Startsida Början
Dokumentets
början
Föregående
Södra Jostedalsbreens
större glaciärer
Upp
Breheimens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 26 maj 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Egentliga Breheimens större glaciärer

Liabreen och Holåtindan från Fannaråken Liabreen och Holåtindan från Fannaråken, 30 juli 1984. (82 kB)

Egentliga Breheimen är området öster om Jostedalen och väster om Jotunheimen. Det är ett typiskt övergångsområde; västra delen karakteriseras av platåglaciärer medan östra delen är mer alpin. Området är betydligt mer kontinentalt än resten av Breheimen, i synnerhet den nordöstra delen, och det är bara p.g.a. att fjällen är högre som det alls finns större glaciärer här. Den högsta toppen i området är Nordre Hestbrepiggen (2172 m) i östligaste delen, medan Tverrådalskyrkja (2087 m) dominerar västra delen.

Tabell över Egentliga Breheimens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1.Fantelibreen Glaciärkomplex 3.00 2.8 1330 1630 300
1a.varav Vanndalsbreen Platåglaciär 0.70 1.0 1410 1630 220
1b.varav Vestre Smådalsbreen Platåglaciär 2.30 2.6 1330 1630 300
2.Spørteggbreen Glaciärkomplex 25.49 7.1 1135 1755 620
2a.varav Holmevassbreen Platåglaciär 1.57 1.8 1450 1755 305
2b.varav Leirbotnbreen Dalglaciär 3.23 4.1 1135 1755 620
2c.varav Grånosbreen Platåglaciär 7.30 5.2 1280 1745 465
2d.varav Langgrøbreen Platåglaciär 2.12 1.7 1430 1615 185
2e.varav Austre Smådalsbreen Platåglaciär 7.41 4.8 1330 1710 380
2f.varav Søre Geisdalsbreen Platåglaciär 1.79 2.2 1445 1670 225
2g.varav Nordre Geisdalsbreen Platåglaciär 2.07 3.1 1355 1755 400
3.Gluggevardbreen Platåglaciär 1.32 3.0 1450 1695 245
4.Greinbreen Glaciärkomplex 5.25 3.2 1180 1840 660
4a.varav Sprongeggibreen Platåglaciär 0.75 1.5 1275 1840 565
4b.varav Sprongdalsbreen Platåglaciär 1.58 2.7 1180 1840 660
4c.varav Greineggibreen Platåglaciär 2.92 1.9 1450 1830 380
5.Tverrbotnbreen Glaciärkomplex 3.80 3.6 1475 1930 455
5a.varav Rivenosbreen Platåglaciär 1.79 1.6 1475 1920 445
5b.varav Isvassbreen Platåglaciär 2.01 1.8 1500 1930 430
6.Harbardsbreen Glaciärkomplex 38.45 12.9 1240 2015 775
6a.varav Steindalsbreen Dalglaciär 14.46 8.6 1240 1980 740
6b.varav Leirvassbreen Platåglaciär 4.49 3.2 1275 1720 445
6c.varav Løndalsbreen Platåglaciär 3.57 3.0 1405 1670 265
6d.varav Rausdalsbreen Platåglaciär 2.02 1.6 1470 1720 250
6e.varav Austre Kollebreen Dalglaciär 4.46 3.3 1385 1940 555
6f.varav Vestre Kollebreen Platåglaciär 1.09 1.7 1425 1785 360
6g.varav Fortundalsbreen Dalglaciär 6.72 4.6 1380 2015 635
6h.varav Steineggibreen Nischglaciär 1.64 2.4 1400 1960 560
7.Sveidalsbreen Platåglaciär 2.91 2.0 1335 1700 365
8.Holåbreen Glaciärkomplex 20.65 8.6 1430 2030 600
8a.varav Tussetindbreen Nischglaciär 1.13 1.1 1505 1795 290
8b.varav Illvassbreen Nischglaciär 2.18 2.6 1550 2020 470
8c.varav Ytre Gjelåbreen Dalglaciär 7.04 4.6 1435 2030 595
8d.varav Lundadalsbreen Platåglaciär 10.30 6.2 1430 1920 490
9.Midtre Gjelåbreen Nischglaciär 2.47 1.8 1605 1960 355
10.Heimste Gjelåbreen Platåglaciär 1.21 0.8 1600 1920 320
11.Grjotåbreen Nischglaciär 3.18 1.7 1575 2065 490
12.Hestedalsbreen Platåglaciär 1.34 1.2 1520 1965 445
13.Vestre Høybreen Nischglaciär 3.87 2.2 1460 1970 510
14.Austre Høybreen Nischglaciär 3.13 2.2 1595 2060 465
15.Isaksteinbreen Platåglaciär 1.53 1.7 1660 2130 470
16.Ystebreen Dalglaciär 3.51 3.1 1555 2110 555
17.Heimstebreen Dalglaciär 3.46 2.6 1580 2150 570
18.Høgsetbreen Nischglaciär 1.09 1.8 1610 2080 470
19.Hestbreen Glaciärkomplex 3.05 3.9 1500 1940 440
19a.varav Hestfonna Platåglaciär 1.24 1.2 1500 1820 320
19b.varav Runningsbreen Platåglaciär 1.81 1.1 1750 1940 190
20.Sandgrovbreen Platåglaciär 1.14 1.8 1625 2005 380
21.Møydulbreen Platåglaciär 1.07 1.2 1490 2010 520
22.Søre Liabreen Platåglaciär 1.13 0.9 1450 1760 310
23.Midtre Liabreen Platåglaciär 1.09 0.8 1465 1880 415
24.Austre Liabreen Platåglaciär 1.20 1.7 1460 1800 340
Totalt 134.34


