![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Södra Jostedalsbreens större glaciärer |
![]() Breheimens större glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 26 maj 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | ||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |
Egentliga Breheimen är området öster om Jostedalen och väster om Jotunheimen. Det är ett typiskt övergångsområde; västra delen karakteriseras av platåglaciärer medan östra delen är mer alpin. Området är betydligt mer kontinentalt än resten av Breheimen, i synnerhet den nordöstra delen, och det är bara p.g.a. att fjällen är högre som det alls finns större glaciärer här. Den högsta toppen i området är Nordre Hestbrepiggen (2172 m) i östligaste delen, medan Tverrådalskyrkja (2087 m) dominerar västra delen.
# | Namn | Typ | Area (km2) | Längd (km) | Lägsta punkt (m) | Högsta punkt (m) | Höjdskillnad (m) |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. | Fantelibreen | Glaciärkomplex | 3.00 | 2.8 | 1330 | 1630 | 300 |
1a. | varav Vanndalsbreen | Platåglaciär | 0.70 | 1.0 | 1410 | 1630 | 220 |
1b. | varav Vestre Smådalsbreen | Platåglaciär | 2.30 | 2.6 | 1330 | 1630 | 300 |
2. | Spørteggbreen | Glaciärkomplex | 25.49 | 7.1 | 1135 | 1755 | 620 |
2a. | varav Holmevassbreen | Platåglaciär | 1.57 | 1.8 | 1450 | 1755 | 305 |
2b. | varav Leirbotnbreen | Dalglaciär | 3.23 | 4.1 | 1135 | 1755 | 620 |
2c. | varav Grånosbreen | Platåglaciär | 7.30 | 5.2 | 1280 | 1745 | 465 |
2d. | varav Langgrøbreen | Platåglaciär | 2.12 | 1.7 | 1430 | 1615 | 185 |
2e. | varav Austre Smådalsbreen | Platåglaciär | 7.41 | 4.8 | 1330 | 1710 | 380 |
2f. | varav Søre Geisdalsbreen | Platåglaciär | 1.79 | 2.2 | 1445 | 1670 | 225 |
2g. | varav Nordre Geisdalsbreen | Platåglaciär | 2.07 | 3.1 | 1355 | 1755 | 400 |
3. | Gluggevardbreen | Platåglaciär | 1.32 | 3.0 | 1450 | 1695 | 245 |
4. | Greinbreen | Glaciärkomplex | 5.25 | 3.2 | 1180 | 1840 | 660 |
4a. | varav Sprongeggibreen | Platåglaciär | 0.75 | 1.5 | 1275 | 1840 | 565 |
4b. | varav Sprongdalsbreen | Platåglaciär | 1.58 | 2.7 | 1180 | 1840 | 660 |
4c. | varav Greineggibreen | Platåglaciär | 2.92 | 1.9 | 1450 | 1830 | 380 |
5. | Tverrbotnbreen | Glaciärkomplex | 3.80 | 3.6 | 1475 | 1930 | 455 |
5a. | varav Rivenosbreen | Platåglaciär | 1.79 | 1.6 | 1475 | 1920 | 445 |
5b. | varav Isvassbreen | Platåglaciär | 2.01 | 1.8 | 1500 | 1930 | 430 |
6. | Harbardsbreen | Glaciärkomplex | 38.45 | 12.9 | 1240 | 2015 | 775 |
6a. | varav Steindalsbreen | Dalglaciär | 14.46 | 8.6 | 1240 | 1980 | 740 |
6b. | varav Leirvassbreen | Platåglaciär | 4.49 | 3.2 | 1275 | 1720 | 445 |
