Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Västra Jostedalsbreens
större glaciärer
Upp
Breheimens
större glaciärer
Nästa
Östra Jostedalsbreens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Norra Jostedalsbreens större glaciärer

Kjenndalsbreen från N Kjenndalsbreen från N, 24 juni 1999. (55 kB)

Jostedalsbreen är Norges och Fastlandseuropas största glaciär; ett komplicerat system av isplatåer som skickar ner mäktiga isströmmar i dalarna på alla sidor, ofta i kolossala isfall. Enligt mätningar är isen på en del ställen mer än 600 m tjock. I norra delen har glaciären mer alpin karaktär, med många uppstickande toppar och kammar. Där finns också den högsta toppen på Jostedalsbreen, Lodalskåpa (2083 m), "Vestlandsdrottningen".

Jostedalsbreen har ett ganska maritimt klimat, med stora mängder snö på vintern. De senaste decennierna har det kommit så mycket att många tungor, i synnerhet korta och branta, har avancerat betydligt.

Med Norra Jostedalsbreen menar jag här den del av Jostedalsbreen som dräneras till Loen, Stryn och Skjåk. Andra mindre glaciärer i detta område kommer också med här.

Tabell över Norra Jostedalsbreens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
Jostedalsbreen Glaciärkomplex 533.48 60.4 60 1980 1920
1.Jostedalsbreen (Norra delen) Glaciärkomplex 100.74 35.2 175 1970 1795
1a.varav Gjerdeakslabreen Nischglaciär 1.54 2.1 1170 1845 675
1b.varav Ruteflotbreen Platåglaciär 8.18 3.2 800 1835 1035
1c.varav Kjenndalsbreen Platåglaciär 20.27 7.9 175 1955 1780
1d.varav Krunebreen Platåglaciär 10.22 5.7 1075 1910 835
1e.varav Bødalsbreen Platåglaciär 8.29 5.7 655 1910 1255
1f.varav Bohrsbreen Platåglaciär 3.49 1.9 1240 1830 590
1g.varav Kåpebreen Nischglaciär 0.19 0.6 1620 1970 350
1h.varav Mankebreen Platåglaciär 0.79 0.9 1490 1820 330
1i.varav Teibreen Nischglaciär 1.88 1.9 1175 1750 575
1j.varav Teinosbreen Nischglaciär 1.38 1.4 1090 1930 840
1k.varav Skålefjellbreen Platåglaciär 1.76 1.2 1585 1930 345
1l.varav Erdalsbreen Platåglaciär 10.57 6.7 860 1910 1050
1m.varav Vesledalsbreen Platåglaciär 4.07 3.2 1130 1725 595
1n.varav Vestre Sygneskardbreen Platåglaciär 8.74 4.4 1260 1810 550
1o.varav Vestre Sikilbreen Platåglaciär 4.82 3.6 1170 1710 540
1p.varav Austre Sikilbreen Platåglaciär 6.15 3.1 1115 1760 645
1q.varav Leirvassbreen Platåglaciär 2.14 2.2 1320 1710 390
1r.varav Tverrbytnbreen Dalglaciär 6.26 2.6 1305 1810 505
2.Tindefjellbreen Glaciärkomplex 24.15 11.5 945 1890 945
2a.varav Skålebreen Dalglaciär 5.25 3.7 1125 1850 725
2b.varav Tundraskardsbreen Dalglaciär 3.97 4.0 945 1890 945
2c.varav Havaldebreen Nischglaciär 0.87 1.1 1200 1700 500
2d.varav Tindebreen Nischglaciär 1.26 2.0 1080 1680 600
