Startsida Början
Dokumentets
början
Upp
Breheimens
större glaciärer
Nästa
Västra Jostedalsbreens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.


Ålfotens större glaciärer

Ålfotbreen och Gjegnalundsbreen från Skåla Ålfotbreen och Gjegnalundsbreen från Skåla, 25 juni 1999. (61 kB)

Ålfoten är den västligaste delen av Breheimen; den ligger söder om Nordfjordens yttre del och har ett extremt maritimt klimat med upp till 5500 mm nederbörd. Detta medför att det trots den relativt ringa höjden över havet finns ganska omfattande glaciärer. De flesta ligger samlade omkring Ålfotbreen i ett område med egenartad geologi. Dagens glaciärer i området är bara enstaka rester av en stor sammanhängande platåglaciär som fanns där under den Lilla Istiden. Den högsta toppen inom området är Gjegnen, eller Blånibba som den också kallas (1670 m).

Tabell över Ålfotens större glaciärer med grunddata

#Namn Typ Area (km2) Längd (km) Lägsta punkt (m) Högsta punkt (m) Höjdskillnad (m)
1.Oksefjellbreen Platåglaciär 1.01 1.3 990 1300 310
2.Blåbreen Glaciärkomplex 4.92 3.4 1010 1325 315
2a.varav Sødalsbreen Platåglaciär 2.02 1.4 1010 1325 315
2b.varav Svartedalsbreen Platåglaciär 2.90 2.3 1030 1325 295
3.Ålfotbreen Glaciärkomplex 13.87 5.8 880 1385 505
3a.varav Åskorbreen Platåglaciär 5.04 2.8 895 1385 490
3b.varav Hansebreen Platåglaciär 3.88 2.7 935 1330 395
3c.varav Straumbotnbreen Platåglaciär 4.95 2.9 880 1385 505
4.Kvannbotnbreen Platåglaciär 1.45 1.5 1070 1280 210
5.Gråfjellbreen Platåglaciär 2.15 1.8 990 1400 410
6.Gjegnalundsbreen Glaciärkomplex 10.97 5.5 920 1590 670
6a.varav Isevassbreen Platåglaciär 1.20 1.7 975 1590 615
6b.varav Middagsvassbreen Platåglaciär 2.28 2.2 1050 1465 415
6c.varav Svartevassbreen Platåglaciär 0.97 2.2 920 1450 530
6d.varav Månytebreen Platåglaciär 1.28 2.5 1010 1465 455
6e.varav Skjerdalsbreen Platåglaciär 2.36 2.4 1080 1465 385
6f.varav Skordalsbreen Platåglaciär 2.88 3.5 965 1520 555
7.Blåbreen Dalglaciär 1.91 2.3 955 1445 490
Totalt 36.28


1. Oksefjellbreen

Oksefjellbreen (1.01 km2) är en mindre platåglaciär på Oksefjellets östsluttning. Tidigare satt den ihop med Blåbreen, och via den med den stora Ålfotbreen.


2. Blåbreen

Blåbreen (4.92 km2) är en platåglaciär öster om Blåbrevatnet. En av de många branta bergskanterna i området skiljer nu den från den mycket större Ålfotbreen i öster. Tidigare, när isen var tjockare, var de emellertid sammanhängande.

2a. Sødalsbreen

Sødalsbreen (2.02 km2), en platåglaciär och Blåbreens nordliga del, glider ner mot Sødalen.

2b. Svartedalsbreen

Svartedalsbreen (2.90 km2) är en platåglaciär i sydöstra delen av Blåbreen. Idag slutar den ovanför branterna mot Svartedalen.


3. Ålfotbreen

Ålfotbreen (13.87 km2) är en rätt stor platåglaciär i centrala Ålfotsområdet. Ändå är den bara en rest av en förr mycket mer omfattande platåglaciär, av vilken de nu separata Oksefjellbreen, Blåbreen, Kvannbotnbreen, Gråfjellbreen, och kanske till och med Gjegnalundsbreen var delar. Ålfotbreen ligger i ett område med extremt hög nederbörd, och dess högsta punkt är en iskupol på bara 1385 m höjd. Området har dessutom en egenartad geologi med sedimentära bergarter från Devonperioden, vars strukturer dominerar landskapet.