6c. | varav Løndalsbreen | Platåglaciär | 3.57 | 3.0 | 1405 | 1670 | 265 |
6d. | varav Rausdalsbreen | Platåglaciär | 2.02 | 1.6 | 1470 | 1720 | 250 |
6e. | varav Austre Kollebreen | Dalglaciär | 4.46 | 3.3 | 1385 | 1940 | 555 |
6f. | varav Vestre Kollebreen | Platåglaciär | 1.09 | 1.7 | 1425 | 1785 | 360 |
6g. | varav Fortundalsbreen | Dalglaciär | 6.72 | 4.6 | 1380 | 2015 | 635 |
6h. | varav Steineggibreen | Nischglaciär | 1.64 | 2.4 | 1400 | 1960 | 560 |
7. | Sveidalsbreen | Platåglaciär | 2.91 | 2.0 | 1335 | 1700 | 365 |
8. | Holåbreen | Glaciärkomplex | 20.65 | 8.6 | 1430 | 2030 | 600 |
8a. | varav Tussetindbreen | Nischglaciär | 1.13 | 1.1 | 1505 | 1795 | 290 |
8b. | varav Illvassbreen | Nischglaciär | 2.18 | 2.6 | 1550 | 2020 | 470 |
8c. | varav Ytre Gjelåbreen | Dalglaciär | 7.04 | 4.6 | 1435 | 2030 | 595 |
8d. | varav Lundadalsbreen | Platåglaciär | 10.30 | 6.2 | 1430 | 1920 | 490 |
9. | Midtre Gjelåbreen | Nischglaciär | 2.47 | 1.8 | 1605 | 1960 | 355 |
10. | Heimste Gjelåbreen | Platåglaciär | 1.21 | 0.8 | 1600 | 1920 | 320 |
11. | Grjotåbreen | Nischglaciär | 3.18 | 1.7 | 1575 | 2065 | 490 |
12. | Hestedalsbreen | Platåglaciär | 1.34 | 1.2 | 1520 | 1965 | 445 |
13. | Vestre Høybreen | Nischglaciär | 3.87 | 2.2 | 1460 | 1970 | 510 |
14. | Austre Høybreen | Nischglaciär | 3.13 | 2.2 | 1595 | 2060 | 465 |
15. | Isaksteinbreen | Platåglaciär | 1.53 | 1.7 | 1660 | 2130 | 470 |
16. | Ystebreen | Dalglaciär | 3.51 | 3.1 | 1555 | 2110 | 555 |
17. | Heimstebreen | Dalglaciär | 3.46 | 2.6 | 1580 | 2150 | 570 |
18. | Høgsetbreen | Nischglaciär | 1.09 | 1.8 | 1610 | 2080 | 470 |
19. | Hestbreen | Glaciärkomplex | 3.05 | 3.9 | 1500 | 1940 | 440 |
19a. | varav Hestfonna | Platåglaciär | 1.24 | 1.2 | 1500 | 1820 | 320 |
19b. | varav Runningsbreen | Platåglaciär | 1.81 | 1.1 | 1750 | 1940 | 190 |
20. | Sandgrovbreen | Platåglaciär | 1.14 | 1.8 | 1625 | 2005 | 380 |
21. | Møydulbreen | Platåglaciär | 1.07 | 1.2 | 1490 | 2010 | 520 |
22. | Søre Liabreen | Platåglaciär | 1.13 | 0.9 | 1450 | 1760 | 310 |
23. | Midtre Liabreen | Platåglaciär | 1.09 | 0.8 | 1465 | 1880 | 415 |
24. | Austre Liabreen | Platåglaciär | 1.20 | 1.7 | 1460 | 1800 | 340 |
Totalt | 134.34 |
Fantelibreen (3.00 km2) är en platåglaciär öster om Jostedalen, alldeles sydväst om den mycket större Spørteggbreen, som den tills rätt nyligen var en del av. Den är ganska tunn, med en maximal istjocklek på ca 90 m.
Vanndalsbreen (0.70 km2) är en liten tunga från Fantelibreen, som flyter ned mot väster och Vanndalen. Den slutar i en liten sjö med en 400 m bred isbräcka.
