Dokumentets början	Södra Jostedalsbreens större glaciärer	Breheimens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 26 maj 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.

Egentliga Breheimens större glaciärer

Egentliga Breheimen är området öster om Jostedalen och väster om Jotunheimen. Det är ett typiskt övergångsområde; västra delen karakteriseras av platåglaciärer medan östra delen är mer alpin. Området är betydligt mer kontinentalt än resten av Breheimen, i synnerhet den nordöstra delen, och det är bara p.g.a. att fjällen är högre som det alls finns större glaciärer här. Den högsta toppen i området är Nordre Hestbrepiggen (2172 m) i östligaste delen, medan Tverrådalskyrkja (2087 m) dominerar västra delen.

Tabell över Egentliga Breheimens större glaciärer med grunddata

1. Fantelibreen

Fantelibreen (3.00 km²) är en platåglaciär öster om Jostedalen, alldeles sydväst om den mycket större Spørteggbreen, som den tills rätt nyligen var en del av. Den är ganska tunn, med en maximal istjocklek på ca 90 m.

1a. Vanndalsbreen

Vanndalsbreen (0.70 km²) är en liten tunga från Fantelibreen, som flyter ned mot väster och Vanndalen. Den slutar i en liten sjö med en 400 m bred isbräcka.

1b. Vestre Smådalsbreen

Vestre Smådalsbreen (2.30 km²) är den största delen av Fantelibreen, en rätt bred tunga som svänger österut. För bara ca 10 år sedan satt den ihop med Austre Smådalsbreen i Spørteggbreen, men sedan dess har en sjö bildats och istungorna gått isär p.g.a. rätt intensiv kalvning. Isbräckan är ca 500 m bred.

2. Spørteggbreen

Spørteggbreen (25.49 km²) är en stor platåglaciär öster om Jostedalen. Högsta toppen invid den är Grånosi (1775 m). Som så många andra glaciärer har också Spørteggbreen minskat mycket under 1900-talet, och så sent som omkring 1990 orsakade ökad kalvning i en ny sjö att den sydvästligaste delen bröts loss (Fantelibreen). Undersökningar av sedimentlager i sjöar i närheten av Spørteggbreen visar att denna glaciär inte började återbildas förrän under den Lilla Istidens första fas, omkring år 1500.

Kartorna baserade på data från Kennett, Mike; Kartlegging av istykkelse og feltavgrensninp på Spørteggbreen 1989, kompletterade med egna observationer.

Mellan 1988 och 1991 utförde NVE massbalansmätningar här, och 1989 kartlade de bottentopografin under isen med radar. Det finns en rätt djup dalgång i västra delen och flera mindre överfördjupade bäcken. Största istjocklek är omkring 315 m med en isvolym på ca 3.0 km³ och ett medeldjup av 113 m. Fantelibreen som tidigare var en del av Spørteggbreen, är tunn med ett maxdjup på ca 90 m, en volym på 0.15 km³ och ett medeldjup på 46 m.

2a. Holmevassbreen

Holmevassbreen (1.57 km²) är en mindre, rätt tunn flik i norra delen av Spørteggbreen.

2b. Leirbotnbreen

Leirbotnbreen (3.23 km²) är en dalglaciär i Spørteggbreens norra del, på nordsidan av Grånosi (1775 m). Ett mindre isfall leder ner på tungan från den övre snöplatån. Tungan ligger i ett överfördjupat bäcken med en istjocklek på 150 m, men i de övre delarna finns det en sänka där isen är 250 m tjock.

2c. Grånosbreen

Grånosbreen (7.30 km²) är en stor och jämnt sluttande utlöpare av Spørteggbreen, som sakta glider ned österut mot Mørkrisdalen. Isen flyter över två sänkor med 220 och 240 m tjock is, respektive, men emellan sticker det upp ett berg, där isen är bara några tiotals m tjock. Detta markeras av ett brantare och sprickigare område på ytan.

2d. Langgrøbreen

Langgrøbreen (2.12 km²) är en mindre platåglaciär i sydöstra delen av Spørteggbreen, med upp till ca 130 m tjock is.

2e. Austre Smådalsbreen

Austre Smådalsbreen (7.41 km²) är Spørteggbreens största utlöpare, en bred istunga som glider ner söderut mot Smådalane. Lutningen är rätt svag och jämn, utom just innan tungspetsen, där det blir litet brantare. Västra delen av glaciärtungan sträcker sig ut i en nybildad issjö och kalvar med en 500 m bred isbräcka. Så sent som omkring 1990 satt isen här ihop med Fantelibreens tunga. Under denna del av Spørteggbreen löper en djup dalgång i nordsydlig riktning med fyra överfördjupade bäcken. Från norr räknat är isen 275, 300, 290, och 240 m tjock i sänkorna, vilket inkluderar det högsta uppmätta värdet på hela platåglaciären.