2e.varav Skålabreen Nischglaciär 2.20 2.4 1070 1810 740
2f.varav Hellsetebreen Platåglaciär 2.13 2.1 1290 1810 520
2g.varav Vestre Høgrenningsbreen Platåglaciär 0.69 1.2 1465 1720 255
2h.varav Austre Høgrenningsbreen Platåglaciär 2.18 1.7 1240 1795 555
2i.varav Tungefjellbreen Platåglaciär 2.63 1.9 1315 1890 575
2j.varav Vestre Raudibreen Platåglaciär 1.77 1.4 1410 1890 480
2k.varav Austre Raudibreen Platåglaciär 1.20 1.5 1390 1810 420
3.Breidfonna Glaciärkomplex 1.65 2.5 820 1770 950
3a.varav Veslehymbreen Nischglaciär 1.17 2.0 820 1770 950
3b.varav Nesjebreen Nischglaciär 0.48 0.9 1170 1610 440
4.Rjupedalsbreen Glaciärkomplex 1.88 3.9 1070 1755 685
4a.varav Storskredbreen Nischglaciär 0.86 1.2 1130 1755 625
4b.varav Geitafjellbreen Nischglaciär 1.02 1.0 1070 1485 415
5.Sætrefjellbreen Glaciärkomplex 6.73 5.6 1185 1890 705
5a.varav Sygneskarsbreen Nischglaciär 0.68 1.6 1185 1890 705
5b.varav Sandskarfonna Nischglaciär 2.14 2.0 1275 1890 615
5c.varav Skipedalsfonna Nischglaciär 1.14 1.2 1300 1730 430
5d.varav Vestre Sætrefjellbreen Platåglaciär 0.86 1.3 1580 1730 150
5e.varav Midtre Sætrefjellbreen Platåglaciär 1.21 1.5 1530 1800 270
5f.varav Austre Sætrefjellbreen Platåglaciär 0.70 1.0 1640 1890 250
6.Tystigbreen Glaciärkomplex 25.83 8.8 1225 1890 665
6a.varav Tverrelvbreen Platåglaciär 11.44 5.0 1235 1830 605
6b.varav Videdalsbreen Nischglaciär 1.86 2.4 1280 1830 550
6c.varav Vestre Kvitlenovbreen Platåglaciär 3.65 2.4 1320 1800 430
6d.varav Austre Kvitlenovbreen Platåglaciär 2.83 2.9 1225 1890 665
6e.varav Nordre Mårådalsbreen Dalglaciär 3.01 3.1 1270 1850 580
6f.varav Søre Mårådalsbreen Dalglaciär 2.94 3.2 1290 1760 470
7.Raudeggbreen Glaciärkomplex 7.02 4.1 1350 1895 545
7a.varav Vassvendbreen Platåglaciär 5.85 3.7 1350 1850 500
7b.varav Raudbreen Platåglaciär 1.17 1.7 1445 1895 450
8.Sandåbreen Nischglaciär 5.77 3.4 1530 1905 375
9.Vestre Skridulaupbreen Platåglaciär 2.05 2.7 1475 1930 455
10.Austre Skridulaupbreen Platåglaciär 2.36 2.9 1550 1920 370
11.Sekkebreen Glaciärkomplex 24.99 8.6 1345 1930 585
11a.varav Storegrovbreen Platåglaciär 8.48 4.1 1400 1930 530
11b.varav Vasstverrabreen Platåglaciär 2.96 2.7 1580 1915 335
11c.varav Hamrabreen Platåglaciär 2.65 2.3 1400 1930 530
11d.varav Sikilbreen Platåglaciär 2.47 2.5 1420 1925 505
11e.varav Holåbreen Platåglaciär 6.92 5.1 1345 1870 525
11f.varav Søvertjønnbreen Platåglaciär 1.51 1.9 1410 1770 360
12.Kupløyftbreen Platåglaciär 1.00 1.3 1420 1725 305
13.Kupbreen Platåglaciär 2.08 1.9 1310 1745 435
14.Tverreggbreen Platåglaciär 4.14 1.7 1350 1765 415
Totalt 210.39


1. Jostedalsbreen (Norra delen)

Tindefjell, Jostedalsbreen och Lovatnet från 
Skåla Tindefjell, Jostedalsbreen och Lovatnet från Skåla, 25 juni 1999. (182 kB)