Vestre Smådalsbreen (2.30 km2) är den största delen av Fantelibreen, en rätt bred tunga som svänger österut. För bara ca 10 år sedan satt den ihop med Austre Smådalsbreen i Spørteggbreen, men sedan dess har en sjö bildats och istungorna gått isär p.g.a. rätt intensiv kalvning. Isbräckan är ca 500 m bred.
Spørteggbreen (25.49 km2) är en stor platåglaciär öster om Jostedalen. Högsta toppen invid den är Grånosi (1775 m). Som så många andra glaciärer har också Spørteggbreen minskat mycket under 1900-talet, och så sent som omkring 1990 orsakade ökad kalvning i en ny sjö att den sydvästligaste delen bröts loss (Fantelibreen). Undersökningar av sedimentlager i sjöar i närheten av Spørteggbreen visar att denna glaciär inte började återbildas förrän under den Lilla Istidens första fas, omkring år 1500.
Kartorna baserade på data från Kennett, Mike; Kartlegging av istykkelse og feltavgrensninp på Spørteggbreen 1989, kompletterade med egna observationer.
Mellan 1988 och 1991 utförde NVE massbalansmätningar här, och 1989 kartlade de bottentopografin under isen med radar. Det finns en rätt djup dalgång i västra delen och flera mindre överfördjupade bäcken. Största istjocklek är omkring 315 m med en isvolym på ca 3.0 km3 och ett medeldjup av 113 m. Fantelibreen som tidigare var en del av Spørteggbreen, är tunn med ett maxdjup på ca 90 m, en volym på 0.15 km3 och ett medeldjup på 46 m.
Holmevassbreen (1.57 km2) är en mindre, rätt tunn flik i norra delen av Spørteggbreen.
Leirbotnbreen (3.23 km2) är en dalglaciär i Spørteggbreens norra del, på nordsidan av Grånosi (1775 m). Ett mindre isfall leder ner på tungan från den övre snöplatån. Tungan ligger i ett överfördjupat bäcken med en istjocklek på 150 m, men i de övre delarna finns det en sänka där isen är 250 m tjock.
Grånosbreen (7.30 km2) är en stor och jämnt sluttande utlöpare av Spørteggbreen, som sakta glider ned österut mot Mørkrisdalen. Isen flyter över två sänkor med 220 och 240 m tjock is, respektive, men emellan sticker det upp ett berg, där isen är bara några tiotals m tjock. Detta markeras av ett brantare och sprickigare område på ytan.
Langgrøbreen (2.12 km2) är en mindre platåglaciär i sydöstra delen av Spørteggbreen, med upp till ca 130 m tjock is.
Austre Smådalsbreen (7.41 km2) är Spørteggbreens största utlöpare, en bred istunga som glider ner söderut mot Smådalane. Lutningen är rätt svag och jämn, utom just innan tungspetsen, där det blir litet brantare. Västra delen av glaciärtungan sträcker sig ut i en nybildad issjö och kalvar med en 500 m bred isbräcka. Så sent som omkring 1990 satt isen här ihop med Fantelibreens tunga. Under denna del av Spørteggbreen löper en djup dalgång i nordsydlig riktning med fyra överfördjupade bäcken. Från norr räknat är isen 275, 300, 290, och 240 m tjock i sänkorna, vilket inkluderar det högsta uppmätta värdet på hela platåglaciären.
Søre Geisdalsbreen (1.79 km2) är en mindre, tunn flik av Spørteggbreen, i västra kanten. Dess glaciärtunga kalvar i en liten sjö.
Nordre Geisdalsbreen (2.07 km2) är en mindre utlöpare från västra Spørteggbreen. Från en snöplatå glider det ner en relativt brant, men ganska tunn istunga i översta Geisdalen. Också denna glaciärtungas front slutar i en liten sjö.
Gluggevardbreen (1.32 km2) är en liten platåglaciär öster om Sprongdalen.
Greinbreen (5.25 km2), en medelstor platåglaciär söder om Sprongdalen, ligger på östsidan av Greineggi (1847 m).