2f. Søre Geisdalsbreen

Søre Geisdalsbreen (1.79 km²) är en mindre, tunn flik av Spørteggbreen, i västra kanten. Dess glaciärtunga kalvar i en liten sjö.

2g. Nordre Geisdalsbreen

Nordre Geisdalsbreen (2.07 km²) är en mindre utlöpare från västra Spørteggbreen. Från en snöplatå glider det ner en relativt brant, men ganska tunn istunga i översta Geisdalen. Också denna glaciärtungas front slutar i en liten sjö.

3. Gluggevardbreen

Gluggevardbreen (1.32 km²) är en liten platåglaciär öster om Sprongdalen.

4. Greinbreen

Greinbreen (5.25 km²), en medelstor platåglaciär söder om Sprongdalen, ligger på östsidan av Greineggi (1847 m).

4a. Sprongeggibreen

Sprongeggibreen (0.75 km²) är en liten brant platåglaciär i Greinbreen, på Greineggis nordsida.

4b. Sprongdalsbreen

Sprongdalsbreen (1.58 km²) är en platåglaciär i norra Greinbreen. Från det platåartade närområdet leder en rätt smal och brant istunga ned i översta Sprongdalen.

4c. Greineggibreen

Greineggibreen (2.92 km²) är en platåglaciär i södra Greinbreen. Den har en rätt bred och rund istunga mot söder.

5. Tverrbotnbreen

Tverrbotnbreen (3.80 km²), en platåglaciär öster om Sprongdalen, ligger på nord- och östdidan av Rivenoskulen (1943 m).

5a. Rivenosbreen

Rivenosbreen (1.79 km²) är en platåglaciär i norra Tverrbotnbreen, på Rivenoskulens nordsida.

5b. Isvassbreen

Isvassbreen (2.01 km²), en platåglaciär i Tverrbotnbreen, ligger på Rivenoskulens östsluttning, ovanför Isvatnet.

6. Harbardsbreen

Harbardsbreen (38.45 km²) är ett mycket stort glaciärkomplex i centrala egentliga Breheimen. Den södra delen är en klassisk platåglaciär med en iskupol som högsta punkt (1720 m), medan den norra delen är ett komplex av alpina glaciärer omkring den dominerande toppen Tverrådalskyrkja (2087 m). Den största utlöparen är Steindalsbreen.

6a. Steindalsbreen

Steindalsbreen (14.46 km²) är Harbardsbreens största utlöpare och en dalglaciär av betydande storlek. Den börjar uppe på Tverrådalskyrkjas sydvästsida och glider söderut med ganska jämn lutning. Efter ett par kilometer möter den ett kraftigt tillskott av is från iskupolen (1720 m), och i mötespunkten finns det en rätt betydande isdämd sjö, som verkar tappas årligen. Isen svänger därefter mot sydöst ner i Steindalen, där ytterligare en isström från den södra iskupolen tillkommer.

Sedan 1996 har NVE genomfört massbalansmätningar här. En jämförelse av kartor från 1966 och 1996 visar att större delen av glaciären har blivit tunnare, men på en del ställen i de övre delarna, i synnerhet på iskupolen, har isen blivit betydligt tjockare. Steindalsbreen drar sig fortfarande tillbaka, men så småningom borde reträtten stoppa och kanske till och med övergå i en framstöt slutligen. 1999 utfördes radarmätningar av istjockleken i det flata området alldeles nedanför den isdämda sjön av NVE. Resulatet visar att isen är maximalt ca 160 m tjock i detta område.

6b. Leirvassbreen

Leirvassbreen (4.49 km²) är en utlöpare från södra Harbardsbreen. Isen glider söderut från iskupolen fram till branten mot Leirvatnet, där en smal, brant och sprickig istunga hänger ned.

6c. Løndalsbreen

Løndalsbreen (3.57 km²) är en utlöpare i sydvästra Harbardsbreen, nordväst om Leirvatnet.

6d. Rausdalsbreen

Rausdalsbreen (2.02 km²), en platåglaciär i västra Harbardsbreen, ligger på iskupolens västsida. Den slutar i en liten sjö.

6e. Austre Kollebreen

Austre Kollebreen (4.46 km²) är en dalglaciär i Harbardsbreen på västsidan av Tverrådalskyrkja. Den kalvar i en liten sjö med en 500 m bred isbräcka.

6f. Vestre Kollebreen

Vestre Kollebreen (1.09 km²), en platåglaciär i nordvästra Harbardsbreen, ligger på nordsidan av Røykjeskardhøe.

6g. Fortundalsbreen

Fortundalsbreen (6.72 km²) är en ganska stor dalglaciär i nordöstra Harbardsbreen, på östsidan av Tverrådalskyrkja (2087 m). Från ett rätt brant närområde glider isen först mot NO, och svänger sedan mot söder i en rätt bred istunga i översta Nørdstedalen.

6h. Steineggibreen

Steineggibreen (1.64 km²) är en nischglaciär i östra Harbardsbreen, norr om Steineggi. Den är ganska brant och sprickig.

7. Sveidalsbreen

Sveidalsbreen (2.91 km²) är en platåglaciär på Sveidalsnosis (1708 m) östsida, mellan Mørkrisdalen och Fortunsdalen.

8. Holåbreen

Holåbreen (20.65 km²) är ett stort glaciärkomplex i norra Breheimen, mellan Lundadalen och Tundradalen. Det har delvis alpin och delvis platåkaraktär.

8a. Tussetindbreen

Tussetindbreen (1.13 km²) är en nischglaciär i södra Holåbreen, söder om Tussetinden (2047 m).

8b. Illvassbreen

Illvassbreen (2.18 km²), en rätt stor nischglaciär i sydvästra Holåbreen, glider ner mot SV och kalvar i en liten sjö med en 300 m bred isbräcka.

8c. Ytre Gjelåbreen

Ytre Gjelåbreen (7.04 km²) är en stor dalglaciär i västra Holåbreen. Den flyter ned mot norr med jämn och rätt svag lutning från Holåtindan (2039, 2047, och 2043 m).

8d. Lundadalsbreen

Lundadalsbreen (10.30 km²) är en stor platåglaciär i östra Holåbreen. En bred istunga glider sakta ned mot NO och Lundadalen från en stor isplatå.

9. Midtre Gjelåbreen

Midtre Gjelåbreen (2.47 km²) är en nischglaciär på nordsidan av Gjelhøi (1982 m).

10. Heimste Gjelåbreen

Heimste Gjelåbreen (1.21 km²) är en liten platåglaciär på Steinflya.

11. Grjotåbreen

Grjotåbreen (3.18 km²) är en ganska stor nischglaciär på Hestedalshøgdis (2091 m) nordsida, söder om Grjotådalen.

12. Hestedalsbreen

Hestedalsbreen (1.34 km²) är en platåglaciär på Hestedalshøgdis (1978 m) nordsida.

13. Vestre Høybreen

Vestre Høybreen (3.87 km²) är en stor nischglaciär i sydvästra Hestbrepiggmassivet, söder om Vestre Hestbrepiggen (2139 m). Tidigare var denna glaciär sammanhängande med sin östra granne, Austre Høybreen.

14. Austre Høybreen

Austre Høybreen (3.13 km²) är en stor nischglaciär i västra Hestbrepiggmassivet, vilken tidigare har suttit ihop med Vestre Høybreen närmast västerut.

15. Isaksteinbreen

Isaksteinbreen (1.53 km²) är en platåglaciär norr om Vestre Hestbrepiggen.

16. Ystebreen

Ystebreen (3.51 km²) är en rätt stor dalglaciär i centrala Hestbrepiggmassivet, väster om Nordre Hestbrepiggen (2172 m), den högsta toppen i hela Breheimen. Dess övre del kallas Grautfatet och därifrån strömmar isen norrut mot branten mot Lundadalen. Under den Lilla Istiden sträckte sig glaciärtungan ända ned i dalbotten, men nu befinner den sig helt ovanför branten.

17. Heimstebreen

Heimstebreen (3.46 km²) är en ganska stor dalglaciär i östra Hestbrepiggmassivet, öster om Nordre Hestbrepiggen. Ett rätt brett närområde samlas ihop till en tunga som glider ned norrut, mot Lundadalen. Också denna glaciär sträckte sig nästan ända ned i botten av dalen under den Lilla Istiden.

18. Høgsetbreen

Høgsetbreen (1.09 km²) är en nischglaciär i sydöstra Hestbrepiggmassivet.

19. Hestbreen

Hestbreen (3.05 km²), ett litet platåglaciärkomplex, ligger på Storberka öster om Hestbrepiggan.

19a. Hestfonna

Hestfonna (1.24 km²), norra delen av Hestbreen, är en liten platåglaciär.

19b. Runningsbreen

Runningsbreen (1.81 km²) är en mindre platåglaciär i Hestbreen.

20. Sandgrovbreen

Sandgrovbreen (1.14 km²) är en liten platåglaciär på nordsidan av Hesthøi (2021 m).

21. Møydulbreen

Møydulbreen (1.07 km²), en mindre platåglaciär, ligger på Moldulhøis (2044 m) östsida.

22. Søre Liabreen

Søre Liabreen (1.13 km²) är en platåglaciär och ett av ett antal fragment av den tidigare betydande Liabreen, som omslöt Liabrekulen (1910 m).

23. Midtre Liabreen

Midtre Liabreen (1.09 km²) ligger på nordost- och sydostsidan av Liabrekulen och är ett annat fragment.

24. Austre Liabreen

Austre Liabreen (1.20 km²), det östligaste fragmentet, glider ned mot nordost och ner i Liabrevatnet.

	Dokumentets början	Södra Jostedalsbreens större glaciärer	Breheimens större glaciärer	Site- karta	Emaila till författaren	Copyleft- information	This document in English
Senast uppdaterad: 26 maj 2001	Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
	Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.