt brant lutning, men på västsidan leder flera branta biglaciärer upp mot Snønipa (1827 m). Haugabreen har under hela 1900-talet varit i stadig reträtt, men nu tycks den ha stabiliserats. Antagligen kommer den snart att börja rycka fram igen. Under den Lilla Istiden sträckte sig Haugabreen betydligt längre ned och fyllde upp hela övre Haugadalen. Isfronten stod som längst ned ungefär där vägen mot Haugastøylen slutar, 2.3 km från nuvarande position.

5g. Sollibreen

Sollibreen (3.68 km2) är en utlöpare av Myklebustbreen mot sydväst. Den börjar uppe vid Snønipa (1827 m) och glider söderut fram till en brant, där den strömmar ned i ett 300 m brett och 300 m högt isfall. Nere i Sollibotnen bildas därefter en rätt flat glaciärtunga.

5h. Veslenibbabreen

Veslenibbabreen (1.63 km2) är en liten utlöpare i västra kanten av Myklebustbreen, högt ovanför Myklebustdalen.

5i. Strupebreen

Strupebreen (12.26 km2) är den största av Myklebustbreens utlöpare, men är inte speciellt tydlig eller känd. Den består av en 6 km bred sänka mellan Snønipa (1827 m) i söder och den norra iskupolen (1736 m). Isen har mestadels rätt jämn lutning, med några brantare partier, och den har en kort glaciärtunga ovanför Strupen i norra Myklebustdalen. Idag befinner sig isfronten högt upp i dalen, men under den Lilla Istiden sträckte den sig ca 1.5 km längre ned mot Myklebustdalen. Strupebreen har såvitt jag vet inte börjat rycka fram än, något som kan förklaras av att den är relativt långsträckt.

5j. Høgegrovbreen

Høgegrovbreen (2.96 km2) är en platåglaciär i nordvästra Myklebustbreen, ovanför Høgegrovnibba.

5k. Blåfjellbreen

Blåfjellbreen (2.50 km2), en mindre platåglaciär i nordvästra Myklebustbreen, hänger ned ovanför Blåfjellet.

5l. Sanddalsbreen

Sanddalsbreen (6.63 km2) är en platåglaciär i norra Myklebustbreen. Den börjar uppe vid den norra iskupolen (1736 m) och glider ner på bred front mot branten mot Sanddalen, där ett 1.9 km brett och 400 m högt isfall bildas. Sanddalsbreen har ryckt fram kraftigt de senaste åren; upp till 300 m.


6. Ceciliebreen

Ceciliebreen (8.58 km2) är ett löst sammanhängande platåglaciärkomplex på fjällen vid Ceciliekruna (1717 m). Innan den allmänna glaciärökningen i slutet av 1900-talet fanns här bara separata små platåglaciärer, men nu har de växt samman. Längre tillbaka emellertid, under Lilla Istiden var denna glaciär sammanhängande med den mycket större Myklebustbreen i söder.

6a. Veslelogbreen

Veslelogbreen (1.05 km2) ligger längst i väster i Ceciliebreen, och är en liten platåglaciär som skickar ner en smal tunga i en nisch mot norr.

6b. Torvfjellsbreen

Torvfjellsbreen (1.19 km2) är en liten platåglaciär i västra Ceciliebreen, som också har en liten tunga mot norr.

6c. Fessebreen

Fessebreen (1.37 km2), en rätt brant liten platåglaciär, ligger i norra Ceciliebreen.

6d. Nordre Svartebottbreen

Nordre Svartebottbreen (1.53 km2) är en mindre platåglaciär i Ceciliebreen på en bred fjällhylla ovanför Svartebotnen.

6e. Søre Svartebottbreen

Søre Svartebottbreen (0.62 km2) är en liten platåglaciär i Ceciliebreen ovanför södra delen av Svartebotnen.

6f. Eidebreen

Eidebreen (1.10 km2) är en ganska brant nischglaciär i Ceciliebreen, på nordsidan av Ceciliekruna (1717 m).