Sprongeggibreen (0.75 km2) är en liten brant platåglaciär i Greinbreen, på Greineggis nordsida.
Sprongdalsbreen (1.58 km2) är en platåglaciär i norra Greinbreen. Från det platåartade närområdet leder en rätt smal och brant istunga ned i översta Sprongdalen.
Greineggibreen (2.92 km2) är en platåglaciär i södra Greinbreen. Den har en rätt bred och rund istunga mot söder.
Tverrbotnbreen (3.80 km2), en platåglaciär öster om Sprongdalen, ligger på nord- och östdidan av Rivenoskulen (1943 m).
Rivenosbreen (1.79 km2) är en platåglaciär i norra Tverrbotnbreen, på Rivenoskulens nordsida.
Isvassbreen (2.01 km2), en platåglaciär i Tverrbotnbreen, ligger på Rivenoskulens östsluttning, ovanför Isvatnet.
Harbardsbreen (38.45 km2) är ett mycket stort glaciärkomplex i centrala egentliga Breheimen. Den södra delen är en klassisk platåglaciär med en iskupol som högsta punkt (1720 m), medan den norra delen är ett komplex av alpina glaciärer omkring den dominerande toppen Tverrådalskyrkja (2087 m). Den största utlöparen är Steindalsbreen.
Steindalsbreen (14.46 km2) är Harbardsbreens största utlöpare och en dalglaciär av betydande storlek. Den börjar uppe på Tverrådalskyrkjas sydvästsida och glider söderut med ganska jämn lutning. Efter ett par kilometer möter den ett kraftigt tillskott av is från iskupolen (1720 m), och i mötespunkten finns det en rätt betydande isdämd sjö, som verkar tappas årligen. Isen svänger därefter mot sydöst ner i Steindalen, där ytterligare en isström från den södra iskupolen tillkommer.
Sedan 1996 har NVE genomfört massbalansmätningar här. En jämförelse av kartor från 1966 och 1996 visar att större delen av glaciären har blivit tunnare, men på en del ställen i de övre delarna, i synnerhet på iskupolen, har isen blivit betydligt tjockare. Steindalsbreen drar sig fortfarande tillbaka, men så småningom borde reträtten stoppa och kanske till och med övergå i en framstöt slutligen. 1999 utfördes radarmätningar av istjockleken i det flata området alldeles nedanför den isdämda sjön av NVE. Resulatet visar att isen är maximalt ca 160 m tjock i detta område.
Leirvassbreen (4.49 km2) är en utlöpare från södra Harbardsbreen. Isen glider söderut från iskupolen fram till branten mot Leirvatnet, där en smal, brant och sprickig istunga hänger ned.
Løndalsbreen (3.57 km2) är en utlöpare i sydvästra Harbardsbreen, nordväst om Leirvatnet.
Rausdalsbreen (2.02 km2), en platåglaciär i västra Harbardsbreen, ligger på iskupolens västsida. Den slutar i en liten sjö.
Austre Kollebreen (4.46 km2) är en dalglaciär i Harbardsbreen på västsidan av Tverrådalskyrkja. Den kalvar i en liten sjö med en 500 m bred isbräcka.
Vestre Kollebreen (1.09 km2), en platåglaciär i nordvästra Harbardsbreen, ligger på nordsidan av Røykjeskardhøe.
Fortundalsbreen (6.72 km2) är en ganska stor dalglaciär i nordöstra Harbardsbreen, på östsidan av Tverrådalskyrkja (2087 m). Från ett rätt brant närområde glider isen först mot NO, och svänger sedan mot söder i en rätt bred istunga i översta Nørdstedalen.
Steineggibreen (1.64 km2) är en nischglaciär i östra Harbardsbreen, norr om Steineggi. Den är ganska brant och sprickig.
Sveidalsbreen (2.91 km2) är en platåglaciär på Sveidalsnosis (1708 m) östsida, mellan Mørkrisdalen och Fortunsdalen.