Jostedalsbreen (Norra delen) (100.74 km2) är den del av Jostedalsbreen som dräneras norrut, mot Loen, Stryn och Skjåk. Området är av mestadels platåglaciärtyp, och det finns ett rätt stort antal mindre platåglaciärer i omgivningarna. Under kulmen av den Lilla Istiden i mitten av 1700-talet ryckte utlöparna fram kraftigt, och förstörde både åker och äng. Den högsta punkten på denna del av Jostedalsbreen är Lodalskåpa (2083 m).

Denna del av Jostedalsbreen innehåller den mest kanske allra vildaste av alla dess utlöpare, den spektakulära Kjenndalsbreen. Utlöparna i västra delen av området är generellt mycket branta och har stora och höga isfall. I östra delen är topografin mycket mer dämpad. Andra betydande utlöpare är Krunebreen, Bødalsbreen, Erdalsbreen, och Tverrelvbreen i Tystigbreen.

1a. Gjerdeakslabreen

Gjerdeakslabreen (1.54 km2) är en brant nischglaciär i nordvästra Jostedalsbreen, väster om Ruteflotdalen. Under Lilla Istiden var den en del av Ruteflotbreen.

1b. Ruteflotbreen

Ruteflotbreen från Skåla Ruteflotbreen från Skåla, 25 juni 1999. (47 kB)

Ruteflotbreen (8.18 km2), som också kallas Kvanndalsbreen, är en rätt stor utlöpare i nordvästra Jostedalsbreen. Den består av ett brett närområde mellan Kjelkevarden (1717 m) och Nordfjordvarden (1841 m), som nästan omsluter det innersta av Ruteflotdalen. En regenererad glaciär ligger nere i dalen, under ett avbrutet 2.6 km brett och 400 m högt isfall. Under de senaste åren har Ruteflotbreen åter börjat rycka fram, men under den Lilla Istiden befann sig isfronten ytterligare 1.6 km längre ned i dalen.

1c. Kjenndalsbreen

Kjenndalsbreen från N Kjenndalsbreen från N, 16 september 1989. (74 kB)

Kjenndalsbreen (20.27 km2) är den största utlöparen i norra Jostedalsbreen, och enligt min åsikt utan tvekan den mest spektakulära i hela Norge. Ett 6 km brett närområde glider norrut från Høgste Breakulen (1957 m), där isen är mer än 450 m tjock. Sedan välter den över kanten mot Kjenndalen, en ohyggligt djup och trång dalgång kantad av 1700 m höga svindlande branta stup, i ett kolossalt isfall.

Kjenndalsbreen från N Kjenndalsbreen från N, 24 juni 1999. (73 kB)

När isen glider över branten mot Kjenndalen bildas det högsta och vildaste isfallet i hela Skandinavien; hela 1400 m högt. I övre delen är det 3.4 km brett, men det smalnar till 300 m nere på tungan. Ungefär vid halva höjden blir det delvis avbrutet; en relativt smal sammanhängande del leder ner till tungan, medan otaliga isras från de alltför branta partierna på båda sidorna bygger upp massiva raskoner. Stereobild på Kjenndalsbreen från N.

Kjenndalsbreens tunga från N Kjenndalsbreens tunga från N, 16 september 1989. (74 kB)

I och med att snömängderna ökade under slutet av 1900-talet har också antalet islaviner mångfaldigats. Detta har lett till att övre delen av glaciärtungan har ökat mycket kraftigt i tjocklek - med ca 100 m mellan 1989 och 1999 - och har också orsakat en kraftig framstöt. Isfronten står idag ca 900 m längre fram än vid minimum under 1960-talet. Nu tycks Kjenndalsbreen dock ha stabiliserats; den har t.o.m. retirerat något under de allra senaste åren. Kjenndalsbreen har ovanligt mycket ytmorän för att höra till Jostedalsbreens utlöpare; antagligen är det mest material som rycks loss i isfallet.