3a. Åskorbreen

Åskorbreen (5.04 km2) är den största delen av Ålfotbreen, en platåglaciär som glider ner mot Store Åskorvatnet från iskupolen (1385 m). Här har NVE företagit massbalansundersökningar sedan 1963 (där denna glaciär benämnes Ålfotbreen). Under tiden fram till 2000 har glaciären haft ett stort massöverskott (15.3 m vattenekvivalent), men det har visat sig att mycket av det beror på snödrev från sydväst.

3b. Hansebreen

Hansebreen (3.88 km2) är en utlöpare av östra Ålfotbreen som glider norrut mot Store Åskorvatnet. På grund av betydande snödrev över den mer västligt belägna Åskorbreen började NVE 1986 att utföra massbalansmätningar även på denna glaciär. Mätningarna, som visar att Hansebreen i stort sett är i balans (+0.3 m vattenekvivalent under tiden 1986-2000), anses mer representativa för hela Ålfotbreen än mätningarna på Åskorbreen.

3c. Straumbotnbreen

Straumbotnbreen (4.95 km2) är södra delen av Ålfotbreen, en platåglaciär som från iskupolen (1385 m) rör sig ned mot SO och Straumbotnen i en liten tunga.


4. Kvannbotnbreen

Kvannbotnbreen (1.45 km2) är en liten platåglaciär på Kvannbotnfjellet strax öster om Ålfotbreen, som den tidigare var en del av.


5. Gråfjellbreen

Gråfjellbreen (2.15 km2) är en platåglaciär på Gråfjellets östsida. För länge sedan satt den ihop med den stora Ålfotbreen, via Kvannbotnbreen. Norr om Gråfjellbreen ligger några sjöar med de förtjusande namnen X-vatnet, Y-vatnet, och Z-vatnet.


6. Gjegnalundsbreen

Gjegnalundsbreen (10.70 km2) är en ganska stor platåglaciär i nordöstra Ålfotområdet. Den ligger öster om den högsta toppen i området, Gjegnen (1670 m), men är centrerad kring en iskupol på 1465 m höjd. Eventuellt satt också Gjegnalundsbreen ihop med Ålfotbreen under den Lilla Istiden, när den var som störst.

6a. Isevassbreen

Isevassbreen (1.20 km2) är en liten brant tunga i nordvästra Gjegnalundsbreen, som kalvar med en 300 m bred isbräcka i Isevatnet.

6b. Middagsvassbreen

Middagsvassbreen (2.28 km2) är en utlöpare av Gjegnalundsbreen, som rör sig ned norrut från iskupolen (1465 m).

6c. Svartevassbreen

Svartevassbreen (0.97 km2) är en liten utlöpare av nordöstra Gjegnalundsbreen. Den kalvar med en 500 m bred isbräcka i en namnlös sjö 200 m ovanför Svartevatnet.

6d. Månytebreen

Månytebreen (1.28 km2) är en kort, brant och sprickig tunga från Gjegnalundsbreen, ovanför Skjerdalen och söder om en bergstopp med det egendomliga namnet Månyta (1397 m).

6e. Skjerdalsbreen

Skjerdalsbreen (2.36 km2), en sydlig del av Gjegnalundsbreen, glider ner mot SO och branterna mot innersta delen av Skjerdalen.

6f. Skordalsbreen

Skordalsbreen (2.88 km2) är Gjegnalundsbreens största utlöpare, en rätt långsträckt istunga som glider söderut mot övre delen av den vilda Skordalen. Där isen passerar över de allestädes närvarande bergskanterna bildas en del sprickområden.


7. Blåbreen

Blåbreen (1.91 km2), eller Sørsendalsbreen som den också kallas, är den största glaciären i ett alpint massiv väster om Breimsvatnet. Det är en liten dalglaciär som glider norrut mot Sørsendalsvatna, och den ligger väster om Botnafjellet (1572 m), den högsta toppen i massivet.


Startsida Början
Dokumentets
början
Upp
Breheimens
större glaciärer
Nästa
Västra Jostedalsbreens
större glaciärer
Sitekarta
Site-
karta
Email
Emaila till
författaren
Copyleft
Copyleft-
information
In English
This document
in English
Senast uppdaterad: 17 mars 2001 Om inte annat specificeras; text, tabeller, fotografier, kartor och annan grafik © 1999-2001 Gunnar Ljungstrand
Bild med storleksangivelse (xx kB) leder till bild i 4 x större upplösning.