1. Fantelibreen

Fantelibreen (3.00 km2) är en platåglaciär öster om Jostedalen, alldeles sydväst om den mycket större Spørteggbreen, som den tills rätt nyligen var en del av. Den är ganska tunn, med en maximal istjocklek på ca 90 m.

1a. Vanndalsbreen

Vanndalsbreen (0.70 km2) är en liten tunga från Fantelibreen, som flyter ned mot väster och Vanndalen. Den slutar i en liten sjö med en 400 m bred isbräcka.

1b. Vestre Smådalsbreen

Vestre Smådalsbreen (2.30 km2) är den största delen av Fantelibreen, en rätt bred tunga som svänger österut. För bara ca 10 år sedan satt den ihop med Austre Smådalsbreen i Spørteggbreen, men sedan dess har en sjö bildats och istungorna gått isär p.g.a. rätt intensiv kalvning. Isbräckan är ca 500 m bred.


2. Spørteggbreen

Spørteggbreen med Grånosbreen från SO Spørteggbreen med Grånosbreen från SO, 6 augusti 1982. (96 kB)

Spørteggbreen (25.49 km2) är en stor platåglaciär öster om Jostedalen. Högsta toppen invid den är Grånosi (1775 m). Som så många andra glaciärer har också Spørteggbreen minskat mycket under 1900-talet, och så sent som omkring 1990 orsakade ökad kalvning i en ny sjö att den sydvästligaste delen bröts loss (Fantelibreen). Undersökningar av sedimentlager i sjöar i närheten av Spørteggbreen visar att denna glaciär inte började återbildas förrän under den Lilla Istidens första fas, omkring år 1500.

Kartorna baserade på data från Kennett, Mike; Kartlegging av istykkelse og feltavgrensninp på Spørteggbreen 1989, kompletterade med egna observationer.

Spørteggbreens yttopografi Spørteggbreens yttopografi. (23 kB)
Spørteggbreens bottentopografi Spørteggbreens bottentopografi. (31 kB)
Spørteggbreens istjocklek Spørteggbreens istjocklek. (28 kB)

Mellan 1988 och 1991 utförde NVE massbalansmätningar här, och 1989 kartlade de bottentopografin under isen med radar. Det finns en rätt djup dalgång i västra delen och flera mindre överfördjupade bäcken. Största istjocklek är omkring 315 m med en isvolym på ca 3.0 km3 och ett medeldjup av 113 m. Fantelibreen som tidigare var en del av Spørteggbreen, är tunn med ett maxdjup på ca 90 m, en volym på 0.15 km3 och ett medeldjup på 46 m.