Holåbreen (20.65 km2) är ett stort glaciärkomplex i norra Breheimen, mellan Lundadalen och Tundradalen. Det har delvis alpin och delvis platåkaraktär.
Tussetindbreen (1.13 km2) är en nischglaciär i södra Holåbreen, söder om Tussetinden (2047 m).
Illvassbreen (2.18 km2), en rätt stor nischglaciär i sydvästra Holåbreen, glider ner mot SV och kalvar i en liten sjö med en 300 m bred isbräcka.
Ytre Gjelåbreen (7.04 km2) är en stor dalglaciär i västra Holåbreen. Den flyter ned mot norr med jämn och rätt svag lutning från Holåtindan (2039, 2047, och 2043 m).
Lundadalsbreen (10.30 km2) är en stor platåglaciär i östra Holåbreen. En bred istunga glider sakta ned mot NO och Lundadalen från en stor isplatå.
Midtre Gjelåbreen (2.47 km2) är en nischglaciär på nordsidan av Gjelhøi (1982 m).
Heimste Gjelåbreen (1.21 km2) är en liten platåglaciär på Steinflya.
Grjotåbreen (3.18 km2) är en ganska stor nischglaciär på Hestedalshøgdis (2091 m) nordsida, söder om Grjotådalen.
Hestedalsbreen (1.34 km2) är en platåglaciär på Hestedalshøgdis (1978 m) nordsida.
Vestre Høybreen (3.87 km2) är en stor nischglaciär i sydvästra Hestbrepiggmassivet, söder om Vestre Hestbrepiggen (2139 m). Tidigare var denna glaciär sammanhängande med sin östra granne, Austre Høybreen.
Austre Høybreen (3.13 km2) är en stor nischglaciär i västra Hestbrepiggmassivet, vilken tidigare har suttit ihop med Vestre Høybreen närmast västerut.
Isaksteinbreen (1.53 km2) är en platåglaciär norr om Vestre Hestbrepiggen.
Ystebreen (3.51 km2) är en rätt stor dalglaciär i centrala Hestbrepiggmassivet, väster om Nordre Hestbrepiggen (2172 m), den högsta toppen i hela Breheimen. Dess övre del kallas Grautfatet och därifrån strömmar isen norrut mot branten mot Lundadalen. Under den Lilla Istiden sträckte sig glaciärtungan ända ned i dalbotten, men nu befinner den sig helt ovanför branten.
Heimstebreen (3.46 km2) är en ganska stor dalglaciär i östra Hestbrepiggmassivet, öster om Nordre Hestbrepiggen. Ett rätt brett närområde samlas ihop till en tunga som glider ned norrut, mot Lundadalen. Också denna glaciär sträckte sig nästan ända ned i botten av dalen under den Lilla Istiden.
Høgsetbreen (1.09 km2) är en nischglaciär i sydöstra Hestbrepiggmassivet.
Hestbreen (3.05 km2), ett litet platåglaciärkomplex, ligger på Storberka öster om Hestbrepiggan.
Hestfonna (1.24 km2), norra delen av Hestbreen, är en liten platåglaciär.
Runningsbreen (1.81 km2) är en mindre platåglaciär i Hestbreen.
Sandgrovbreen (1.14 km2) är en liten platåglaciär på nordsidan av Hesthøi (2021 m).
Møydulbreen (1.07 km2), en mindre platåglaciär, ligger på Moldulhøis (2044 m) östsida.
Søre Liabreen (1.13 km2) är en platåglaciär och ett av ett antal fragment av den tidigare betydande Liabreen, som omslöt Liabrekulen (1910 m).
Midtre Liabreen (1.09 km2) ligger på nordost- och sydostsidan av Liabrekulen och är ett annat fragment.
Austre Liabreen (1.20 km2), det östligaste fragmentet, glider ned mot nordost och ner i Liabrevatnet.
![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Södra Jostedalsbreens större glaciärer |
![]() Breheimens större glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 26 maj 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | ||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |