![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Breheimens större glaciärer |
![]() Västra Jostedalsbreens större glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | ||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |
Ålfoten är den västligaste delen av Breheimen; den ligger söder om Nordfjordens yttre del och har ett extremt maritimt klimat med upp till 5500 mm nederbörd. Detta medför att det trots den relativt ringa höjden över havet finns ganska omfattande glaciärer. De flesta ligger samlade omkring Ålfotbreen i ett område med egenartad geologi. Dagens glaciärer i området är bara enstaka rester av en stor sammanhängande platåglaciär som fanns där under den Lilla Istiden. Den högsta toppen inom området är Gjegnen, eller Blånibba som den också kallas (1670 m).
# | Namn | Typ | Area (km2) | Längd (km) | Lägsta punkt (m) | Högsta punkt (m) | Höjdskillnad (m) |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. | Oksefjellbreen | Platåglaciär | 1.01 | 1.3 | 990 | 1300 | 310 |
2. | Blåbreen | Glaciärkomplex | 4.92 | 3.4 | 1010 | 1325 | 315 |
2a. | varav Sødalsbreen | Platåglaciär | 2.02 | 1.4 | 1010 | 1325 | 315 |
2b. | varav Svartedalsbreen | Platåglaciär | 2.90 | 2.3 | 1030 | 1325 | 295 |
3. | Ålfotbreen | Glaciärkomplex | 13.87 | 5.8 | 880 | 1385 | 505 |
3a. | varav Åskorbreen | Platåglaciär | 5.04 | 2.8 | 895 | 1385 | 490 |
3b. | varav Hansebreen | Platåglaciär | 3.88 | 2.7 | 935 | 1330 | 395 |
3c. | varav Straumbotnbreen | Platåglaciär | 4.95 | 2.9 | 880 | 1385 | 505 |
4. | Kvannbotnbreen | Platåglaciär | 1.45 | 1.5 | 1070 | 1280 | 210 |
5. | Gråfjellbreen | Platåglaciär | 2.15 | 1.8 | 990 | 1400 | 410 |
6. | Gjegnalundsbreen | Glaciärkomplex | 10.97 | 5.5 | 920 | 1590 | 670 |
6a. | varav Isevassbreen | Platåglaciär | 1.20 | 1.7 | 975 | 1590 | 615 |
6b. | varav Middagsvassbreen | Platåglaciär | 2.28 | 2.2 | 1050 | 1465 | 415 |
6c. | varav Svartevassbreen | Platåglaciär | 0.97 | 2.2 | 920 | 1450 | 530 |
6d. | varav Månytebreen | Platåglaciär | 1.28 | 2.5 | 1010 | 1465 | 455 |
6e. | varav Skjerdalsbreen | Platåglaciär | 2.36 | 2.4 | 1080 | 1465 | 385 |
6f. | varav Skordalsbreen | Platåglaciär | 2.88 | 3.5 | 965 | 1520 | 555 |
7. | Blåbreen | Dalglaciär | 1.91 | 2.3 | 955 | 1445 | 490 |
Totalt | 36.28 |
Oksefjellbreen (1.01 km2) är en mindre platåglaciär på Oksefjellets östsluttning. Tidigare satt den ihop med Blåbreen, och via den med den stora Ålfotbreen.
Blåbreen (4.92 km2) är en platåglaciär öster om Blåbrevatnet. En av de många branta bergskanterna i området skiljer nu den från den mycket större Ålfotbreen i öster. Tidigare, när isen var tjockare, var de emellertid sammanhängande.
Sødalsbreen (2.02 km2), en platåglaciär och Blåbreens nordliga del, glider ner mot Sødalen.
Svartedalsbreen (2.90 km2) är en platåglaciär i sydöstra delen av Blåbreen. Idag slutar den ovanför branterna mot Svartedalen.
Ålfotbreen (13.87 km2) är en rätt stor platåglaciär i centrala Ålfotsområdet. Ändå är den bara en rest av en förr mycket mer omfattande platåglaciär, av vilken de nu separata Oksefjellbreen, Blåbreen, Kvannbotnbreen, Gråfjellbreen, och kanske till och med Gjegnalundsbreen var delar. Ålfotbreen ligger i ett område med extremt hög nederbörd, och dess högsta punkt är en iskupol på bara 1385 m höjd. Området har dessutom en egenartad geologi med sedimentära bergarter från Devonperioden, vars strukturer dominerar landskapet.
Åskorbreen (5.04 km2) är den största delen av Ålfotbreen, en platåglaciär som glider ner mot Store Åskorvatnet från iskupolen (1385 m). Här har NVE företagit massbalansundersökningar sedan 1963 (där denna glaciär benämnes Ålfotbreen). Under tiden fram till 2000 har glaciären haft ett stort massöverskott (15.3 m vattenekvivalent), men det har visat sig att mycket av det beror på snödrev från sydväst.
Hansebreen (3.88 km2) är en utlöpare av östra Ålfotbreen som glider norrut mot Store Åskorvatnet. På grund av betydande snödrev över den mer västligt belägna Åskorbreen började NVE 1986 att utföra massbalansmätningar även på denna glaciär. Mätningarna, som visar att Hansebreen i stort sett är i balans (+0.3 m vattenekvivalent under tiden 1986-2000), anses mer representativa för hela Ålfotbreen än mätningarna på Åskorbreen.
Straumbotnbreen (4.95 km2) är södra delen av Ålfotbreen, en platåglaciär som från iskupolen (1385 m) rör sig ned mot SO och Straumbotnen i en liten tunga.
Kvannbotnbreen (1.45 km2) är en liten platåglaciär på Kvannbotnfjellet strax öster om Ålfotbreen, som den tidigare var en del av.
Gråfjellbreen (2.15 km2) är en platåglaciär på Gråfjellets östsida. För länge sedan satt den ihop med den stora Ålfotbreen, via Kvannbotnbreen. Norr om Gråfjellbreen ligger några sjöar med de förtjusande namnen X-vatnet, Y-vatnet, och Z-vatnet.
Gjegnalundsbreen (10.70 km2) är en ganska stor platåglaciär i nordöstra Ålfotområdet. Den ligger öster om den högsta toppen i området, Gjegnen (1670 m), men är centrerad kring en iskupol på 1465 m höjd. Eventuellt satt också Gjegnalundsbreen ihop med Ålfotbreen under den Lilla Istiden, när den var som störst.
Isevassbreen (1.20 km2) är en liten brant tunga i nordvästra Gjegnalundsbreen, som kalvar med en 300 m bred isbräcka i Isevatnet.
Middagsvassbreen (2.28 km2) är en utlöpare av Gjegnalundsbreen, som rör sig ned norrut från iskupolen (1465 m).
Svartevassbreen (0.97 km2) är en liten utlöpare av nordöstra Gjegnalundsbreen. Den kalvar med en 500 m bred isbräcka i en namnlös sjö 200 m ovanför Svartevatnet.
Månytebreen (1.28 km2) är en kort, brant och sprickig tunga från Gjegnalundsbreen, ovanför Skjerdalen och söder om en bergstopp med det egendomliga namnet Månyta (1397 m).
Skjerdalsbreen (2.36 km2), en sydlig del av Gjegnalundsbreen, glider ner mot SO och branterna mot innersta delen av Skjerdalen.
Skordalsbreen (2.88 km2) är Gjegnalundsbreens största utlöpare, en rätt långsträckt istunga som glider söderut mot övre delen av den vilda Skordalen. Där isen passerar över de allestädes närvarande bergskanterna bildas en del sprickområden.
Blåbreen (1.91 km2), eller Sørsendalsbreen som den också kallas, är den största glaciären i ett alpint massiv väster om Breimsvatnet. Det är en liten dalglaciär som glider norrut mot Sørsendalsvatna, och den ligger väster om Botnafjellet (1572 m), den högsta toppen i massivet.
![]() |
![]() Dokumentets början |
![]() Breheimens större glaciärer |
![]() Västra Jostedalsbreens större glaciärer |
![]() Site- karta |
![]() Emaila till författaren |
![]() Copyleft- information |
![]() This document in English |
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 | Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand | ||||||
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning. |