2a. Holmevassbreen

Holmevassbreen (1.57 km2) är en mindre, rätt tunn flik i norra delen av Spørteggbreen.

2b. Leirbotnbreen

Leirbotnbreen (3.23 km2) är en dalglaciär i Spørteggbreens norra del, på nordsidan av Grånosi (1775 m). Ett mindre isfall leder ner på tungan från den övre snöplatån. Tungan ligger i ett överfördjupat bäcken med en istjocklek på 150 m, men i de övre delarna finns det en sänka där isen är 250 m tjock.

2c. Grånosbreen

Grånosbreen (7.30 km2) är en stor och jämnt sluttande utlöpare av Spørteggbreen, som sakta glider ned österut mot Mørkrisdalen. Isen flyter över två sänkor med 220 och 240 m tjock is, respektive, men emellan sticker det upp ett berg, där isen är bara några tiotals m tjock. Detta markeras av ett brantare och sprickigare område på ytan.

2d. Langgrøbreen

Langgrøbreen (2.12 km2) är en mindre platåglaciär i sydöstra delen av Spørteggbreen, med upp till ca 130 m tjock is.

2e. Austre Smådalsbreen

Austre Smådalsbreen (7.41 km2) är Spørteggbreens största utlöpare, en bred istunga som glider ner söderut mot Smådalane. Lutningen är rätt svag och jämn, utom just innan tungspetsen, där det blir litet brantare. Västra delen av glaciärtungan sträcker sig ut i en nybildad issjö och kalvar med en 500 m bred isbräcka. Så sent som omkring 1990 satt isen här ihop med Fantelibreens tunga. Under denna del av Spørteggbreen löper en djup dalgång i nordsydlig riktning med fyra överfördjupade bäcken. Från norr räknat är isen 275, 300, 290, och 240 m tjock i sänkorna, vilket inkluderar det högsta uppmätta värdet på hela platåglaciären.

2f. Søre Geisdalsbreen

Søre Geisdalsbreen (1.79 km2) är en mindre, tunn flik av Spørteggbreen, i västra kanten. Dess glaciärtunga kalvar i en liten sjö.

2g. Nordre Geisdalsbreen

Nordre Geisdalsbreen (2.07 km2) är en mindre utlöpare från västra Spørteggbreen. Från en snöplatå glider det ner en relativt brant, men ganska tunn istunga i översta Geisdalen. Också denna glaciärtungas front slutar i en liten sjö.


3. Gluggevardbreen

Gluggevardbreen (1.32 km2) är en liten platåglaciär öster om Sprongdalen.


4. Greinbreen

Greinbreen (5.25 km2), en medelstor platåglaciär söder om Sprongdalen, ligger på östsidan av Greineggi (1847 m).

4a. Sprongeggibreen

Sprongeggibreen (0.75 km2) är en liten brant platåglaciär i Greinbreen, på Greineggis nordsida.

4b. Sprongdalsbreen

Sprongdalsbreen (1.58 km2) är en platåglaciär i norra Greinbreen. Från det platåartade närområdet leder en rätt smal och brant istunga ned i översta Sprongdalen.

4c. Greineggibreen

Greineggibreen (2.92 km2) är en platåglaciär i södra Greinbreen. Den har en rätt bred och rund istunga mot söder.


5. Tverrbotnbreen

Tverrbotnbreen (3.80 km2), en platåglaciär öster om Sprongdalen, ligger på nord- och östdidan av Rivenoskulen (1943 m).

5a. Rivenosbreen

Rivenosbreen (1.79 km2) är en platåglaciär i norra Tverrbotnbreen, på Rivenoskulens nordsida.

5b. Isvassbreen

Isvassbreen (2.01 km2), en platåglaciär i Tverrbotnbreen, ligger på Rivenoskulens östsluttning, ovanför Isvatnet.