Kjenndalsbreens tunga från N Kjenndalsbreens tunga från N, 24 juni 1999. (79 kB)

Under den Lilla Istiden var Kjenndalsbreen givetvis mycket större än nu, men inte ens då bör isfallet ha varit sammanhängande i hela sin bredd. Isfronten stod ca 2.0 km längre ner i dalen än den gör idag, och glaciärtungan fick då tillskott i form av isras från Krunebreen, som då alltså var en del av Kjenndalsbreen. Eftersom isen då var mycket tjockare var isfallet inte fullt så brant på den tiden, fast ändå imponerande.

Isen i Kjenndalsbreen Isen i Kjenndalsbreen, 16 september 1989. (81 kB)

Den 15 augusti 1881 kom engelmannen William Cecil Slingsby och den norske fjällföraren Johannes Vigdal fram till början av Kjenndalsbreens isfall. De hade startat från Tverradalsstølen tidigt före gryningen, vandrat upp längs hela den långa Tunsbergdalsbreen och på vägen besökt Høgste Breakulen, som Slingsby kallade "det mest topplösa fjäll" han någonsin hade varit på. Nu började det bli kväll och de beslöt sig att försöka ta sig ned. Det måste betecknas som en för den tiden enastående bragd att de lyckades komma ned välbehållna, efter fem timmars slit och ständig livsfara. Slingsby sade senare lakoniskt: "The most awful glacierwork I have ever done". När de sent på kvällen kom fram till Nesdal ville först ingen tro på att de verkligen hade kommit ner där - det ansågs vara något fullständigt omöjligt. Det är också anmärkningsvärt att ingen annan gjort om denna bedrift, varken förr eller senare.

Kjenndalsbreens isfront Kjenndalsbreens isfront, 24 juni 1999. (81 kB)

Idag når man lätt Kjenndalsbreen efter 15 minuters vandring på god stig från parkeringsplatsen där vägen slutar. Glaciärtungan sträcker sig idag ut ur klyftan och är såpass lång att ras från isfallet inte längre utgör någon risk, men det finns alltid en risk för nedrasande isblock från en så brant och uppsprucken istunga som Kjenndalsbreen.

Kjenndalsbreens isfall Kjenndalsbreens isfall, 24 juni 1999. (49 kB)

1d. Krunebreen

Krunebreen från Loen Krunebreen från Loen, 24 juni 1999. (48 kB)

Krunebreen (10.22 km2) är en rätt stor utlöpare i norra Jostedalsbreen. Den hänger högt ovanför branterna mot Kjenndalen, med ett 900 m brett och 300 m högt isfall. Under den Lilla Istiden rasade det ned stora ismassor på Kjenndalsbreen, som då sträckte sig längre ut i dalen, och som Krunebreen då var en del av. I de övre delarna är Krunebreen upp till 500 m tjock. Idag tycks det inte rasa ned några större mängder is här, men om glaciärtungan skulle skjuta fram bara något mer kan man inte bortse från den risken. I så fall skulle människor på väg till Kjenndalsbreen vara i farozonen.

Krunebreen från Skåla Krunebreen från Skåla, 25 juni 1999. (67 kB)

Än så länge tycks Krunebreen inte ha avancerat så värst mycket; det skulle kunna bero på dess västliga riktning, men det finns också en annan möjlighet. Enligt radarundersökningar går det en bergribba tvärs över Krunebreens lilla dalgång, 2 km in från tungan. Öster om den ryggen är det en mycket djupare dalgång som dräneras mot SO. Det skulle alltså kunna vara så att den begränsning av isströmmar som utförs med hjälp av yttopografin inte alltid är korrekt. I så fall skulle den del av snöplatån som i verkligheten matar Krunebreen vara mycket mindre, och resten av isen skulle i själva verket flyta mot Nigardsbreen.

1e. Bødalsbreen

Bødalsbreen (8.29 km2) är en rätt stor utlöpare av Jostedalsbreen. Glaciären har ett närområde, där isen på flera ställen är mer än 400 m tjock. Isen flyter västerut, och svänger sedan norrut nedför ett 1.1 km brett och 600 m högt isfall, ned mot övre Bødalen. Under den Lilla Istiden sträckte sig Bødalsbreen 1.2 km längre ned i dalen.

Sedan dess har Bødalsbreen dragit sig tillbaka sakta, men den lämnade efter sig en ovanligt fin serie ändmoräner under mindre framstötar på 1800- och 1900-talet. Då frilades också den lilla sjön Sætrevatnet. Sedan början av 1990-talet har också Bødalsbreen börjat rycka fram igen; hittills omkring 300 m. En halvtimmes vandring från vägens slut vid Bødalssæter leder fram till glaciärtungan.

1f. Bohrsbreen

Bohrsbreen (3.49 km2) är en mindre utlöpare i norra Jostedalsbreen, alldeles väster om Lodalskåpa (2083 m). En glaciärtunga leder ner mot övre Bødalen, och en annan sitter ihop med en nischglaciär nedanför Lodalskåpas nordvägg. Den har tidigare sträckt sig ut i den högt belägna sjön Kåpevatnet (1211 m), men det är osäkert om sjön var helt isfylld under den Lilla Istiden.

1g. Kåpebreen

Kåpebreen (0.19 km2) är en liten nischglaciär i Jostedalsbreen, alldeles nedanför Lodalskåpas topp, högt över Kåpevatnet.

1h. Mankebreen

Mankebreen (0.79 km2) är en platåglaciär i nordvästkanten av Jostedalsbreen. Den ligger på en hylla ovanför Kåpevatnet.

1i. Teibreen

Teibreen (1.88 km2), en rätt stor nischglaciär i norra Jostedalsbreen, ligger norr om Tverrfjellet (1888 m). Ett 500 m brett och 400 m högt isfall leder ner mot Erdalsbreen, som den tidigare satt ihop med.

1j. Teinosbreen

Teinosbreen (1.38 km2) är en avlång och brant nischglaciär i Jostedalsbreen på nordsidan av Tomefjellet. I synnerhet den västra delen är stupbrant och uppsprucken. Under Lilla Istiden var Teinosbreen ett biflöde till den stora Erdalsbreen.

1k. Skålefjellbreen

Skålefjellbreen (1.76 km2), en platåglaciär i nordvästkanten av Jostedalsbreen, ligger på en fjällhylla norr om Kåpevatnet.

1l. Erdalsbreen

Erdalsbreen (10.57 km2) är en stor utlöpare av norra Jostedalsbreen. Den börjar högt uppe vid Raudskarvfjellet, där isen är mer än 400 m tjock, och glider ner mot Erdalen mellan Tverrfjellet (1888 m) och Stornosa (1804 m). Erdalsbreen har rätt jämn sluttning och saknar ett riktigt isfall, även om det givetvis finns en del sprickområden.

Under den Lilla Istiden sträckte sig Erdalsbreen mycket längre neråt Erdalen, och isfronten befann sig då nästan ända framme vid Vesledalssæter, 3.2 km längre fram än idag. Då var både Teibreen och Teinosbreen biflöden till Erdalsbreen. Sedan dess har Erdalsbreen dragit sig tillbaka kraftigt, och reträtten fortsätter än idag, om än långsammare. För närvarande håller en liten sjö att friläggas under Erdalsbreens tunga. Om Erdalsbreen kommer att stoppa sin reträtt och börja avancera igen, som många andra glaciärer här, kan endast framtiden utvisa.

Under tidigare århundraden användes Erdalsbreen som förbindelseled mellan Nordfjord och Jostedalen. Hela bröllopsföljen kunde ta vägen över här när de skulle till kyrkan på andra sidan. Det var inte bara människor som drog över glaciären heller; hela hjordar av kor och hästar drevs uppför Erdalsbreen, över passet och ner på Lodalsbreen på andra sidan, för att så småningom komma fram till Fåbergstølen överst i Jostedalen.

1m. Vesledalsbreen

Vesledalsbreen (4.07 km2) är en liten utlöpare av norra Jostedalsbreen, norr om Fremstekåpa (1771 m). På Vesledalsbreen företogs massbalansundersökningar av NVE under några år kring 1970.

1n. Vestre Sygneskardbreen

Vestre Sygneskardbreen (8.74 km2) är en relativt stor platåglaciär i norra Jostedalsbreen, som skickar ned en brant tunga mot översta delen av Sunndalen.

1o. Vestre Sikilbreen

Vestre Sikilbreen (4.82 km2) är en utlöpare av nordligaste Jostedalsbreen i översta Merradalen. Den har en rätt bred tunga, och har tidigare suttit ihop med Austre Sikilbreen.

1p. Austre Sikilbreen

Austre Sikilbreen (6.15 km2), en utlöpare av nordligaste Jostedalsbreen, skickar ned en tunga i övre Merradalen med ett mindre isfall. Denna glaciär var tidigare sammanhängande med Vestre Sikilbreen.

1q. Leirvassbreen

Leirvassbreen (2.14 km2) är en mindre platåglaciär i nordligaste Jostedalsbreen, på västsidan av Tverrbotnen.

1r. Tverrbytnbreen

Tverrbytnbreen (6.26 km2) är en dalglaciär i nordligaste Jostedalsbreen, längst in i Tverrbotnen. Denna del av Jostedalsbreen var tidigare sammanhängande med Sekkebreen.


2. Tindefjellbreen

Tindefjellbreen och Lodalskåpa från Skåla (Hurrungane längst 
till höger) Tindefjellbreen och Lodalskåpa från Skåla (Hurrungane längst till höger), 25 juni 1999. (60 kB)

Tindefjellbreen (24.15 km2) är ett ganska stort glaciärkomplex uppe i fjällmassivet mellan Lovatnet och Erdalen. Under den Lilla Istiden var det sammanhängande med den mycket stora Jostedalsbreen.

2a. Skålebreen

Skålebreen (5.25 km2) är en rätt stor dalglaciär i östra Tindefjellbreen, i en ganska bred sänka söder om Tomefjellet (1851 m). Skålebreens glaciärtunga glider ut en bit i branten mot Bødalen, men under Lilla Istiden sträckte sig den nästan ända ned till dalbottnen; ca 800 m längre fram än nu.

2b. Tundraskardsbreen

Tundraskardsbreen (3.97 km2) är en dalglaciär i centrala Tindefjellbreen, väster om Middagshyrna. Ett rätt brett närområde koncentreras i en smal istunga mot norr. Det finns två isfall, båda 200 m höga. Glaciärtungan slutar strax ovanför en liten sjö i en namnlös dal som hänger stupbrant ovanför Erdalen.

2c. Havaldebreen

Havaldebreen (0.87 km2) är en brant och bred nischglaciär i Tindefjellbreen på östsidan av Tindefjella. Tidigare var denna glaciär en del av Tundraskardsbreen.

2d. Tindebreen

Tindebreen (1.26 km2), en nischglaciär i norra Tindefjellbreen, ligger på Tindefjells nordsida.

2e. Skålabreen

Skålabreen (2.20 km2) är en platåglaciär i västra Tindefjellbreen. Den glider norrut från östflanken av Stryneskåla (1848 m).

2f. Hellsetebreen

Hellsetebreen (2.13 km2) är en platåglaciär i västra Tindefjellbreen, norr om Hellsetebotnen.

2g. Vestre Høgrenningsbreen

Vestre Høgrenningsbreen (0.69 km2), en liten platåglaciär i västra Tindefjellbreen, ligger norr om Høgrenningsbotnen.

2h. Austre Høgrenningsbreen

Austre Høgrenningsbreen (2.18 km2) är en platåglaciär i centrala Tindefjellbreen, på östsidan av Høgrenningsbotnen. Den södra tungan är rätt brant.

2i. Tungefjellbreen

Tungefjellbreen (2.63 km2) är en platåglaciär i södra Tindefjellbreen, öster om Austredalen.

2j. Vestre Raudibreen

Vestre Raudibreen (1.77 km2), en platåglaciär i södra Tindefjellbreen, hänger högt uppe i fjällbranten ovanför Bødalen.

2k. Austre Raudibreen

Austre Raudibreen (1.20 km2) är en mindre platåglaciär i södra Tindefjellbreen, på nordsidan av Bødalen.


3. Breidfonna

Breidfonna (1.65 km2) är ett litet glaciärkomplex på Storskredsfjellets (1814 m) nordflank.

3a. Veslehymbreen

Veslehymbreen (1.17 km2) är en nischglaciär i Breidfonna, på Storskredsfjellets östsida. Veslehymbreens glaciärtunga går ovanligt långt ner.

3b. Nesjebreen

Nesjebreen (0.48 km2) är en liten nischglaciär i Breidfonna.


4. Rjupedalsbreen

Rjupedalsbreen (1.88 km2) är en litet glaciärkomplex på västsidan av Storskredfjellet.

4a. Storskredbreen

Storskredbreen (0.86 km2) är en brant och komplex nischglaciär i Rjupedalsbreen.

4b. Geitafjellbreen

Geitafjellbreen (1.02 km2) är en bred nischglaciär i Rjupedalsbreen, norr om Geitafjellhyrna.


5. Sætrefjellbreen

Sætrefjellbreen (6.73 km2) är ett glaciärkomplex på Sætrefjellet mellan Erdalen och Sunndalen.

5a. Sygneskarsbreen

Sygneskarsbreen (0.68 km2) är en brant nischglaciär i östra Sætrefjellbreen, väster om Sygneskarsvatna.

5b. Sandskarfonna

Sandskarfonna (2.14 km2) är en stor nischglaciär i norra Sætrefjellbreen, på nordsidan av Sætrefjellet (1892 m).

5c. Skipedalsfonna

Skipedalsfonna (1.14 km2) är en nischglaciär i västra Sætrefjellbreen.

5d. Vestre Sætrefjellbreen

Vestre Sætrefjellbreen (0.86 km2) är en platåglaciär i västra Sætrefjellbreen.

5e. Midtre Sætrefjellbreen

Midtre Sætrefjellbreen (1.21 km2), en platåglaciär i Sætrefjellbreen, ligger söder om Sætrefjellet.

5f. Austre Sætrefjellbreen

Austre Sætrefjellbreen (0.70 km2) är en liten platåglaciär i östra Sætrefjellbreen.


6. Tystigbreen

Tystigbreen (25.83 km2) är ett stort glaciärkomplex mellan nordligaste Jostedalsbreen och Gamla Strynefjellsvegen. Tystigbreen satt antagligen inte ihop med Jostedalsbreen under den Lilla Istiden. Denna glaciär har ett betydligt mer kontinentalt klimat än de längre västerut, och har ännu inte visat några tecken på att rycka fram igen.

6a. Tverrelvbreen

Tverrelvbreen (11.44 km2) är den största utlöparen av Tystigbreen. Den börjar uppe söder om Kvitlenova (1898 m), där det finns en djup och 1.5 km lång vindkanal med en issjö i västra änden. Mindre vindkanaler finns också på två andra ställen längre ner på glaciärtungan. Isströmmen flyter ned mot sydväst och mottar ett tillskott från norr strax före tungan.

6b. Videdalsbreen

Videdalsbreen (1.86 km2) är en nischglaciär i västra Tystigbreen, norr om Nuken (1832 m).