6g. Krokebreen

Krokebreen (1.72 km2) är en nischglaciär i Ceciliebreen söder om Ceciliekruna.


7. Nesdalsbreen

Nesdalsbreen (6.60 km2) är ett mindre glaciärkomplex norr om Gjerdeaksla (1848 m). Tidigare var det sammanhängande med den enorma Jostedalsbreen.

7a. Gjerdebreen

Gjerdebreen (1.86 km2) är en mindre platåglaciär i Nesdalsbreen, på Gjerdeakslas västsida.

7b. Årnesbreen

Årnesbreen (0.47 km2) är en liten nischglaciär i Nesdalsbreen, på den lilla Årnesdalens sydsida.

7c. Vesledalsbreen

Vesledalsbreen (2.94 km2) är en platåglaciär i Nesdalsbreen på östsidan av Strandanibba. Den har ett 700 m brett och 500 m högt isfall mot Vesledalen, och har ryckt fram kraftigt de senaste åren.

7d. Gjerdeakslabreen

Gjerdeakslabreen (1.33 km2) är en liten utlöpare i Nesdalsbreens södra del. Från Gjerdeaksla (1848 m) sträcker sig en glaciärtunga ut på branten mot Nesdalen.


8. Ramnefjellbreen

Ramnefjellbreen från Skåla Ramnefjellbreen från Skåla, 25 juni 1999. (66 kB)

Ramnefjellbreen (9.51 km2) är en platåglaciär på Ramnefjellet väster om Lovatnet. Denna glaciär hängde under Lilla Istiden via Nesdalsbreen samman med den mycket stora Jostedalsbreen. Högsta punkten är en iskupol på 1856 m höjd.

8a. Meleinsbreen

Meleinsbreen (0.66 km2) är en liten platåglaciär i Ramnefjellbreen, uppe på Meleinsnibba (1706 m).

8b. Hovfjellbreen

Hovfjellbreen (2.02 km2) är en platåglaciär på västsidan av Ramnefjellbreen, ovanför Hovfjellet.

8c. Senlenskebreen

Helsetbreen och Senlenskebreen från NO Helsetbreen och Senlenskebreen från NO, 24 juni 1999. (65 kB)

Senlenskebreen (3.49 km2) är den största isströmmen i Ramnefjellbreen. Den börjar uppe vid iskupolen (1856 m) och rör sig norrut fram till stupet mot Lovatnet. Där delar sig tungan i två delar, en liten i väster och en större i öster. Den östra tungan har ett 700 m brett och 300 m högt isfall innan stupet blir alltför brant. Där rasar isen ned ytterligare 500 m och bildar en liten regenererad glaciär nedanför stupet. Även från den västra tungan går det islaviner och en mindre raskon finns också där.

8d. Helsetbreen

Helsetbreen (0.56 km2) är en brant och flikig nischglaciär i kanten av Ramnefjellbreen, högt ovanför Lovatnet.

8e. Ramnebreen

Ramnebreen (2.78 km2) är en kort och brant utlöpare från östra Ramnefjellbreen. Dess sprickiga tunga slutar högt ovanför Nesdal. Från berssidan, alldeles öster om glaciären har det skett två mycket svåra rasolyckor i modern tid. År 1905 lossade stora bergmassor och rasade ner i Lovatnet. Detta skapade en enorm tsunamivåg som sköljde bort gårdarna längs stranden av sjön. Totalt omkom 61 människor, och de materiella skadorna var svåra.

År 1936 kom det ett ännu större ras från samma fjäll. Också då blev skadorna mycket svåra och 74 människor miste livet. Man kan få en föreställning av omfattningen av skadorna när man vet att svallvågen år 1936 vid sjöns utlopp var hela 13 m hög.


Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Ålfotens
större glaciärer
Upp
Breheimens
större glaciärer
Nästa
Norra Jostedalsbreens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.