6. Harbardsbreen

Harbardsbreen (38.45 km2) är ett mycket stort glaciärkomplex i centrala egentliga Breheimen. Den södra delen är en klassisk platåglaciär med en iskupol som högsta punkt (1720 m), medan den norra delen är ett komplex av alpina glaciärer omkring den dominerande toppen Tverrådalskyrkja (2087 m). Den största utlöparen är Steindalsbreen.

6a. Steindalsbreen

Steindalsbreen (14.46 km2) är Harbardsbreens största utlöpare och en dalglaciär av betydande storlek. Den börjar uppe på Tverrådalskyrkjas sydvästsida och glider söderut med ganska jämn lutning. Efter ett par kilometer möter den ett kraftigt tillskott av is från iskupolen (1720 m), och i mötespunkten finns det en rätt betydande isdämd sjö, som verkar tappas årligen. Isen svänger därefter mot sydöst ner i Steindalen, där ytterligare en isström från den södra iskupolen tillkommer.

Sedan 1996 har NVE genomfört massbalansmätningar här. En jämförelse av kartor från 1966 och 1996 visar att större delen av glaciären har blivit tunnare, men på en del ställen i de övre delarna, i synnerhet på iskupolen, har isen blivit betydligt tjockare. Steindalsbreen drar sig fortfarande tillbaka, men så småningom borde reträtten stoppa och kanske till och med övergå i en framstöt slutligen. 1999 utfördes radarmätningar av istjockleken i det flata området alldeles nedanför den isdämda sjön av NVE. Resulatet visar att isen är maximalt ca 160 m tjock i detta område.

6b. Leirvassbreen

Leirvassbreen (4.49 km2) är en utlöpare från södra Harbardsbreen. Isen glider söderut från iskupolen fram till branten mot Leirvatnet, där en smal, brant och sprickig istunga hänger ned.

6c. Løndalsbreen

Løndalsbreen (3.57 km2) är en utlöpare i sydvästra Harbardsbreen, nordväst om Leirvatnet.

6d. Rausdalsbreen

Rausdalsbreen (2.02 km2), en platåglaciär i västra Harbardsbreen, ligger på iskupolens västsida. Den slutar i en liten sjö.

6e. Austre Kollebreen

Austre Kollebreen (4.46 km2) är en dalglaciär i Harbardsbreen på västsidan av Tverrådalskyrkja. Den kalvar i en liten sjö med en 500 m bred isbräcka.

6f. Vestre Kollebreen

Vestre Kollebreen (1.09 km2), en platåglaciär i nordvästra Harbardsbreen, ligger på nordsidan av Røykjeskardhøe.

6g. Fortundalsbreen

Fortundalsbreen (6.72 km2) är en ganska stor dalglaciär i nordöstra Harbardsbreen, på östsidan av Tverrådalskyrkja (2087 m). Från ett rätt brant närområde glider isen först mot NO, och svänger sedan mot söder i en rätt bred istunga i översta Nørdstedalen.

6h. Steineggibreen

Steineggibreen (1.64 km2) är en nischglaciär i östra Harbardsbreen, norr om Steineggi. Den är ganska brant och sprickig.


7. Sveidalsbreen

Sveidalsbreen (2.91 km2) är en platåglaciär på Sveidalsnosis (1708 m) östsida, mellan Mørkrisdalen och Fortunsdalen.


8. Holåbreen

Holåbreen (20.65 km2) är ett stort glaciärkomplex i norra Breheimen, mellan Lundadalen och Tundradalen. Det har delvis alpin och delvis platåkaraktär.

8a. Tussetindbreen

Tussetindbreen (1.13 km2) är en nischglaciär i södra Holåbreen, söder om Tussetinden (2047 m).

8b. Illvassbreen

Illvassbreen (2.18 km2), en rätt stor nischglaciär i sydvästra Holåbreen, glider ner mot SV och kalvar i en liten sjö med en 300 m bred isbräcka.

8c. Ytre Gjelåbreen

Ytre Gjelåbreen (7.04 km2) är en stor dalglaciär i västra Holåbreen. Den flyter ned mot norr med jämn och rätt svag lutning från Holåtindan (2039, 2047, och 2043 m).