6c. Vestre Kvitlenovbreen

Vestre Kvitlenovbreen (3.65 km2) är en platåglaciär i norra Tystigbreen. Den östra delen används till skidåkning vid Stryn Sommerskisenter. I sydöstra delen finns en issjö, på västsidan av Kvitlenova (1898 m).

6d. Austre Kvitlenovbreen

Austre Kvitlenovbreen (2.83 km2) är en platåglaciär i östra Tystigbreen, som glider ner mot Langvatnet.

6e. Nordre Mårådalsbreen

Nordre Mårådalsbreen (3.01 km2) är en dalglaciär i Tystigbreen öster om Kvitlenova. Den skickar ned en jämn glaciärtunga i Mårådalen.

6f. Søre Mårådalsbreen

Søre Mårådalsbreen (2.94 km2), en dalglaciär i östra Tystigbreen, kalvar i en liten sjö.


7. Raudeggbreen

Raudeggbreen (7.02 km2) är en platåglaciär på Raudeggje, öster om Tystigbreen och söder om Gamla Strynefjellsvegen.

7a. Vassvendbreen

Vassvendbreen (5.85 km2) är en hyfsat stor platåglaciär i Raudeggbreen, på nordsidan av Raudeggje (1938 m).

7b. Raudbreen

Raudbreen (1.17 km2) är en mindre platåglaciär i Raudeggbreen, på Raudeggjes östsida.


8. Sandåbreen

Sandåbreen (5.77 km2) är en mycket stor nischglaciär på Skridulaupens (1962 m) sydsida. Den fyller upp en bred nisch högt ovanför Rauddalsvatnet.


9. Vestre Skridulaupbreen

Vestre Skridulaupbreen (2.05 km2) är en platåglaciär på nordsidan av Skridulaupen.


10. Austre Skridulaupbreen

Austre Skridulaupbreen (2.36 km2), en platåglaciär, ligger på Skridulaupens (1962 m) nordostflank.


11. Sekkebreen

Sekkebreen (24.99 km2) är en stor platåglaciär öster om nordligaste Jostedalsbreen, som den för inte så länge sedan var en del av. Den har betydligt mer kontinentalt klimat än de längre västerut, något som tydligt syns i hur högt snögränsen ligger. Sekkebreen är jämn och med några få undantag inte speciellt brant.

11a. Storegrovbreen

Storegrovbreen (8.48 km2) är den störta utlöparen från Sekkebreen. Den börjar uppe på iskupolen (1930 m) och glider sakta ned mot SO. Glaciärtungan är aningen brantare än resten.

11b. Vasstverrabreen

Vasstverrabreen (2.96 km2) är en platåglaciär i västra Sekkebreen, öster om Vasstverratjørnin.

11c. Hamrabreen

Hamrabreen (2.65 km2) är en ganska brant platåglaciär i västra Sekkebreen, ovanför Hamran. Det var denna del som tidigare satt ihop med Jostedalsbreen.

11d. Sikilbreen

Sikilbreen (2.47 km2) är en platåglaciär i norra delen av Sekkebreen.

11e. Holåbreen

Holåbreen (6.92 km2) är en stor utlöpare från Sekkebreen, som glider ner mot NO i en liten dal ovanför Rauddalsvatnet.

11f. Søvertjønnbreen

Søvertjønnbreen (1.51 km2) är en liten platåglaciär i östkanten av Sekkebreen, ovanför Indre Søvertjønnin.


12. Kupløyftbreen

Kupløyftbreen (1.00 km2) är en liten platåglaciär på Kupen (1728 m), öster om Kupvatnet.


13. Kupbreen

Kupbreen (2.08 km2), en platåglaciär öster om Austdalsnosi, glider ner norrut mot Mysubyttdalen.


14. Tverreggbreen

Tverreggbreen (4.14 km2) är en platåglaciär på Tverreggjes (1768 m) östsida, söder om Mysubyttdalen.


Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Västra Jostedalsbreens
större glaciärer
Upp
Breheimens
större glaciärer
Nästa
Östra Jostedalsbreens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.