8d. Lundadalsbreen

Lundadalsbreen (10.30 km2) är en stor platåglaciär i östra Holåbreen. En bred istunga glider sakta ned mot NO och Lundadalen från en stor isplatå.


9. Midtre Gjelåbreen

Midtre Gjelåbreen (2.47 km2) är en nischglaciär på nordsidan av Gjelhøi (1982 m).


10. Heimste Gjelåbreen

Heimste Gjelåbreen (1.21 km2) är en liten platåglaciär på Steinflya.


11. Grjotåbreen

Grjotåbreen (3.18 km2) är en ganska stor nischglaciär på Hestedalshøgdis (2091 m) nordsida, söder om Grjotådalen.


12. Hestedalsbreen

Hestedalsbreen (1.34 km2) är en platåglaciär på Hestedalshøgdis (1978 m) nordsida.


13. Vestre Høybreen

Vestre Høybreen (3.87 km2) är en stor nischglaciär i sydvästra Hestbrepiggmassivet, söder om Vestre Hestbrepiggen (2139 m). Tidigare var denna glaciär sammanhängande med sin östra granne, Austre Høybreen.


14. Austre Høybreen

Austre Høybreen från S Austre Høybreen från S, 6 augusti 1982. (46 kB)

Austre Høybreen (3.13 km2) är en stor nischglaciär i västra Hestbrepiggmassivet, vilken tidigare har suttit ihop med Vestre Høybreen närmast västerut.


15. Isaksteinbreen

Isaksteinbreen (1.53 km2) är en platåglaciär norr om Vestre Hestbrepiggen.


16. Ystebreen

Ystebreen (3.51 km2) är en rätt stor dalglaciär i centrala Hestbrepiggmassivet, väster om Nordre Hestbrepiggen (2172 m), den högsta toppen i hela Breheimen. Dess övre del kallas Grautfatet och därifrån strömmar isen norrut mot branten mot Lundadalen. Under den Lilla Istiden sträckte sig glaciärtungan ända ned i dalbotten, men nu befinner den sig helt ovanför branten.


17. Heimstebreen

Heimstebreen (3.46 km2) är en ganska stor dalglaciär i östra Hestbrepiggmassivet, öster om Nordre Hestbrepiggen. Ett rätt brett närområde samlas ihop till en tunga som glider ned norrut, mot Lundadalen. Också denna glaciär sträckte sig nästan ända ned i botten av dalen under den Lilla Istiden.


18. Høgsetbreen

Høgsetbreen (1.09 km2) är en nischglaciär i sydöstra Hestbrepiggmassivet.


19. Hestbreen

Hestbreen (3.05 km2), ett litet platåglaciärkomplex, ligger på Storberka öster om Hestbrepiggan.

19a. Hestfonna

Hestfonna (1.24 km2), norra delen av Hestbreen, är en liten platåglaciär.

19b. Runningsbreen

Runningsbreen (1.81 km2) är en mindre platåglaciär i Hestbreen.


20. Sandgrovbreen

Sandgrovbreen (1.14 km2) är en liten platåglaciär på nordsidan av Hesthøi (2021 m).


21. Møydulbreen

Møydulbreen (1.07 km2), en mindre platåglaciär, ligger på Moldulhøis (2044 m) östsida.


22. Søre Liabreen

Søre Liabreen (1.13 km2) är en platåglaciär och ett av ett antal fragment av den tidigare betydande Liabreen, som omslöt Liabrekulen (1910 m).


23. Midtre Liabreen

Midtre Liabreen (1.09 km2) ligger på nordost- och sydostsidan av Liabrekulen och är ett annat fragment.


24. Austre Liabreen

Austre Liabreen (1.20 km2), det östligaste fragmentet, glider ned mot nordost och ner i Liabrevatnet.


Startsida Början
Dokumentets
början
Nästa
Södra Jostedalsbreens
större glaciärer
Upp
Breheimens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 26 maj 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.